Vattenkraft ska inte längre klassas som en hållbar energikälla, föreslår EU-kommissionen i sitt förslag på lista över hållbara investeringar, rapporterar Sveriges Radio. Förslaget har väckt kritik eftersom det anses försvåra för svenska energiföretag att få in kapital.

– Det här är för oss otroligt allvarligt och det kommer att hota den gröna omställningen, säger Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Rickard Nordin till SR.

Även finansmarknadsminister Per Bolund (MP) är kritisk och säger att regeringen kommer försöka påverka kommissionen.

EU:s lista syftar till att styra privat kapital mot investeringar i hållbara verksamheter.

Fordonstillverkaren General Motors kommer inte längre att stötta avgående president Donald Trumps rättsliga försök att stoppa Kalifornien från att sätta egna, striktare gränser för koldioxidutsläpp, rapporterar FT.

Trump har försökt minska kravet på utsläppseffektivitet för fordonstillverkare i staten från 5 procent till 1,5 procent per år fram till 2026 – något som GM tidigare stöttat.

Men när demokraten Joe Biden förbereder sig för att inta presidentrollen och GM satsar allt mer på elfordon, byter nu fordonsjätten fot och stöder i stället Kaliforniens striktare gräns, skriver tidningen.

Miljöpartiet vill att Sverige tar fram en nationell strategi för satsningar på vätgas och andra typer av energilager. Strategin ska enligt partiet bygga på hur vätgasen ska kunna produceras helt fossilfritt.

– Vätgasen är en avgörande pusselbit för det framtida energisystemet, för att Sverige, och världen, ska få en hållbar energipolitik, säger språkröret Per Bolund vid en pressträff i riksdagen.

Enligt MP har vätgasen potential att revolutionera både industrin, elsystemet och till viss del transportsystemet till följd av sjunkande priser.

Regeringen bör följa Klimatpolitiska rådets förslag om att föra in klimathänsyn i miljöbalkens portalparagraf. Det skriver representanter för Nätverket vindkraftens klimatnytta på DN Debatt.

”Miljöbalken bör ange att den klimatmässiga nyttan av vindkraften särskilt ska beaktas”, skriver debattörerna som vill att klimatnyttan ska viktas tyngre när man söker tillstånd för vindkraftverk.

Nätverket vill att Sverige genom en ökad elproduktion från vindkraft ska bli ett föregångsland i klimatomställningen.

Vind- och solkraftens produktion ökade med 14 procent under det första halvåret 2020 och dess avtryck uppgick till nästan 10 procent av den samlade globala elproduktionen. Det är en uppgång från 8,1 procent 2019 och mer än en fördubbling från 2015 års andel 4,6 procent. Det framgår av en rapport från tankesmedjan Ember, som verkar för en omställning från kolenergi.

Utöver ökad produktion från vind- och solkraft beror skiftet på en fortsatt nedgång i elproduktionen från kolkraftverk. Axios beskriver det som ytterligare ett pågående skifte som påskyndas av coronaviruset.

Rapporten gör nämligen gällande att två tredjedelar av nedgången för kolenergin härstammar från en lägre efterfrågan under pandemin. Överlag har vind och sol tagit fem procent av kolets globala marknadsandel de senaste fem åren.