Hem
(Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN)

Riksdagen positiv till nya värnplikten

En majoritet av riksdagsledamöterna stödjer förslaget om återinförd värnplikt från 2010. Det visar en rundringning som Svenska Dagbladet gjort.
– Jag är positiv till att det verkar bli någon form av värnplikt. Det är omöjligt att fortsätta som i dag, säger Kristdemokraternas försvarspolitiska talesperson Mikael Oscarsson.
– Det behövs för Sveriges försvarsförmåga, men också för den folkliga förankringen, att vi har någon form av pliktsystem, säger Vänsterpartiets motsvarighet Stig Henriksson.
Den nya värnplikten föreslås att gälla båda män och kvinnor och ska börja gälla 2019, enligt SvD:s uppgifter. Cirka 10 000 personer väntas kallas till mönstring varje år.
Regeringen har inte velat kommentera uppgifterna förrän utredningen presenteras i slutet av september.

Mer om nya värnpliktsförslaget

bakgrund
 
Värnplikt i Sverige
Wikipedia (sv)
Värnplikt i Sverige infördes 1901 och är tillsammans med civilplikt och allmän tjänsteplikt en del av totalförsvarsplikten. Den 16 juni 2009 fattades beslut om att låta värnplikten i Sverige vila i fredstid, vilket trädde i kraft den 1 juli 2010. Det innebar bland annat att man avskaffade värnpliktsförsvaret och ersatte detta med ett yrkesförsvar. De sista som kallades in i värnplikt 2010 ryckte ut från grundutbildningen i mitten av 2011. Värnplikten i Sverige tillämpades enbart på män. Denna åtskillnad hade stöd i regeringsformen som specifikt undantag från förbud mot könsdiskriminering. Endast en liten del av de värnpliktiga uttogs till militärtjänst från 1990-talet, då det kalla kriget var över, hotbilden mot Sverige ansågs mindre, synen på krig ändrades och man ville spara pengar. Även om värnplikten inte tillämpas så är den idag inte avskaffad.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen