Jelena Grigorjeva/Bolund och Lövin. TT
Mordet på Jelena Grigorjeva

MP: Mord på aktivist visar att hbtq-kamp inte är över

Opinion Den ryska hbtq-aktivisten Jelena Grigorjevas död påminner om att hbtq-personers rättigheter måste stärkas såväl i Sverige som i världen, skriver MP-språkrören Per Bolund och Isabella Lövin, samt hbtq-minister Åsa Lindhagen (MP), i en debattartikel i Expressen.

Partiföreträdarna pekar ut ett antal områden som behöver reformeras, bland annat vill man se en könsneutral familjebalk, krafttag mot nazistisk organisering och en tydlig röst från Sveriges sida internationellt i frågor som rör hbtq-rättigheter.

Debattörer

Opinion Per Bolund, språkrör (MP)

Isabella Lövin, språkrör (MP)

Åsa Lindhagen, hbtq-minister (MP)

Läs mer

Toppnyheter

Magdalena Andersson.  Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Andersson: ”Vissa har tagit ett oproportionerligt stort ansvar för nyanlända”

Finansminister Magdalena Andersson (S) kommenterade regeringens budgetproposition på en pressträff under onsdagsmorgonen.

Hon beskriver budgeten, som är den första som tagits fram med stöd av Liberalerna och Centerpartiet, som ett brett politiskt samarbete som skapar stabilitet.

En av de stora nyheterna i höstbudgeten är att 32 kommuner med socioekonomiska utmaningar ska få ta del av en särskild pott på en halv miljard under 2020.

– Det finns kommuner som har tagit ett oproportionerligt stort ansvar för att ta emot nyanlända, säger Andersson och pekar på att pengarna kan gå till exempelvis sociala insatser.

2 tim
Magdalena Andersson, arkivbild. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Halv miljard till kommuner med särskilda utmaningar

Regeringen föreslår att 32 kommuner med socioekonomiska utmaningar ska få ta del av en särskild pott på en halv miljard, skriver TT. Det är en av nyheterna i höstbudgeten som i dag presenteras.

Bidraget finns redan, men regeringen lägger in mer pengar. Kommuner som har tagit emot många flyktingar får 80 miljoner kronor ytterligare att dela på.

Som tidigare aviserats höjs de generella statsbidragen med fem miljarder kronor för 2020.

Höstbudgeten finns att ta del av på riksdagens hemsida, via länken nedan.

3 tim
Journalister flockas när budgeten presenteras.  Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Regeringen: Nära åtta miljarder till välfärden

Vård, skola och omsorg får nästan åtta miljarder kronor mer i budgeten för 2020 enligt regeringen.

De nya satsningarna i budgeten som riksdagen inte redan beslutat om är 300 miljoner kronor till ungdomspsykiatrin, 200 miljoner kronor till karriärtjänster och vidareutbildning för sjuksköterskor, samt 210 miljoner kronor i ersättning till landstingen för vårdmoms, skriver TT.

Nya satsningar är också 110 miljoner kronor mer till skolan och 100 miljoner mer till kulturskolan, samt de 580 miljoner kronorna i riktade bidrag till kommuner med socioekonomiska utmaningar.

Där ingår även de fem miljarder kronorna i generella statsbidrag som redan har aviserats samt 1,3 miljarder för kortare vårdköer, som också är känt sedan tidigare.

2 tim
Läs mer om Höstbudgeten
Vänsterpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Ulla Andersson.  SVT
Röster om höstbudgeten

Just nu: ”En budget där högavlönade män belönas”

Vänsterpartiets Ulla Andersson menar att budgeten gör de högavlönade männen i Djursholm till vinnare.

– I socialdemokraternas Sverige sliter lågavlönade kvinnor ut sig medan högavlönade män belönas, säger hon och kritiserar att regeringen lagt fokuset på skattesänkningar.

Liberalerna är däremot nöjda med höstbudgeten och partiets ekonomiskpolitiske talesperson Mats Persson lyfter bland annat upp pengarna till försvaret.

– Vi är mycket nöjda med att vi har bundit upp S att ställa sig bakom Försvarsberedningen, säger han på presskonferensen.

Centerpartiets Emil Källström menar att budgeten som läggs fram är ”en skattesänkarbudget”. Han lyfter fram sänkta arbetsgivaravgifter, sänkta inkomstskatter och grön skatteväxling.

Kristdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Jakob Forssmed anser däremot att budgeten som regeringen lägger fram är ett resultat av att partierna tvingat på varandra sina favoritreformer.

– Det är helt uppenbart välfärden som får plocka upp notan för det här kostsamma samarbetet, säger han på en presskonferens.

43 min
Jimmie Åkesson.  Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Åkesson: ”En pyttipanna för liberala intressen”

SD-ledaren Jimmie Åkesson beskriver höstbudgeten som i dag har presenterats som ”en pyttipanna för att tillfredställa alla liberala intressen.”

