Att distansarbetet är här för att stanna tycks det råda enighet om bland de flesta experter, inte minst efter det genomslag som företeelsen fått till följd av coronapandemin. Men är distansarbete enbart någonting som angår tjänstemän? Wall Street Journal har tittat närmare på vad framtiden för med sig för den kategori arbetare som inte går till ett kontor varje dag. Och här tror man att robotiseringen kommer att föra med sig stora förändringar.
Begreppet telenärvaro är någonting vi sannolikt lär höra allt oftare. Det handlar om möjligheten att utföra fysiska jobb utan att för den sakens skull behöva vara på plats rent fysiskt. Personer med specialkunskaper kan styra robotar och drönare och sköta precisionskrävande monteringsarbeten med hjälp av VR- och AR-lösningar i stil med Googles smarta glasögon Google Glass Enterprise eller Microsofts Hololens. Arbetsuppgifter som tidigare har krävt kroppslig ansträngning kan i framtiden till och med utföras från ett skrivbord, skriver WSJ.

Man nämner bland annat underhållsarbete i serverhallar, tillverkning av medicin och olika ingenjörsjobb som exempel på yrken som i dag kräver fysisk närvaro, men som i framtiden mycket väl kan komma att utföras på distans.
Cnet beskriver fenomenet med telenärvaro som ”teleportering utan en teleporter”. Dagens infrastruktur och bandbredd gör den här processen betydligt smidigare än tidigare, konstaterar man.

Enligt analysfirman Market Watch så kommer marknaden för telenärvaro och robotar för distansarbete att ”växa signifikant” inom de kommande åren. ”Människor gillar mobilitet, de gillar fjärrkommunikation och robotar för telenärvaro ger fjärrkommunikationen en ny dimension” skriver man i en analys.

Financial Times-redaktören Daniel Susskind oroas i en text över att personer som inte har kontorsarbeten riskerar att hamna på efterkälken när distansarbetet breder ut sig i andra branscher. Han gör ingen analys av möjligheten till distansarbete för fler yrkesgrupper, men efterlyser däremot en debatt om kvaliteten och kulturen på den typ av arbetsplatser där distansarbete är en omöjlighet.

Löneklyftorna mellan män och kvinnor fortsätter att minska, men fortfarande får yrkesarbetande kvinnor bara 76 procent av vad männen får i sina lönekuvert. Det visar en bilaga till årets höstbudget, skriver DI.

Enligt Medlingsinstitutet har löneskillnaden minskat från drygt 16 procent 2007 till 9,9 procent förra året. Drygt hälften av det gapet förklaras av deltidsarbete och yrkesval.

Det leder också till stora skillnader i pension, skriver DI.

Trenden motverkas samtidigt av stora skillnader i kapitalinkomst, som i snitt var 30 000 kronor för kvinnor och 65 000 kronor för män under 2018. Så har förhållandet sett ut sedan 90-talet.

Viruset, klimatet och jobben – ledarsidorna tar sig an flera olika frågor på måndagen. Expressen vill att Sverige inför en rekommendation om munskydd i situationer där det är svårt att hålla avstånd, som de flesta andra länder har gjort. Tidningen tycker att det är en ”billig och enkel smittskyddsåtgärd utan några skadeverkningar”.

”Allt talar för att Tegnell har lika fel om munskydden som han har haft i många andra bedömningar av smittspridningen”, skriver ledarsidan.

Sydsvenskans ledarsida är inte särskilt imponerad av Norge, som utvidgat borrningen efter olja och gas i Arktis trots att landet skrivit under Parisavtalet.

”Det är en sak att sätta en signatur på ett papper (...) och en helt annan sak att behöva fatta de drastiska, politiskt riskabla och obekväma besluten som krävs.”

Arbetande ungdomar har också rättigheter, påminner Ingvar Persson om i Aftonbladet. Han menar att de så kallade gig-jobben bara är det senaste exemplet på hur företag skapar ohållbara arbetsformer.

LO-förbunden är ”inte över huvud taget” splittrade kring själva målbilden i förhandlingarna om arbetsrätten. Det säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson i lördagsintervjun, där hon pressas på frågan om varför paraplyorganisationen lämnade förhandlingarna.

Det har talats om att flera av LO-förbunden vill ansluta till det avtal som ligger på bordet, som organisationen inte ville ställa sig bakom. Men i grunden är förbunden överens, enligt Gideonsson.

– Fyra av tio LO-kvinnor har heltid. Sex av tio har alltså någon form av annan konstig anställning, och det är fasen, ursäkta, det är inte rimligt, säger hon.

Gideonsson menar att de olika förbunden kan tycka olika, men att man i slutändan är relativt överens.

– Jag är hundra procent säker på att vi överlever även den här gången, säger hon.

En ny arbetslinje för 2020-talet. Det var Moderatledaren Ulf Kristerssons budskap när han i dag presenterade partiets nya idéprogram, enligt Ekot.

Förhoppningen är att det ska minska arbetslösheten, bidragsberoendet och utanförskapet.

– Målet måste vara självförsörjning, inte bidragsförsörjning. Höga och tydliga krav, inte naivitet och aningslöshet, sa Kristersson.

Arbetet med att ta fram programmet inleddes i april i fjol.