Skånebolagsägare kopplas till Magnitskij-härvan

Sergej Leonidovitj Magnitskij (ryska: Сергей Леонидович Магнитский,) född 8 april 1972 i Odessa, död 16 november 2009 i Butyrkafängelset, Moskva, var en rysk revisor vars gripande och efterföljande död i häkte genererade både officiella och inofficiella undersökningar av anklagelser om bedrägeri, stöld och brott mot de mänskliga rättigheterna samt utlöste en diplomatisk schism mellan USA och Ryssland. När Sergej Magnitskij under 2007 undersökte affärerna kring det ryska företaget Hermitage Capital fann han att det förekommit omfattande korruption med systematiska stölder från ryska staten sanktionerade och utförda av ryska tjänstemän. Efter att han 2008 hade redovisat sina uppgifter för en statlig undersökningskommitté blev han själv gripen och häktades. Ett år senare avled han i Butyrkafängelset, sju dagar före utgången av häktningstiden. Under de 358 dagar han satt i fängelse utvecklade han gallsten, pankreatit och blockerad gallblåsa men gavs inte adekvat sjukvård. Ett råd för mänskliga rättigheter som inrättats av Kreml fann att han hade misshandlats strax innan han dog. Men vid en rättegång 2012 frikändes de ansvariga vid Butyrkafängelset från anklagelsen att ha orsakat Magnitskij död. Magnitskij-fallet blev internationellt uppmärksammat och ledde till att USA 2012 antog den så kallade Magnitsky Act som innebär att de ryska tjänstemän som tros vara inblandade i Magnitskijs död inte beviljas inresetillstånd till USA och förbjuds att använda landets banksystem. Som svar på USA:s agerande blockerade Ryssland hundratals amerikanska adoptioner av ryska barn. Under 2013 fortsatte de internationella turerna kring Magnitskij-fallet. Det diskuterades i Europarådet, som även lät sammanställa en rapport, och i april 2013 offentliggjorde USA en lista med 18 ryssar vars tillgångar i USA man fryst. Den 11 juli 2013 blev Magnitskij postumt dömd för skattebrott av en domstol i Moskva. Det var första gången en avliden människa dömts i rysk domstol, en juridisk möjlighet som infördes i Ryssland 2011. I Sveriges riksdag väcktes i oktober 2017 en motion om införande av "Magnitskijsanktioner", som hänvisades till utrikesutskottet.

Magnitskijlagen, på engelska Magnitsky Act, är ursprungligen en lagstiftning som antogs av Förenta staternas kongress år 2012. Lagen innebär att den amerikanska staten har rätten att beslagta finansiella tillgångar samt neka individer, som tros vara inblandade i Sergej Magnitskijs död samt misstänks för brott mot de mänskliga rättigheterna, att resa in i USA. Lagen gör det möjligt att vidta ekonomiska sanktioner som att frånta dessa individer deras tillgångar, neka dem rätten att använda banksystemet samt begränsa deras internationella rörlighet. Lagen är uppkallad efter den ryska revisorn och juristen Sergej Magnitskij som år 2009, efter gripande, blev misshandlad till döds i det ryska Butyrkafängelset i Moskva. Händelsen uppmärksammades i media internationellt och fallet väckte starka reaktioner. De politiska debatterna under tidsperioden genomsyrades av hur man ska kunna bekämpa samt förhindra liknande incidenter i framtiden, Magnitskij-lagstiftningen kom att bli en metod. Sergej Magnitskij jobbade för den amerikanske affärsmannen samt numera även människorättsaktivisten Bill Browder. Magnitskij fick år 2007 i uppdrag av Browder att utreda ett misstänkt korruptionsmål samt förskingring av tillgångar rörande det ryska bolaget Hermitage Capital. Magnitskij fann samt presenterade bevis om att korruption förekommit i stor utsträckning inför en statlig undersökningskommitté år 2008. Vilket resulterade i att han själv häktades och fängslades i Butyrkafängelset.Följande länder har vidtagit egna, liknande, åtgärder som grundar sig i Magnitskijlagen: USA, Kanada, Storbritannien, Estland, Lettland och Litauen. Frågan har även varit uppe för diskussion i Europaparlamentet men någon konkret lag har ännu inte antagits av Europeiska Unionen.Lagen innebär en effektivisering av tidigare sanktioner mot individer misstänkta för brott mot de mänskliga rättigheterna, penningtvätt samt vapenhandel. Enligt lagstiftningen behöver bevisningen inte vara komplett för en tillämpning. Lagen gör det möjligt för landets myndigheter att vidta drastiska ekonomiska sanktioner mot ryska tjänstemän och oligarker med koppling till Sergej Magnitskijs död. Magnitskij-lagstiftningens tillämpningsområden är flera. Tre svenska riksdagspartier (Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna) har hitintills officiellt visat sitt intresse för en liknande lagstiftning och förespråkar nya medel mot grov kriminalitet utomlands. Dock finns ännu inte ett lagförslag för Sveriges del.