Den svenska medellivslängden har länge ökat stadigt, men ökningen är på väg att avstanna. Det menar KI-forskaren Karin Modig, som är docent i epidemiologi.

Att livslängden har ökat från 40 till drygt 80 år under de senaste 250 åren beror i första hand på att barnadödligheten har minskat. Därefter har uppgången drivits på av att fler individer blir riktigt gamla. För att livslängden nu ska fortsätta uppåt måste dödsrisken minska ytterligare för 95-plussarna, men det är ett område som inte har förbättrats på länge. Dessutom halkar Sverige efter på området, enligt Modig.

– Det är märkligt med tanke på att vi ofta anser oss ha världens bästa sjukvård. Jag skulle väldigt gärna vilja veta varför det är så, säger hon.
SCB:s statistik visar att svenska kvinnor i snitt blir 84,7 år medan män klarar sig i 81,3 år. Det svenska snittet ligger därmed cirka två år efter ledande Sydkorea.

Och Sverige kan snart halka efter ännu mer. När en studie i den vetenskapliga tidskriften The Lancet blickar framåt mot 2030 ökar den svenska livslängden inte lika snabbt som i andra välbärgade länder. Sverige tillhör i stället de länder som forskarna spår kommer ha en av de minsta ökningarna både bland män och kvinnor.

Ailiana Santosa, som forskar om åldrande vid Umeå universitet, förklarar studiens resultat med fetma och högt blodtryck. Hon hävdar att svenskarna äter sämst i Norden.

– Trots att kunskapen om mat och hälsa ökat så enormt det senaste decenniet har vi i vissa avseenden en backlash, till exempel äter vi mer rött kött och mer animaliska feta produkter, sa hon till TT när The Lancet-studien publicerades 2017.
Trenden i Sverige är annars att männen knappar in på kvinnorna. Skillnaden i medellivslängd mellan könen var som störst för drygt 40 år sedan. Sedan dess har den minskat från 6,2 till 3,4 år.