Liberalernas arbetsmarknadspolitiska talesperson Gulan Avci kritiserar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) för att inte följa januariavtalets överenskommelse om förändrad arbetsrätt, skriver DN.

Avci menar att förhandlingarna om arbetsrätten redan pågått, förra våren när Nordmark inte hade ministerposten, och att remisstiden har gått ut.

– Det här är ett respektlöst sätt att visa att man inte hedrar januariavtalet när man gång på gång underkänner det viktiga arbete som hennes partikamrat Ylva Johansson bidrog till att genomföra, säger hon.

I går sa Nordmark i en intervju med DN att det kommer ske stora förändringar av arbetsrätten.

Det kommer att ske stora förändringar av arbetsrätten, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) till DN. Detta trots att det varit högljudd kritik från fackligt håll.

– Jag kommer att leverera enligt januariavtalet. Om parterna kommer överens så går vi vidare med det. Annars går vi vidare med utredningens förlag men de behöver justeras, säger Nordmark.

Samarbetspartierna C och L vill bara se marginella förändringar i utredningsförslaget. Det avfärdar arbetsmarknadsministern som oseriöst.

Bråket om förslaget till förändrad arbetsrätt intensifieras och Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni vägrar vika sig. I en intervju med Dagens Industri säger Sabuni att hon inte vet hur Socialdemokraterna ska hantera kritiken från LO, som kallat det hela för ett ”skitförslag”.

– Men om Socialdemokraterna vill ha fortsatt regeringsmakt, då blir det här verklighet, säger hon.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) har tidigare sagt att hon inte tror att konflikten kommer att spräcka samarbetet med C och L. Hon har tvärtom hävdat att det finns ”goda förutsättningar” att nå en slutprodukt att enas kring.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) tror inte att bråket om förslaget till förändrad arbetsrätt kommer att spräcka regeringens samarbete med C och L, säger hon till TT.

Hon säger att hon hoppas att arbetsmarknadens parter kan komma överens i sina förhandlingar så att politikerna slipper lagstifta i frågan. Om så inte blir fallet anser hon att utredningens förslag som presenterades i går måste förhandlas om.

– Vi (regeringen, C och L) har goda förutsättningar att få till stånd en slutprodukt som stämmer överens med det som vi enades om i januariavtalet och i direktiven till utredningen, säger Nordmark till TT.

Både C och L har dock tidigare meddelat att de inte är intresserade av att förhandla utan vill att utredningens förslag ska bli ny lag.

Det nya förslaget till ny arbetsrätt är till klar fördel för arbetsgivarsidan. Det säger flera experter till TT.

– Förändringarna går i huvudsak ut på att stärka arbetsgivarnas makt, individen står svagare, även facken, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och expert på fackens organisationsgrad.

Han får medhåll bland annat av Mats Glavå, docent i arbetsrätt. Han konstaterar att utredningens förslag ”blev väldigt arbetsgivarvänligt”.

Regeringen kritiserade snabbt förslaget för att inte upprätthålla balansen mellan parterna på arbetsmarknaden. Samarbetspartierna C och L ansåg å sin sida att balansen bibehålls.

Den omdiskuterade utredningen om ny arbetsrätt lever visst upp till de direktiv som regeringen ställt. Det säger utredaren Gudmund Toijer till Expressen. Utredningen har kritiserats av regeringen för att vara obalanserad till fördel för arbetsgivarsidan, i strid med direktiven.

– Jag har arbetat mig igenom direktiven punkt för punkt, det finns ju fyra huvudpunkter, och får väl ha den bedömningen att följer jag direktiven på alla fyra punkter så är balansen uppnådd, säger Toijer.

Han säger vidare att han ”inte vill gå i polemik med någon” och att han förstår att andra kan se på saken på ett annat sätt.

Den känsliga frågan om en förändrad arbetsrätt ska ha lett till intern konflikt i Socialdemokraternas riksdagsgrupp, uppger källor för Expressen. Enligt uppgifterna cirkulerade nyligen en debattartikel i riksdagsgruppen där las-utredningens läckta förslag kritiserades. Gruppledningen ska dock ha varit emot att artikeln skulle publiceras.

– Budskapet har hela tiden varit: Nu måste vi hålla ihop, nu får vi inte visa någon splittring utåt, säger en central S-politiker till tidningen.

Slutligen ska innehållet i debattartikeln ha tonats ner innan den slutligen publicerades på Dagens Arena.

Striden om arbetsrätten kan bli januarisamarbetets stora kris. Det konstaterar både SVT:s Mats Knutson och DN:s Ewa Stenberg redan i rubrikerna i sina respektive analyser.

Enligt Knutson riskerar hela regeringssamarbetet att spricka om inte Socialdemokraterna på något vis kan komma överens med C och L. Han skriver att S emellertid troligen kommer att skjuta på alla beslut så länge det bara går.

”Ju närmre vi kommer nästa val, desto svagare blir oppositionens incitament att driva fram en regeringskris och ett eventuellt extraval.”

Stenberg skriver att det kan bli upp till arbetsmarknadens parter att rädda regeringssamarbetet genom att enas om en lösning som gör att las-utredningens förslag aldrig behöver klubbas som lag.

”S kommer att göra sitt yttersta för att slippa gå till val efter att just ha försämrat anställningstryggheten i strid mot sina vallöften”‚ skriver hon.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger att januaripartiernas hot om att lagstifta om förändrad arbetsrätt försvårar parternas pågående samtal. I en intervju med SvD liknar han situationen vid att ”förhandla med ett vapen mot pannan”.

Han säger vidare att en möjlig väg för LO kan vara att helt vägra fortsätta förhandla med Svenskt Näringsliv.

– De flesta regeringar vägrar ju att förhandla med terrorister som hotar att skjuta gisslan, säger han.

Även tillträdande LO-basen Susanna Gideonsson, i dag ordförande för Handels, går hårt åt utredningens förslag och kallar det ”ett oacceptabelt slag mot den svenska modellen”.

– Stoppa utredningen. I papperskorgen, dokumentförstöraren eller riksdagsarkivet, säger hon i ett pressmeddelande.

Opinion För att Sverige på sikt ska kunna hämta sig efter krisen krävs strukturella reformer och att arbetsmarknaden blir mer flexibel, skriver två forskare på DN Debatt.

Efter 90-talskrisen skedde en rad reformer som samlat innebar att politikens inflytande minskade och att marknadens ökade, vilket lade grunden till Sveriges framgång under de därpå följande decennierna, anser debattörerna.

Nu vill de bland annat se en reformerad arbetsrätt, ökad kvalitet i utbildningssystemet och en bättre fungerande lönebildning med större lönespridning.