Näringsministern Ibrahim Baylan, som tidigare var energiminister, är inte imponerad över Moderaternas krav på ett större fokus på kärnkraft i energiöverenskommelsen, skriver Nyhetsbyrån Direkt.

– Mindre än ett år efter överenskommelsen gör man så här, hur regeringsdugliga är man då? sa han vid en träff med riksdagsjournalisterna på tisdagen.

– Jag ser det mer som en stress över att KD tagit väljare från M.

De fem partierna som ingår i energigruppen – S, MP, C, KD och M – träffas senare i veckan och inför mötet har Moderaterna uttryckt hot om att lämna uppgörelsen om inte vissa skrivningar kring kärnkraft ändras.

De svenska partierna är oense huruvida EU-parlamentets och EU-ländernas mål om att 32 procent av energin ska vara förnybar år 2030 är rimligt. Det rapporterar SVT Nyheter.

Rimligt, tycker Moderaterna, som visserligen drev målet 35 procent – precis som KD och L. Sverigedemokraterna ville att målet skulle vara 27 procent medan S, MP och C ville höja det till 40. Längst gick V och Fi som ville ha 45 procent förnybart år 2030.

– Som det blev nu blev det inte tillräckligt bra, säger EU-parlamentarikern Malin Björk (V), som inte får medhåll av Tomas Tobé (M).

– Ställer du orimliga krav så kan det få till konsekvens att du flyttar jobb och tillväxt ut från Sverige och Europa, säger han.

Moderaternas nya krav om mer kärnkraft kommer att diskuteras när partierna bakom energiuppgörelsen – S, MP, C, KD och M – möts i morgon. Det säger energiminister Anders Ygeman (S) till Dagens Nyheter.

Han säger att ”allting kan diskuteras”, men har samtidigt svårt att se att uppgörelsen görs om i grunden.

– Då kanske andra partier också får en ökad vilja att driva sina käpphästar. Det skulle öka osäkerheten långsiktigt, säger Ygeman till tidningen.

Moderaterna vill att målet om 100 procent förnybar energi till 2040 i den stora energiuppgörelsen – som nåtts mellan S, MP, C, KD och M – ersätts av ett mål om 100 procent fossilfritt för att kärnkraften ska tillåtas leva vidare, säger Ulf Kristersson till DI.

– Vi måste bli eniga inom ramen för överenskommelsen om att kärnkraften finns kvar även efter 2040, säger han till tidningen.

Enligt M-ledaren behövs en bredare diskussion om prissättning och subventioner på marknaden då kärnkraften måste göras mer lönsam att investera i.

På onsdag ska företrädare för de fem partierna bakom uppgörelsen träffas. Energiminister Anders Ygeman (S), som leder mötet, är redo att diskutera M:s krav även om han menar att uppgörelsen ligger fast.

Söndag den 26 maj är det val till EU-parlamentet. Då har svenskarna chans att påverka vilka politiker som får makten att stifta de EU-lagar som också kommer att gälla i Sverige.

Totalt sitter 751 ledamöter från de 28 medlemsländerna i Europaparlamentet. För tillfället delar de åtta riksdagspartierna och Feministiskt initiativ på de 20 svenska mandaten.

Efter Storbritanniens utträde ur EU minskar antalet parlamentsplatser till 705. Då får Sverige också ett extra mandat.

Få koll inför EU-valet med Omni nedan.

Den 26 maj röstar Sverige i EU-parlamentsvalet. De åtta riksdagspartierna och Feministiskt initiativ, som alla är representerade i EU-parlamentet, kämpar om att få din röst på valdagen.

Vilket parti passar dig bäst? Vilket parti förtjänar din röst? Testa dig i någon av valkompasserna nedan.

Samtidigt som bilanvändandet minskar i Stockholm ökar antalet personer som väljer att promenera kraftigt, skriver Stockholm Direkt. På tre år är ökningen 30 procent i innerstan och 20 procent i ytterstan.

– Det är en helt otrolig ökning. Självklart handlar det till viss del om att vädret förra året var väldigt bra, vilket har gjort att fler människor har kunnat gå, säger Daniel Helldén (MP) trafikborgarråd.

Flera svenska politiker reagerar på de dödliga attentaten i Sri Lanka. Statsminister Stefan Löfven (S) skickar sina tankar till de drabbade och till Sri Lankas invånare.

”Jag fördömer kraftfullt den hemska terroristattacken i Sri Lanka, som vänder sig mot oskyldiga människor som firar påsk i sina kyrkor”, skriver Löfven på Twitter.

Fruktansvärda nyheter, skriver kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP).

”Mitt under påskmässan, på påskdagen – en högtid för glädje och liv. Mina tankar är med alla döda, skadade och deras anhöriga”, skriver hon.

Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed reagerar också starkt på nyheten.

”Människor som på påskdagen skulle fira Kristi uppståndelse drabbade av dödens ondska. Vi tänker på offren. Och skärper kampen mot terrorn”, skriver han.

Miljöpartiet kan byta namn till ”De gröna”. En rad partimedlemmar har lyft frågan inför kongressen i maj och partiledningen har nu gått med på att utreda frågan, rapporterar Ekot. Utredningen ska vara färdig inom ett år.

EU-parlamentarikern Jakop Dalunde har länge drivit frågan.

– Jag tycker att det nu är utmärkt att vi nu tar första steget mot att göra ett namnbyte, som kommer att bidra till att det blir lättare för oss att uppfattas, inte som ett enfrågeparti, utan ett grönt parti, säger han till radion.

Sprickan mellan Allianspartiernas väljare är tydlig. Det visar en mätning från DN/Ipsos, där man har bett väljarna att etikettera sig själva ideologiskt.

Konservatismen är en av de dominerande uppfattningarna för väljarna inom såväl M och KD – och detsamma gäller för SD-väljarna. Samma etikett är mycket ovanlig för de liberala C- och L-väljarna, som däremot i hög grad kallar sig feminister. Det är i sin tur mycket ovanligt bland väljarna i M, KD och SD.

Liberal är dock fortsatt den vanligaste benämningen bland väljare inom M, C och L – som också kallar sig globalister. Det står i skarp kontrast till SD-väljarna som i stället ser sig som nationalister. Bland KD:s väljare finns både globalister och nationalister.