Bevaka
Lantmännen Partner

LANTMÄNNEN
Lantmännen

Forskare: Så kan broccoli motverka diabetes

Typ 2-diabetes är idag ett stort hälsoproblem och Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att 500 miljoner människor kommer att ha typ 2-diabetes år 2030. I Sverige lider cirka 500 000 personer av någon form av diabetes, och sjukdomen står för tio procent av vårdkostnaderna. Lantmännen satsar därför på forskning för att ta tillvara på hälsoegenskaper i broccoli, som visat sig kunna sänka blodsockernivåerna hos personer med typ 2-diabetes.

Genom ett forskningsprojekt som finansieras av Lantmännens Forskningsstiftelse har forskare vid Lunds Universitet och Sahlgrenska akademin funnit en viktig antioxidant i broccoli. Antioxidanten – en naturlig substans i broccoli - har enligt studien en positiv effekt på blodsockernivåerna hos patienter med diabetes typ 2.

– Resultaten ser lovande ut och det här kan bli ett viktigt komplement till andra läkemedel, säger Anders Rosengren, docent vid Göteborgs universitet.

Ambitionen nu är att se om det går att förebygga diabetes typ 2 med preparatet, det vill säga motverka sjukdomen hos de som är i riskzonen.

För Mats Larsson, forskningsdirektör på Lantmännen, är det pågående arbetet av stor vikt då diabetes är en aktuell och global utmaning.

– Lantmännen fokuserar på hälsosamma livsmedelsprodukter och har en ambition att bidra till en bättre folkhälsa, säger Mats Larsson.

Lantmännen satsar årligen mellan 250 och 300 miljoner kronor på forskning och innovation, bland annat forskning kring perenna sädesslag – grödor som ska klara ett förändrat klimat, och SamZoner – odlingsremsor på åkrarna som gynnar den biologiska mångfalden.

Projektet görs av Lantmännen i samarbete med forskare vid Lunds universitet och Göteborgs universitet.

29 nov 2019
Pexels
Lantmännen

Så ska biologisk mångfald gynnas av odlingsremsor

För att gynna den biologiska mångfalden och minska negativ påverkan på miljön har Lantmännen tillsammans med en rad samarbetspartners lanserat projektet SamZon.

SamZoner, remsor med örter och gräs på åkrarna, skapar föda och skydd för fåglar och viltliv. Humlor och andra pollinerare lockas till växterna, något som är viktigt för våra ekosystem och för matproduktionen. Dessutom gynnar SamZoner naturliga biologiska fiender till skadeinsekter, exempelvis bladlöss, vilket leder till att behovet av växtskyddsmedel minskar.

SamZoner förhindrar också läckage av fosfor från åkermarken, ett ämne som riskerar att övergöda vattendrag. Zonerna kan också användas som effektiva körvägar för lantbrukare för att på så vis undvika markpackning från tunga lantbruksmaskiner

– Det finns flera fördelar för miljö och djurliv med SamZoner, och även för den enskilda lantbrukaren som på sikt kan öka sina skördar. Svenska lantbrukare har visat intresse för zonerna och vi fortsätter att testa olika fröblandningar, säger Pär-Johan Lööf, projektledare för innovation på Lantmännen R&D.

Lantmännen satsar årligen mellan 250 och 300 miljoner kronor på forskning och innovation, bland annat forskning kring perenna sädesslag – grödor som ska klara ett förändrat klimat och ThermoSeed – en fröbehandlingsmetod som gör att man kan minska mängden bekämpningsmedel i jordbruket.

Projektet görs av Lantmännen i samarbete med WWF, Odling i Balans, Hushållningssällskapet, Svenskt Växtskydd, YARA, VäxtRåd, HIR Skåne och SLU.

29 nov 2019
Pexels
Lantmännen

Här är grödorna som ska klara klimatförändringarna

Extremt väder och förändringar i klimatet är något som påverkar hela världen och efter förra sommarens allvarliga torka och värmebölja blev effekterna ännu tydligare även här i Sverige. Förra året förlorade många lantbrukare stora delar av sin skörd till följd av det extrema vädret, och tidigare i år presenterades ny forskning som visar att temperaturen i Sverige har ökat med nästan två grader sedan förindustriell tid.


Det nya klimatet skapar stora utmaningar för Sveriges lantbrukare, och Lantmännen har därför tillsammans med en grupp samarbetspartners startat ett projekt som satsar på att utveckla perenna – det vill säga fleråriga – sädesslag.


Det handlar om sädesslag som liknar vete och korn, men som har kraftigare och större rotsystem som klarar av att hämta vatten på större djup och därför tål torka och regn bättre.

– Perenna växter har alltid funnits, som exempelvis skog och vall. Det som är nytt här är att vi ser om vi kan bygga in perenna egenskaper i spannmål. Idag måste lantbrukare så nya grödor efter att de skördat, medan perenna sädesslag kan skördas flera år i rad, säger Pär-Johan Lööf, projektledare för innovation på Lantmännen R&D.

Belastningen på klimatet minskar med perenna sädesslag, som kan skördas år efter år, eftersom de utsläpp som uppstår när man sår nya grödor på åkrarna minskar. Lantbrukarna tjänar också på att odla perenna sädesslag genom att de kan sänka sina kostnader för frön och genom en lägre bränsleförbrukning för lantbruksmaskiner. Ambitionen är att inom cirka 10-15 år ha tagit fram dessa perenna, tåligare grödor som kan klara framtida klimatförändringar.

Lantmännen satsar årligen mellan 250 och 300 miljoner kronor på forskning och innovation, exempelvis forskning på SamZoner – odlingsremsor som kan öka den biologiska mångfalden på svenska åkrar samt ThermoSeed – en fröbehandlingsmetod som gör att mängden bekämpningsmedel i jordbruket kan minskas.

Projektet görs av Lantmännen och Lantmännens Forskningsstiftelse, tillsammans med forskare vid SLU, Formas och Mistra.

29 nov 2019