– Det här är en budget som egentligen ingen vill ha och som är ett resultat av kohandel mellan de här politiska partierna, säger Åkesson när han gästar SVT:s Morgonstudion.

Han menar att regeringen visserligen satsar på polisen men att satsningar på rättsväsendet och välfärden får stå tillbaka i budgeten.

– Vi tycker att det är en felaktig prioritering att ta bort värnskatten. SD sänker i stället skatten för de äldre och de med normala inkomster, säger han.

44 min
undefined

Jonas Sjöstedt: En budget blind för ojämlikheten

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt är kritisk till de skattesänkningar som syns i regeringens budgetproposition.

– Jag tycker att det är väldigt orättvist, säger han när han under morgonen gästar SVT:s Morgonstudion.

Sjöstedt beskriver budgeten som ”blind för att Sverige har blivit ojämlikt” och säger att Vänsterpartiet kommer att lägga en egen skuggbudget som bygger på en helt annan politik.

Trots detta menar partiledaren att alternativet ändå hade varit sämre om Vänsterpartiet inte släppt fram den här regeringen.

1 tim
Läs mer om Röster om höstbudgeten
Magdalena Andersson.  Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Reaktioner på höstbudgeten

Analyser: Reformerna ökar klyftorna och gynnar män

Regeringen har fått betala ett högt sakpolitiskt pris till Centerpartiet och Liberalerna och detta märks i budgeten, skriver SVT:s politiska kommentator Mats Knutson i en analys.

”Det här svider förstås i den socialdemokratiska själen, men är priset Stefan Löfven får betala för att sitta kvar som statsminister”.

Aftonbladets politiska kommentator Lena Mellin kallar höstbudgeten för ”ett smörgåsbord med regeringens, Annie Lööfs och Nyamko Sabunis favoriträtter”.

Hon lyfter fram avskaffad värnskatt, sänkt skatt på landsbygden, utvecklingstid samt satsningar på arbetsmarknadsåtgärder som viktiga delar av budgeten där alla fyra partier kommer att utropa sig till vinnare. Samtidigt konstaterar hon att det för väljarna blir oklart vad som är viktigast vid sidan om makten själv.

Ekots Fredrik Furtenbach säger att den största posten i höstbudgeten är skattesänkningar, bland annat eftersom man nu slopar värnskatten.

– De viktigaste reformerna i budgeten ökar klyftorna, det beror framför allt på att värnskatten slopas. Dessutom ökar ojämlikheten mellan könen eftersom män gynnas, säger han när han analyserar budgeten.

2 tim
TT
undefined

Ekonomer: Stora reformer lyser med sin frånvaro

De stora reformerna lyser med sin frånvaro i regeringens höstbudget. Det menar Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.

– Det är många små reformer och få stora och framför allt inget som tydligt motverkar den nedgång Sverige så tydligt är på väg in i, säger hon till TT.

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank är precis som Breman kritisk till frånvaron av större reformer. Han varnar samtidigt för effekterna av en djupare inbromsning än vad regeringen målar upp i budgetprognosen.

Andreas Bergh, nationalekonom på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, skriver i ett uttalande att stora skillnader i beskattning av arbetsinkomster och kapitalinkomster kvarstår trots värnskattens avskaffande.

– Skillnaden gör att det lönar sig att på olika sätt skatteplanera för att omvandla löner till kapitalinkomster. Detta är det större problemet som måste hanteras.

1 tim
Finansminister Magdalena Andersson (S) och MP:s språkrör Isabella Lövin. Lars Schröder/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: ”MP-förslaget om utvecklingstid en bra idé”

Opinion Höstbudgeten som presenteras av finansminister Magdalena Andersson (S) i dag dominerar de svenska ledarsidorna under onsdagen. Aftonbladets Jonna Sima skriver att januariavtalet bör omförhandlas och menar att S förlorat mer på det än C, L och MP.

Expressens ledarsida skriver att ”Sverige behöver en regering som tänker på landet, inte fyra januaripartier som främst vill profilera på sig själva” och pekar på att det inte är klok politik att ”gröpa ur statskassan genom sänkt skatt till pensionärer, när vi står inför så tuffa tider”.

Dagens Industri tar upp MP:s förslag om ”utvecklingstid” – att kunna ta ledigt från jobbet för vidareutbildning och menar att det i grunden är en bra idé men ”politikerna måste vara klara över vad de vill uppnå” om det förslaget ska kunna nå sin potential.

3 tim
Läs mer om Reaktioner på höstbudgeten
Benny Gantz, ledare av partiet Blåvita alliansen. GALI TIBBON / AFP
Nyvalet i Israel

Krav på samlingsregering efter jämna valresultatet

Sittande premiärministern Benjamin Netanyahus parti Likud och Blåvita alliansen får 32 platser var i parlamentet i Israel, rapporterar flera medier. Både Netanyahu och tidigare militärchefen Benny Gantz som leder Blåvita alliansen, kommer nu behöva förhandla med mindre partier för att nå majoritet.

