Från och med nästa vinter kommer internationella vindkraftsbolag kunna testa sina produkter i en anläggning Arjeplogs kommun, under de extrema väderförhållanden som kalfjället där erbjuder. Tanken är att undersöka hur tekniken påverkas av isbildning – vilket pekats ut som en av orsakerna till det omfattande energihaveriet i framförallt Texas efter förra veckans oväder i USA.

– Ojämnt fördelad is uppstår och skapar vibrationer som gör att säkerhetssystem slår till, säger Stefan Skarp, chef för vindkraft på Skellefteå Kraft.

Det är troligt att det lokala vindkraftsmotståndet kommer att öka i och med att utbyggnaden fortsätter. Det skriver Hans Westlund, professor i urbana och regionala studier vid KTH, på SvD Debatt.

”Bakom motståndet hos många boende i vindkraftsområden finns en känsla av mångårig extern exploatering, först av skog, sedan av vattenkraft, och nu av att deras sista resurs, naturupplevelsen, också ska exploateras av externa intressen”, skriver han.

En annan farhåga är att fastighetspriserna ska sjunka i och med fler vindkraftverk, något han menar kan bli en självuppfyllande profetia.

Användning av vätgas skulle radikalt minska växthusgasutsläppen och samtidigt stärka svensk industris konkurrenskraft. Trots detta har svenska staten avvaktat med att ta fram en vätgasstrategi, skriver organisationen Fossilfritt Sverige och fem vd:ar för svenska storbolag på DN Debatt. De beskriver vätgasens potential som ”gigantisk”.

”Stat och näringsliv behöver samverka för att realisera vätgasens potential i Sverige genom att utveckla nya finansieringslösningar som till exempel ’carbon contracts for difference’ som säkrar koldioxidpriset på en fast nivå”, skriver de och föreslår bland annat att Energimyndigheten ska få i uppdrag att göra regionala utlysningar för att utveckla ett antal regionala vätgaskluster.

Det klagas mycket på olika subventioner av klimat- och miljöåtgärder, som elbilar och elcykelpremien, skriver Patrik Kronqvist i en ledare i Expressen. Men det riskerar att skapa en snedvriden bild, för merparten av subventionerna går faktiskt till att göra det billigare att släppa ut koldioxid, skriver han och exemplifierar med skatteundantag för fossila bränslen, reseavdrag och att Swedavia får hyra marken under Bromma flygplats ”för en spottstyver”. Den smartaste åtgärden, enligt Kronqvist, vore att strypa bidragen till utsläpparna.

Ledaren är ett svar på en gästledare av Bjørn Lomborg i SvD i helgen. Lomborg menade att elbilssubventioner är något rika länder delar ut till rika medborgare för att stoltsera med, och att pengarna kan göra större nytta på annat håll.

Energi från förnybara källor utgör i dagsläget omkring en tredjedel av EU:s totala elproduktion, en fördubbling jämfört med 2005. Det rapporterar SR:s Vetenskapsradion i P1 med hänvisning till en ny rapport från Europeiska miljöbyrån (EEA).

Men mer måste till på kortare tid om EU ska uppnå sitt nya klimatmål om att kapa utsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030, noterar Vetenskapsradion. Enligt rapporten måste andelen förnybar energi i den totala produktionen fördubblas igen – nu på tio år, i stället för 15 år.