Opinion Mer än 200 000 unga vuxna bor ofrivilligt hemma hos sina föräldrar. Arbetslösheten är också högre bland de som bor hemma än de som har eget boende. De som har störst anledning att flytta om möjligheten för jobb eller studier på annan ort dyker upp hindras av bostadsbristen – som riskerar att bli ett stort generationssvek, skriver Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder på SVT Opinion.

Dagens unga vuxna betalar ett högt pris för bostadskrisen. Men att börja tala om marknadshyror som ett sätt för fler att kunna få en egen bostad kallar Linder för ett direkt hån mot de som lider av bristen.

I stället måste staten stimulera byggandet av hyresrätter med hyror som människor har råd med, menar hon. Kommunerna måste också ta ansvar för bostadsförsörjningen och använda de allmännyttiga bostadsföretagen till att bygga och förvalta hyresrätter utifrån vilka behov som finns.

Görs ingenting mot krisen kommer det få sociala konsekvenser för en lång tid framöver, menar Linder.

Opinion Hyresregleringen har förvärrat bostadssituationen för vissa svaga grupper. Det skriver Fredrik Kopsch, universitetslektor i fastighetsvetenskap på DN Debatt.

Han menar att regleringen skapar ett system där höginkomsttagare kan sko sig på låginkomsttagare, utifrån vilket han lyfter fram tre ”symtom”.

1) Bostadsbrist och långa köer – där han anser att problemet handlar om fördelningen av befintliga bostäder snarare än brist. 2) Ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter. 3) Olovlig svarthandel med hyreskontrakt.

Kopsch menar att hushåll med starkare ekonomi klarar dessa symtom avsevärt bättre än hushåll med låga inkomster.

Som lösning på problemet vill han därför se en ”övergång till ett system med betydligt friare hyressättning än vad vi har i dag”.

Vi har hamnat i en situation där barnfamiljer förväntas lösa de bostadspolitiska frågorna, skriver Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson i ett blogginlägg.

”Det är inte rimligt, utan ett ännu ett tecken på oönskade konsekvenser av en dysfunktionell bostadsmarknad”, skriver hon.

Hon lägger till att det finns en press på föräldrar att spara till sina barn och då helst hela barnbidraget.

”Bakom detta ligger bland annat en oro för hur det alldeles nyfödda barnet en dag ska kunna flytta hemifrån”, fortsätter hon.

Opinion Tolv procent av alla bostadsrättsföreningar har drabbats av ekonomisk brottslighet under de senaste fem åren. Det visar en ny rapport som konsultföretaget Sweco tagit fram på uppdrag av Fastighetsägarna.

Fastighetsägarna skriver på DN Debatt att det innebär att 3 000 föreningar och omkring 113 000 hushåll har drabbats. De lyfter även att myndigheter saknar kännedom om brotten.

”Bostadsrättsföreningarnas skydd måste skyndsamt ses över för att värna de 1,7 miljoner svenskar som bor i dem”, skriver debattörerna.

De föreslår att reglerna för revision i föreningarna ses över. Det bör också införs nya regler för redovisning och underhållsplanering.

Staten har gått miste om 4,6 miljarder kronor per år på grund av de nya amorteringskraven, menar Sveriges byggindustrier som tagit fram rapporten ”Var det värt det?”.

Organisationen har kommit fram till att unga och ensamstående stängs ute från bostadsmarknaden och att Sveriges BNP-tillväxt äventyras på grund av kravet.

– Mycket i rapporten är i linje med vad vi trott. Redan innan man införde restriktionerna har vi varnat för att det kommer få den här typen av effekter, säger Anna Broman, bostadspolitisk expert på Sveriges Byggindustrier, till DI.

Bostadsminister Per Bolund (MP) kan tänka sig att hjälpa unga att köpa en första bostad med hjälp av statliga förmånliga lån, skriver DN.

– Det är något som vi absolut behöver fundera på, säger han till tidningen.

Förslaget om ”ungbolån” har lanserats av Riksbyggen för personer mellan och 18 och 35 år som ska kunna söka ett lån där staten betalar 10 av de 15 procenten till handpenningen.

Lånet ska vara amorteringsfritt i fem år och räntan ska precis som CSN-lånet motsvara statens upplåningskostnad plus administrativa kostnader. Dessutom ska låntagarna inte omfattas av det skärpta amorteringskravet, skriver DN.

Stockholm stad har haft som målsättning att tacka ja till 10 000 nya bostäder innan årsskiftet – men hittills har bara detaljplanerna för 410 bostäder fått grönt ljus. Det skriver Stockholm Direkt.

Nu är stadens prognos att 5 045 bostäder kommer finnas i godkända detaljplaner innan det här året är slut. Stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson (M) menar att den låga siffran ligger utanför politikernas makt, bland annat på grund av långa överklagningsprocesser.

– Det är kontorets bedömning att vi ska komma upp i strax över 5 000 bostäder i antagna detaljplaner, och jag ser ingen anledning till att ifrågasätta den siffran i dagsläget, säger han till tidningen.

Regeringens satsning på att rusta upp de så kallade miljonprogrammen blev ett misslyckande. Av de 800 miljoner kronor som avsattes årligen har endast 228 betalats ut. Det visar en kritisk rapport från Riksrevisionen.

Enligt myndigheten kan misslyckandet förklaras av att regeringen inte hade tagit fram tillräckliga beslutsunderlag, och att de problem som uppmärksammades inte beaktades.

”När regeringen utformar ett stöd är det viktigt att det vilar på ordentligt utförda konsekvensanalyser av vilka effekter som kan förväntas. Så var inte fallet här och det är dessvärre något som vi ser återkommande i våra granskningar”, skriver riksrevisor Helena Lindberg.

Sju av åtta riksdagspartier vill se lagändringar så att bostadsrättsföreningar inte kan kapas på det sätt som har hänt i Kinesiska muren i Rosengård i Malmö, skriver Sydsvenskan. Riksdagsledamöter från alla partier förutom Kristdemokraterna har under de senaste åren lagt fram förslag på området, allra senast Moderaternas Boriana Åberg och socialdemokraternas Hillevi Larsson i två separata motioner.

Samtidigt vill kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), att föreningen tvångsförvaltas. Detta efter att bland annat vattnet stängts av och värmeräkningar inte betalats.

– Jag menar att det har gått så långt att de boende i huset drabbas så hårt när basala saker i huset inte uppfylls, säger hon till tidningen.

Moderaterna vill lösa bostadskrisen i Stockholm bland annat genom att omvandla kontor i huvudstadens centrala delar till övernattningslägenheter, skriver DN Stockholm.

Finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) tror att det skulle göra stor skillnad om tio procent av kontoren i Stockholm kunde omvandlas. Just dessa boenden skulle enligt henne passa bäst för veckopendlare och arbetskraft som precis flyttat till Stockholm.

– Det är i dag svårt enligt lagstiftning och regelverk att få till något sånt här. Där måste regeringen göra ändringar, säger Anna König Jerlmyr.