Kvinnliga regiondirektörer tjänar nära 18 000 kronor mer varje månad jämfört med deras manliga motsvarigheter, skriver Dagens Samhälle.

Snittlönen för kvinnorna är 160 220 medan männens är 142 385 kronor. För bara tre år sedan var skillnaden 900 kronor.

En förklaring till att kvinnorna har en högre snittlön än männen är att det är två kvinnor som är i topp på lönelistan, Carina Lundberg Uudelepp i Region Stockholm och Ann-Sofi Lodin i Västra Götaland.

Män har i genomsnitt högre ingångslön än kvinnor i de största akademiska yrkena inom Saco, visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. Det trots att kvinnor i högre utsträckning tar examen och dessutom gör bättre ifrån sig än män på universitetet, rapporterar SVT Nyheter.

Störst skillnad i ingångslön är det för män och kvinnor med ekonomiutbildning där en man i snitt får 7 000 kronor mer i ingångslön än en nyutexaminerad kvinna. Minst skillnad är det bland socionomer där män i snitt får 200 kronor mer i ingångslön än kvinnor, skriver SVT.

Sara Andersson på Jämställdhetsmyndigheten säger till SVT Nyheter att löneskillnaderna kan bero på flera saker men att diskriminering är en orsak.

43 procent av landets kommunchefer är kvinnor, visar Dagens Samhälles genomgång.

– Jag tror att vi kommer nå fifty-fifty ganska snart. Det har ju gått rasande fort de senaste åren, säger Kristina Sundin Jonsson, Kommundirektörsföreningens ordförande och själv kommundirektör i Skellefteå.

År 1995 var nio av tio kommunchefer män, men i dag innehas toppjobben av 124 kvinnor och 166 män.

Reklam och sponsring är en viktigare intäktskälla för damfotbollen än för herrfotbollen, visar en sammanställning från revisionsbyrån EY som DN tagit del av.

43 procent av de damallsvenska klubbarnas intäkter kommer från reklam och sponsring. Motsvarande siffra för herrarna är 24 procent. För herrarna kommer 20 procent av intäkterna från biljetter, medan damernas matchintäkter bara är 5 procent.

Herrklubbarna drar också in mycket pengar vid spelarförsäljningar, men i damfotbollen betalas transfersummor sällan ut. Det är ett problem, menar Tomas Hoszek, generalsekreterare för elitklubbarnas intresseorganisation Elitfoboll dam.

– Man måste hitta vägar så att klubbarna inte blir dränerade på spelare och inte får någonting för det, säger han till DN.

Kvinnors arbetsinkomster ökar i snabbare takt än männens. Det framgår i en analys från regeringen i samband med höstbudgeten.

Under perioden 1995 till 2017 ökade kvinnors arbetsinkomst med 95 procent samtidigt som männens ökade med 69 procent, skriver DI.

Men trots den positiva utvecklingen för kvinnorna är det långt kvar till ekonomisk jämställdhet. Kvinnor har bara 76 procent av männens arbetsinkomster, har hälften av tjänstepensionen och mindre än hälften av kapitalinkomsterna.

Orsakerna till lönegapet är bland annat att fler kvinnor arbetar deltid och tar större ansvar för barn. Dessutom är kvinnor underrepresenterade på chefsposter, framför allt i näringslivet.

Lönegapet mellan män och kvinnor fortsätter att minska, visar en ny rapport från Medlingsinstitutet skriver SVT Nyheter. Löneskillnaderna minskade 2018 med 0,6 procentenheter till 10,7 procent.

Det är dock ett tag kvar tills kvinnor och män har lika löner.

– Det skulle ta ungefär 20 till 25 år, givet att det fortsätter i samma takt som den här trenden är, men det är alltid svårt att säga, säger John Ekberg, statistikansvarig på Medlingsinstitutet, till SVT.

Enligt statistik från Medlingsinstitutet (MI) var löneskillnaden mellan män och kvinnor 10,7 procent i fjol. Skillnaden minskar årligen och sedan 2007 har gapet minskat med 5,6 procentenheter, skriver MI i ett pressmeddelande.

Att män och kvinnor tenderar att arbeta i olika yrken och utbilda sig till olika saker påverkar skillnaden. Bortsett från sådana mätbara faktorer är det 4,4 procent skillnad i lön mellan könen.

– Det sker en förändring på arbetsmarknaden som går mot en utjämning av yrkesuppdelningen. Fler kvinnor får också chefsuppdrag. Det är viktiga delförklaringar till att löneskillnaden minskar, säger John Ekberg, statistiker på MI.

Bara 28 procent av landets professorer är kvinnor, visar Stiftelsen Allbrights granskning med rubriken: "Vetenskapsmannen inte kvinna".

På ekonomiinstitutionerna är exempelvis kvinnliga studenter i majoritet. Men sen tunnas det ut för att sedan krympa till 18 procent när det kommer till professorstiteln.

– Det sker en utslagning på väg mot toppen, säger Allbrights vd Amanda Lundeteg till TT.

Förutom statistiken har Allbright intervjuat ett hundratal studenter och forskare. Intervjuerna vittnar om föråldrade kulturer med föreläsande män och karriärvägar baserade på manlig vänskap.

Att nyutexaminerade kvinnliga ingenjörer tjänar mer än 1 000 kronor mindre än sina manliga kolleger är en tydlig signal på att kvinnor värderas lägre i branschen. Det säger forskaren Nanna Gillberg till TT.

Ett skäl till att män har högre ingångslöner är att män kräver mer vid löneförhandling. Kvinnor är oftare oroliga för att uppfattas som jobbiga, säger hon.

– Och tyvärr visar forskning att kvinnor som ställer krav faktiskt upplevs som jobbiga och svåra att samarbeta med, medan män upplevs som ambitiösa och drivna. Även när kvinnor har lika höga löneanspråk som män, brukar de ofta ändå få lägre löner, säger Gillberg till TT.

Nyexaminerade kvinnliga ingenjörer får nästan 1 100 kronor lägre ingångslön än de lika färska manliga kollegerna. Det visar ny statistik från Sveriges ingenjörer, enligt Ny Teknik.

För några år sedan skedde ett trendbrott där löneskillnaderna blev mindre. Men under 2017 började gapet växa igen, något som fortsatt under 2018.

– Vi ser väldigt allvarligt på situationen och upplever den här skillnaden som obegriplig. I det här läget när man är utexaminerad utan erfarenhet ska gapet inte vara så här stort, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges ingenjörer, till tidningen.