Allt fler vanliga bostäder i Stockholm ”hotellifieras”, uppger Hyresgästföreningen enligt P4 Stockholm. Det uppstår när en lägenhet inte längre har en permanent hyresgäst utan i stället hyrs ut i några dagar till exempelvis besökare i staden.

För många boende i intilliggande bostäder kan den ständiga tillströmningen av nya människor medföra en ökad otrygghet, enligt Hyresgästföreningens förbundsjurist Johan Canler.

– Men också för att det kommer personer mitt i nätterna med stora resväskor och går i trapphuset, säger han.

Nu vill han få till en lagändring så att vanliga lägenheter inte kan ”användas för hotellverksamhet”.

Konservativa Torypartiets senaste valfläsk består i ett löfte om skatt på utländska husköpare. Det rapporterar Bloomberg. Logiken bakom är att det kommer dämpa efterfrågan och därmed prisutvecklingen och göra det lättare för förstagångsköpare att ta sig in på fastighetsmarknaden i Storbritannien.

Bostadskrisen är en het fråga inför nyvalet. Liberaldemokraterna lovade i torsdags att bygga 300 000 nya bostäder varav 100 000 skulle vara öronmärkta som ”sociala bostäder”. Labour å sin sida har lovat att bygga 150 000 kommunala- och sociala bostäder.

S-kommunalrådet Boel Godner som styr Södertälje riktar skarp kritik mot den så kallade Ebo-lagen, som gör det möjligt för asylsökande att bosätta sig var de vill och ändå behålla dagersättning eller bidrag.

Som en del av januariavtalet kommer Ebo-lagen från och med nästa år att ändras så att asylsökande som bosätter sig i vissa utsatta områden inte kommer att ha rätt till bidrag.

Godner menar dock att detta inte räcker och vill ta bort lagen helt eftersom hon menar att detta lett till att Södertälje fått ta ett oproportionellt stort ansvar för flyktingmottagandet.

– Vi har tagit emot sex procent av Sveriges flyktingar vissa år och emot 25 procent av alla flyktingar som kommit till Stockholms län. Det är helt absurt, säger hon i intervjun.

Ett antal lägenheter i Boplats Syds kö ska öronmärkas för barnfamiljer, enligt Malmöstyrets budgetförslag för 2020. Det rapporterar Hem & Hyra.

Syftet är att fler hemlösa familjer ska få ett eget hyreskontrakt och att trycket på socialtjänsten ska minska.

– Redan nu har vi lägenheter enbart avsedda för seniorer och studenter, säger Krister Hjelm, vd för Boplats Syd, till tidningen.

Socialdemokraternas bostadspolitiske talesperson Johan Löfstrand vill tvinga kommuner att bygga hyresrätter för låginkomsttagare, skriver Expressen.

Han säger till tidningen att det kommunala självstyret är viktigt i Sverige men att det blivit ett allt tydligare gap mellan rika och fattiga kommuner. Det finns en polarisering på bostadsmarknaden som behöver brytas, menar Löfstrand.

– Också i villaområdet vore det bra om det fanns hyresrätter, till exempel ifall någon i villakvarteret skiljer sig.

Opinion Mer än 200 000 unga vuxna bor ofrivilligt hemma hos sina föräldrar. Arbetslösheten är också högre bland de som bor hemma än de som har eget boende. De som har störst anledning att flytta om möjligheten för jobb eller studier på annan ort dyker upp hindras av bostadsbristen – som riskerar att bli ett stort generationssvek, skriver Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder på SVT Opinion.

Dagens unga vuxna betalar ett högt pris för bostadskrisen. Men att börja tala om marknadshyror som ett sätt för fler att kunna få en egen bostad kallar Linder för ett direkt hån mot de som lider av bristen.

I stället måste staten stimulera byggandet av hyresrätter med hyror som människor har råd med, menar hon. Kommunerna måste också ta ansvar för bostadsförsörjningen och använda de allmännyttiga bostadsföretagen till att bygga och förvalta hyresrätter utifrån vilka behov som finns.

Görs ingenting mot krisen kommer det få sociala konsekvenser för en lång tid framöver, menar Linder.

Opinion Hyresregleringen har förvärrat bostadssituationen för vissa svaga grupper. Det skriver Fredrik Kopsch, universitetslektor i fastighetsvetenskap på DN Debatt.

Han menar att regleringen skapar ett system där höginkomsttagare kan sko sig på låginkomsttagare, utifrån vilket han lyfter fram tre ”symtom”.

1) Bostadsbrist och långa köer – där han anser att problemet handlar om fördelningen av befintliga bostäder snarare än brist. 2) Ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter. 3) Olovlig svarthandel med hyreskontrakt.

Kopsch menar att hushåll med starkare ekonomi klarar dessa symtom avsevärt bättre än hushåll med låga inkomster.

Som lösning på problemet vill han därför se en ”övergång till ett system med betydligt friare hyressättning än vad vi har i dag”.

Vi har hamnat i en situation där barnfamiljer förväntas lösa de bostadspolitiska frågorna, skriver Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson i ett blogginlägg.

”Det är inte rimligt, utan ett ännu ett tecken på oönskade konsekvenser av en dysfunktionell bostadsmarknad”, skriver hon.

Hon lägger till att det finns en press på föräldrar att spara till sina barn och då helst hela barnbidraget.

”Bakom detta ligger bland annat en oro för hur det alldeles nyfödda barnet en dag ska kunna flytta hemifrån”, fortsätter hon.

Opinion Tolv procent av alla bostadsrättsföreningar har drabbats av ekonomisk brottslighet under de senaste fem åren. Det visar en ny rapport som konsultföretaget Sweco tagit fram på uppdrag av Fastighetsägarna.

Fastighetsägarna skriver på DN Debatt att det innebär att 3 000 föreningar och omkring 113 000 hushåll har drabbats. De lyfter även att myndigheter saknar kännedom om brotten.

”Bostadsrättsföreningarnas skydd måste skyndsamt ses över för att värna de 1,7 miljoner svenskar som bor i dem”, skriver debattörerna.

De föreslår att reglerna för revision i föreningarna ses över. Det bör också införs nya regler för redovisning och underhållsplanering.

Staten har gått miste om 4,6 miljarder kronor per år på grund av de nya amorteringskraven, menar Sveriges byggindustrier som tagit fram rapporten ”Var det värt det?”.

Organisationen har kommit fram till att unga och ensamstående stängs ute från bostadsmarknaden och att Sveriges BNP-tillväxt äventyras på grund av kravet.

– Mycket i rapporten är i linje med vad vi trott. Redan innan man införde restriktionerna har vi varnat för att det kommer få den här typen av effekter, säger Anna Broman, bostadspolitisk expert på Sveriges Byggindustrier, till DI.