Svenska storägare har ökat innehavet i Lundin
Åtta av tio svenska storägare har ökat sina innehav i oljebolaget Lundin Petroleum sedan klimatavtalet i Paris undertecknades för två år sedan, skriver SvD:s Näringsliv. Tidningen skriver att Nordeas, SPP:s och SEB:s fondbolag tillsammans har stoppat in 2,8 miljarder kronor av kundernas pengar i oljebolaget.
Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH, reagerar särskilt på att SEB och SPP, som vill profilera sig i hållbarhetsfrågan, ökat sina innehav.
– Det finns tydligen aktörer som tror att det som världens länder har kommit överens om inte gäller, säger han till SvD.
Han säger att även om innehav i Lundin Petroleum varit en god affär kan detta ändra sig på längre sikt.
bakgrund
Förenta nationernas klimatkonferens i Paris 2015
Wikipedia (sv)
Förenta nationernas klimatkonferens i Paris 2015 (COP21) ägde rum mellan den 30 november och 12 december 2015 i Paris, Frankrike och var den största samlingen av världsledare någonsin. Mötet hålls årligen mellan parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC, eller klimatkonventionen) och detta var det 21:a i ordningen. Konferensen har också funktion som 11:e mötet mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP11). Målet för politiker och förhandlare uppnåddes, nämligen att för första gången i historien komma överens om ett klimatavtal, det så kallade Parisavtalet, i vilket alla världens länder förbinder sig att bidra till en minskning av växthusgaser. Avtalet blev juridiskt bindande 4 november 2016, 30 dagar efter att 55 länder ansvariga för minst 55 % av utsläppen undertecknat det. Detta var bara några dagar innan det uppföljande mötet (COP22) inleddes i Marrakech.
Ett förväntat resultat enligt arrangörerna var att den globala uppvärmningen skulle begränsas till under 2 grader Celcius år 2100 jämfört med innan industrialismens början. Forskarna i FN:s klimatpanel 2009 har bedömt att detta krävs för att undvika allvarliga klimatkatastrofer. Ett sådant resultat kräver i sin tur att utsläppen av växthusgaser minskas med mellan 40 och 70 procent till år 2050 jämfört med 2010, och når en nollnivå år 2100, enligt FN:s klimatpanel. Detta mål överträffades av avtalet, som om det följs bedöms innebära endast 1,5 graders klimatuppvärmning.
Inför konferensen hade 146 nationella klimatpaneler publikt redovisat sina förslag till nationella klimatbidrag (så kallade Intended Nationally Determined Contributions, INDCs) innan den 1 oktober 2015. Dessa åtaganden uppskattades begränsa den globala uppvärmningen till 2,7 grader Celcius år 2100. Sverige lämnade inte något eget bidrag, utan hänvisade till EU:s förslag till INDC som utlovar en 40-procentig minskning av utsläppen till år 2030 jämfört med 1990.
Förväntningarna på mötet var stora, då de COP som föregått 2015 till stora delar hade gått ut på att förbereda ett avtal för 2015 och vara implementerat år 2020. Förberedande förhandlingar hölls under en för-COP-konferns i Bonn 19-23 oktober 2015, med miljöministrar från hela världen. Vid mötets inledning deltog från Sverige bland andra statsminister Stefan Löfvén och kung Carl XVI Gustaf, för att sedan lämna över till klimat- och miljöminister Åsa Romson och chefsförhandlare Anna Lindstedt. Romson hade sedan en roll som medlare i två större ämnesområden under mötet.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen