Regeringen bör bjuda in till nya blocköverskridande samtal om återgärder mot gängkriminaliteten, säger Centerpartiets rättspolitiske talesperson Johan Hedin till Ekot.

– Jag tror återigen att vi behöver lägga partiegoismen åt sidan, för att jobba tillsammans för att göra något bra för Sverige.

I höstas sprack de förhandlingar som inrikesminister Mikael Damberg (S) bjudit in alla partier, utom SD, till. Men Hedin tror att tiden nu är mogen att ”öppna boxen” igen.

En bred överenskommelse gör lagstiftningen både snabbare och enklare, enligt honom.

En bred majoritet i riksdagen anser att regeringens 34-punktsprogram är otillräckligt och kräver fler åtgärder mot gängbrottsligheten, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna anser alla att det behövs ytterligare åtgärder. Även Vänsterpartiet och regeringens samarbetspartier efterlyser det.

– Det är uppenbart att regeringens politik inte biter på de kriminella gängen, säger M:s rättspolitiske talesperson Johan Forssell.

Bland annat behövs kraftiga straffskärpningar och förändringar i socialtjänsten, enligt honom.

Lagrådet ger tummen ner till inrikesminister Mikael Dambergs (S) lagförslag om att klassa ett vapenbrott som grovt om vapnet påträffats i en miljö där det kan komma till brottslig användning.

Remissinstansen anser bland annat att lagförslaget från regeringen är otydligt.

”Lydelsen är oklar och det går inte att utifrån lagtexten avgöra var gränserna går”, skriver man i sitt utlåtande.

Opinion Kortare häktningstider för personer under 18 år skulle innebära att fler unga hamnar djupare ner i kriminalitet. Det skriver åklagare Paulina Brandberg på Aftonbladet Debatt i en replik till justitieminister Morgan Johansson (S) och finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Brandberg pekar på att unga redan i dag utnyttjas av kriminella gäng eftersom de döms till mildare straff om de åker fast. Om häktningstiden för personer under 18 år skulle inskränkas till max tre månader, som Johansson och Bolund föreslår, skulle detta driva på denna utveckling ytterligare.

”Rekryteringen till de kriminella gängen kommer att öka och ungdomar kommer att läras upp i hur de ska obstruera utredningen så att den drar ut på tiden så att häktningen till slut måste hävas”, resonerar Brandberg.

Knarklangare har precis som alla andra tvingats anpassa sig efter coronapandemins nya verklighet, skriver SVT med hänvisning till en ny rapport från EU:s narkotikamyndighet och Europol. Bland annat har droghandelns digitalisering ökat och gatulangare har tvingats tänka i nya banor för att kunna leverera droger trots social distansering.

SVT berättar bland annat om spiontekniken med såkallade ”dead drops”, där köpare betalar digitalt och sedan får instruktioner om var de gömda drogerna kan hämtas.

Sverige pekas ut som ett av de länder där dödliga konflikter inom den organiserade brottsligheten ökat till följd av coronakrisen, enligt en rapport från EU:s narkotikamyndighet och Europol. En anledning tros vara ökad konkurrens och mer våld i mellanleden i drogförsäljningen, skriver SVT.

Den internationella narkotikahandeln är en av de branscher som klarat sig bra i krisen och där enorma vinster fortfarande genereras.

Opinion Förgrundsfigurer i kriminella gäng som rekryterar unga ska få skärpta straff, skriver de två ministrarna Morgan Johansson (S) och Per Bolund (MP) på Aftonbladet Debatt.

”Bakom varje ung person som säljer droger eller skjuter så finns det en äldre kriminell som sätter drogerna och vapnet i handen på dem”, skriver de.

I dag gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att se över problembilden och lämna förslag som skärper straffen. Utredningen ska vara klar om ett år.

Regeringen vill skärpa straffen på flera punkter för att få bukt med kriminella nätverk och gängvåldet. Det säger inrikesminister Mikael Damberg på en pressträff i dag.

– Förhoppningen med den här lagstiftningen är att det blir längre fängelsestraff men också fler som döms för grova brott, säger han.

Förslagen skärper straffen för innehav av illegala vapen, explosiva varor samt för smugglingsbrott och är en del av regeringens 34-punktsprogram. Bland annat höjs minimistraffet för smuggling till två år.

– Det här är verkligen riktat mot de gängkriminella, säger Damberg.

Mehdi Adnan Mossa dömdes till fängelse som 18-åring. Innanför murarna stärktes hans identitet som kriminell och när han kom ut var han en tongivande medlem i ett ökänt gäng.

– Om gatan var min skola, var mitt första fängelsestraff som universitetet, säger han till TT.

I dag arbetar Mehdi Adnan Mossa med unga i riskzonen, som skolkurator och behandlare för socialtjänsten. Han är kritisk till det kommande lagförslaget om slopad straffrabatt för personer mellan 18 och 20 år, samtidigt som straffen för 15–17-åringar inte ska skärpas. Han tycker att det sänder signalen att övertala yngre att begå brott.

Efter åtta månader är 12 av 34 utlovade åtgärder i regeringens program på rättsområdet inte genomförda, enligt en genomgång som Moderaterna har gjort, skriver SvD.

Partiets rättspolitiske talesperson Johan Forsell säger till tidningen att arbetet inte inletts i flera av de viktigaste delarna i programmet.

– Det tycker jag är svagt, säger han.

Bland förslagen som inte blivit verklighet hör skärpta straff för den som rekryterar unga till gängkriminalitet och för brott kopplade till gänguppgörelser, samt obligatorisk häktning för fler brott.