SD har begärt att cheferna för SVT och SR ska kallas in till riksdagens kulturutskott för att diskutera partiskhet. Mats Svegfors (M), tidigare vd för Sveriges Radio, kallar det för en stark markering mot public service, rapporterar SVT Nyheter.

Han ställer sig också kritisk till SD:s utspel, men är inte förvånad.

– Man gör detta för att fortsätta motsätta sig det rådande systemet, säger han – och understryker att även Moderaterna och Kristdemokraterna är kritiska mot public service.

Enligt Svegfors är Sverige inte ensamt om den här sortens kritik mot public service. Bland annat har den konservativa regeringen i Storbritannien ifrågasatt BBC.

Fem av åtta riksdagspartier står bakom ett krav på att försvarsberedningen kallas in inför höstens försvarsbeslut, skriver DN. Kravet kommer efter det sista mötet i den analysgrupp som bland annat visat att bara halva den planerade försvarsupprustningen som är planerad mellan 2021–25 kan genomföras.

Försvarsberedningen skulle, till skillnad från analysgruppen kunna ta del av sekretessbelagt material. Försvarsminister Peter Hultqvist vill dock inte ge något besked om den kommer att kallas in eller inte.

M, SD, KD, C och L står bakom kravet.

När oppositionen i form av V, M och KD nu lägger fram ett förslag om skärpta regler kring arbetskraftsinvandringen bedriver de en politik som statsminister Stefan Löfven (S) förmodligen gärna själv hade drivit – men inte kan på grund av januariavtalet. Det skriver SvD:s Göran Eriksson i en analys.

”Frågan är hur de alltmer högljudda S-kritikerna reagerar, när de ser sin statsminister bli överkörd av sin egen politik”, skriver Eriksson.

En annan fråga som besvärar Löfven är det just nu låga väljarstödet för S, nästan nere med de rekordlåga siffrorna under Håkan Juholts tid. På en del håll inom S pekas just januariavtalet ut som orsaken till väljartappet, skriver SVT:s Mats Knutson.

”Skulle de hittills spridda kritiska uttalandena få ett större stöd också bland tyngre S-politiker riskerar Löfven att få en intern partirevolt på halsen”, konstaterar Knutson.

M, KD och V kommer att rösta för ändringar i reglerna för arbetskraftsinvandringen på torsdagen, framgår av pressmeddelanden från partierna.

Ett gemensamt förslag till utskottsinitiativ läggs ram vid torsdagens möte i socialförsäkringsutskottet.

Ändringarna innebär ett stopp för kompetensutvisningar, skärpta straff för arbetsgivare som utnyttjar systemet samt krav på arbetsgivare att bifoga anställningskontrakt vid sin ansökan till Migrationsverket.

Förslaget väntas få grönt ljus eftersom det stöds av SD, vilket innebär att man har en majoritet bakom sig.

Sverigedemokraterna får högst väljarstöd av alla partier i en ny undersökning från SVT/Novus.

Totalt uppgav 23,9 procent att de skulle ha röstat på SD. Samtidigt fortsätter tappet för Socialdemokraterna som sjunker till 23,2 procent, en minskning med en procentenhet jämfört med Novus förra mätning.

– Att S och SD står och väger mellan att vara största parti från ena månaden till den andra är väldigt intressant, säger Novus vd Torbjörn Sjöström, till SVT Nyheter.

Vänsterpartiet har fortsatt medvind i opinionen och stiger med 0,5 procentenheter till 10,9.

M, KD och SD vill gå längre än januaripartierna och ge polisen tillåtelse att hacka mobilkameror i övervakningssyfte, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Det här är någonting som polisen efterlyser för att klara upp fler brott, och vi moderater tycker det är viktigt att de får det, säger Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell, till Ekot.

I det nuvarande förslaget, som stöds av samtliga partier utom Vänsterpartiet, ingår en paragraf som gör det tillåtet för polisen att ta över en mobilkamera. Detta får dock bara göras om övervakningen kan kopplas till en plats där den misstänkte befinner sig.

Oppositionen vill att denna begränsning tas bort.

Opinion Socialdemokraterna vill att samtliga partier kommer överens om att de pengar som regeringen tillfört kommuner och regioner inte går till skattesänkningar.

I ett inlägg på DN Debatt skriver Lena Rådström Baastad (S) och Anders Henriksson (S) att om även oppositionen vill satsa på välfärden så borde kommuner som styrs av till exempel moderater eller sverigedemokrater ställa upp på ”att alla tillgängliga resurser ska användas till det de är tänkta för”.

De skriver att regeringen tillför minst 20 miljarder kronor till välfärden under nuvarande mandatperiod och tycker att det är självklart att pengarna ska stanna där.

Opinion Förnedringsrånen mot unga är ett tydligt tecken på att statsminister Stefan Löfven inte klarar av sitt jobb, skriver KD-ledaren Ebba Busch Thor på Aftonbladets debattsida.

Busch Thor är kritisk till att Löfven skyllde utvecklingen på den tidigare alliansregeringens skattesänkningar. Det är ytterligare ett tecken på statsministerns tondövhet, skriver hon.

”Efter fem år i regering är det tyvärr tydligt att Stefan Löfvens oförmåga går igenom på område efter område.”

Flera partier vill skärpa kraven på de ungdomar som får stanna tillfälligt i Sverige för att läsa klart gymnasiet, rapporterar Ekot.

I gruppen ingår de omkring 7 000 unga ensamkommande som omfattas av den nya gymnasielagen. Dagens lagstiftning gör att ungdomarna kan få behålla sina tillfälliga uppehållstillstånd även om de inte har godkända betyg, bara man visar att man deltar aktivt i sina studier.

Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna är kritiska och menar att det är rimligt att ställa krav på godkända betyg.

– De får stanna här för att studera, och då måste vi vara tydliga med att de ska klara sina studier, säger Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard till radion.

Enligt migrationsminister Morgan Johansson är det inte aktuellt med någon förändring av lagen i nuläget.

Riksdagens finansutskott har klubbat igenom oppositionens förslag om cirka 2,5 miljarder kronor extra till Sveriges kommuner, rapporterar TT.

En majoritet i finansutskottet bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna lägger till pengar utöver de fem miljarder som regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna har utlovat i ändringsbudgeten i april.

Beslutet innebär att landets kommuner och regioner får ett extra statsbidrag för år 2020 och förhoppningen är att pengarna kan betalas ut inom ett par veckor.