– Vi kommer att inleda förhandlingar och vi kommer att prata med alla, säger Gantz.

Nu ställs krav på en samlingsregering, bland annat från Avigdor Lieberman, ledare för nationalistiska partiet Yisrael Beiteinu och tidigare Likud-politiker.

– Vi har bara ett val, en nationalistisk, liberal och bred regering som består av Yisrael Beiteinu, Likud och Blåvita alliansen, säger Lieberman enligt Sky News.

1 tim
Benjamin Netanyahu med hustrun Sara Netanyahu. MENAHEM KAHANA / AFP
undefined

Efter jämna valet i Israel: Båda rivalerna lovar att försöka bilda regering

Vallokalsundersökningar indikerar att premiärminister Benjamin Netanyahu misslyckades med att säkra en majoritet i Israels nyval i går.

I ett tal inför anhängare i Tel Aviv i natt lovade Netanyahu att han ska bilda en koalitionsregering. Uttalandet gjordes bara en halvtimme efter att Blåvita alliansens ledare, tidigare militärchefen Benny Gantz, hållit tal och lovat samma sak, rapporterar Jerusalem Post.

Enligt premiärministern vill alla nuvarande allianspartier till hans Likud forma en koalition och undvika en, med Netanyahus ord, ”farlig anti-zionistisk regering”.

Ingen av de båda rivalerna utropade sig officiellt som segrare.

5 tim
Israels president Reuven Rivlin samt en bild från en vallokal i Israel från tisdagen. TT
undefined

Ökat valdeltagande i Israel – snart väntar sondering

Antalet som röstade under tisdagens val i Israel var högre än vid valet i april, rapporterar Times of Israel och hänvisar till landets valmyndighet.

69,4 procent av befolkningen har röstat, vilket är 1,5 procentenheter högre än i valet i april, men inte lika stort som 2015 då 72,36 procent gick och röstade.

Efter valet meddelade landets president Reuven Rivlin på Twitter att han kommer att göra allt för att ”få igenom folkets vilja” och undvika ytterligare ett nyval. Nästa söndag ska alla ledare som fått tillräckligt med mandat träffa Rivlin och efter det kommer han bestämma vem som får sondera för ett styre.

Den som får det formella uppdraget har sex veckor på sig att bilda regering.

Igår 21:30
Läs mer om Nyvalet i Israel
Lindsey Graham/bild från attackerna TT
undefined

Donald Trumps förtrogne om dåden: ”Krigshandling”

Flera politiker i USA har krävt återhållsamhet från amerikanskt håll efter drönardåden mot saudiska oljeanläggningar.

Den inflytelserike republikanske senatorn Lindsey Graham väljer däremot en hårdare linje och kallar det som inträffat för ”en krigshandling”. Han menar att attackerna bara kan ha utförts direkt, eller med inblandning, av den ”onda regimen i Iran”. Det rapporterar AFP.

Graham, som är en av president Donald Trumps förtrogna, skriver på Twitter att Washington borde överväga en attack mot Irans oljeraffinaderier som svar.

6 tim
Läs mer om Drönardåden i Saudiarabien
Brexit Storbritanniens framtid
Boris Johnson och Jean-Claude Juncker. Francisco Seco / TT NYHETSBYRÅN
Brexit Storbritanniens framtid

Juncker: Verklig risk att det blir en avtalslös brexit

EU:s avgående kommissionsordförande Jean-Claude Juncker menar att risken för en avtalslös brexit är överhängande, rapporterar flera medier efter Junckers möte med Storbritanniens Boris Johnson i måndags.

– Premiärministern lovade att han söker ett avtal, men också att Storbritannien kommer att lämna den 31 oktober, oavsett vad som händer. Därför är det fortfarande en verklig risk för ett avtalslöst utträde, säger Juncker under onsdagen, enligt TT.

Han säger också att samtalen varit ”vänliga, konstruktiva och delvis positiva”.

– Kommissionen är redo att arbeta dag och natt för att försöka hitta de tekniska och politiska lösningar som krävs, säger Juncker.

2 tim
Demonstrationer skedde i samband med gårdagens möte mellan Boris Johnson och EU-kommissionsordföranden Jean-Claude Juncker. TT
undefined

Nu testas Boris Johnsons drag av högsta domstolen

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson kommer att invänta högsta domstolens beslut kring huruvida hans kontroversiella drag att hålla parlamentet stängt höll sig inom lagens gränser. Det säger Johnson i en intervju med BBC.

– Jag har naturligtvis den största respekten för det juridiska systemet och dess självständighet. Jag tror att det bästa jag kan göra är att vänta och se vad domaren säger.

Domstolen kommer att pröva två olika överklaganden och processen kommer att hålla på fram till torsdag.

De brittiska parlamentsledamöterna ska inte återvända förrän den 14 oktober – två veckor innan Johnson har lovat att Storbritannien ska lämna EU. Kritiker menar att Johnsons drag gjordes för att få mer makt över brexitprocessen.

Igår 07:59
Läs mer om Brexit