I dagsläget står 998 000 personer i bostadsköerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Antalet har ökat med 70 000 på bara ett år, visar en genomgång av SvD.

Bostad Stockholms vd Christer Edfeldt menar att kötiden för en lägenhet i Storstockholm – 10,4 år – ändå håller på att plana ut. Han ser det också som positivt att antal sökande per lägenhet inte längre ökar. I snitt söker 300 personer varje ledig lägenhet.

Maria Meyer-Martins, vd för Boplats Göteborg, varnar i stället för en bostadssocial kris.

– Det värsta är att även de bostadssökande som står helt utan kontrakt ökar ganska mycket, säger hon till SvD.

Flera kolonilotter i Göteborg ska omvandlas till bostäder, rapporterar P4 Göteborg. Kommunen vill omvandla stugorna för att minska bristen på bostäder. Över 1 000 av de cirka 2 000 kolonilotterna i staden berörs.

Först kommer två områden med ett hundratal kolonistugor att omvandlas till året runt-boenden och sedan ska ytterligare åtta områden ombildas.

– Om man kan frigöra bostäder hos de som har både lägenhet inne i stan och kolonistuga, så får man loss bostäder, säger Annelie Silwander, avdelningschef för fastighetskontoret i Göteborg, till radion.

I de områdena som kommunen vill omvandla finns det flera stugor med hög standard som säljs för miljontals kronor.

Opinion Så kallat ”Social housing” eller ”sociala bostäder” är inte lösningen på Sveriges bostadsbrist, skriver företrädare för Sveriges Allmännytta på Dagens samhälles debattsida.

Konceptet går ut på att särskilda bostäder reserveras för låginkomsttagare genom en hyra som hålls nere med statliga subventioner. Men ett sådant system skulle öka inlåsningseffekterna på bostadsmarknaden, menar debattörerna. Det eftersom människor då kanske inte tar ett bättre betalt jobb om de då förlorar rätten till den sociala bostaden och får en stor hyreshöjning.

”Idén om svenska socialbostäder kan framstå som en rationell lösning på ett allvarligt samhällsproblem, men riskerar i stället att förvärra problemen på bostadsmarknaden”, skriver debattörerna.

Opinion Så kallat ”Social housing” eller ”sociala bostäder” är inte lösningen på Sveriges bostadsbrist, skriver företrädare för Sveriges Allmännytta på Dagens samhälles debattsida.

Konceptet går ut på att särskilda bostäder reserveras för låginkomsttagare genom en hyra som hålls nere med statliga subventioner. Men ett sådant system skulle öka inlåsningseffekterna på bostadsmarknaden, menar debattörerna. Det eftersom människor då kanske inte tar ett bättre betalt jobb om de då förlorar rätten till den sociala bostaden och får en stor hyreshöjning.

”Idén om svenska socialbostäder kan framstå som en rationell lösning på ett allvarligt samhällsproblem, men riskerar i stället att förvärra problemen på bostadsmarknaden”, skriver debattörerna.

Opinion Ämnena spänner brett över dagens ledarsidor och bland annat diskuteras bostadspolitiken och Pride, som pågår i Stockholm under veckan.

Sydsvenskan tycker att språket i lagen är heteronormativt och vill se anpassningar som inkluderar bättre. Samtidigt påpekar de att normer är svåra att förändra, men ”lagstiftning påverkar synen på företeelser i samhället”, skriver tidningen. Folkbladets Widar Andersson hyllar festivalen men kritiserar samtidigt dess ledning som ”verkar sitta fast i inskränkta vänsterhålor där markerande avståndstagande har hög prioritet”.

Aftonbladets Daniel Swedin varnar för att bostadshyrorna kommer att höjas och hemlösheten kommer växa när regeringen närmar sig marknadshyror. ”Alla vet att det behövs fler billiga hyreslägenheter om vi ska kunna göra något åt bostadsbristen”, skriver han.

De övergivna och nedgångna hus som finns ute i landet måste åtgärdas, skriver Expressen och uppmanar till ändrad lagstiftning så att husen kan rivas snabbare.

Regeringen föreslår att så kallade Attefallshus, som inte kräver bygglov, ska utökas med fem kvadratmeter.

– En del i regeringens arbete att lösa den bostadsbrist som vi nu upplever, sa bostadsminister Per Bolund (MP) till SVT Nyheter i förra veckan.

Henry Muyingo, doktor i fastighetsekonomi vid KTH, frågar sig vad man vill åstadkomma med de nya reglerna.

– Ungdomar och studenter, en kategori som ofta saknar bostad, kommer knappast att efterfråga en bostad på 30 kvadratmeter mer än om den hade varit 25 kvadratmeter, säger han.

Så kallade ”komplementbostadshus”, eller Attefallshus, på max 30 kvadratmeter ska kunna uppföras utan bygglov, föreslår regeringen. Tidigare fick bygget vara max 25 kvadratmeter. Bygget ska vara i anslutning till ett befintligt bostadshus, till exempel en friggebod eller gäststuga.

- Med större boyta är det lättare att bygga attraktiva bostäder som bättre täcker hushållets behov, säger bostadsminister Per Bolund (MP) i ett pressmeddelande.

Opinion Marknadsvärdet på bostäder i översvämningskänsliga områden kommer att gå ner kraftigt. Dessutom är okunskapen om de risker som klimatförändringarna kan föra med sig vid ett bostadsköp stor, skriver två SBAB-chefer på DN Debatt.

Aningslösheten syns också hos många kommuner och till råga på allt saknas det en gemensam strategi för hur myndigheterna ska bemöta klimatriskerna, menar debattörerna. Men inte bara bankernas riskavdelningar bör känna till detta – utan även allmänheten.

”Då ökar sannolikheten för att bostadssektorns alla aktörer ska kunna fatta välinformerade beslut och också i god tid kunna vidta relevanta åtgärder”, skriver duon.

Opinion De långa köerna till hyresrätter har blivit en del av den svenska självbilden, på samma sätt som de långa brödköerna var i Sovjet, skriver bostadsdebattören Christer Jansson på SvD Debatt.

Många människor tror att det är omöjligt att få hyresmarknaden att fungera, men så behöver det inte vara, enligt Jansson. Dock krävs att landets bästa går före partitaktik, menar han.

”Ingen ansvarstagande politiker borde acceptera att företag inte kan utvecklas och att unga människor tvingas flytta från jobben på grund av den förda bostadspolitiken.”

Opinion Antalet byggregler måste bli färre för att bostadsbristen ska kunna lösas, skriver Benjamin Dousa, förbundsordförande på Moderata ungdomsförbundet, på SvD Debatt. Han menar att det på grund av dem blir för dyrt att bygga. ”Ingen student ska behöva tacka nej till antagningsbesked” skriver han och syftar på de svårigheter som många studenter upplever då de ska finna boende.

Vidare vill Dousa riva upp amorteringskraven och bolånetaket, som han menar driver upp priserna och skapar en för hög tröskel in på bostadsmarknaden.