Opinion Det är ett stort glapp mellan den uttalande viljan och det faktiska utfallet när det kommer till jämställda löner. Det skriver företrädare för Kommissionen för jämställda livsinkomster på SvD Debatt.

Ojämställdheten bygger på djupt rotade idéer om vem som gör vad och om vad som anses vara ”manligt” och ”kvinnligt”, menar debattörerna.

”Därför är politiska beslut för att öka jämställdheten nästan alltid obekväma; de gör ingrepp i det vi uppfattar som privata angelägenheter och tvingar till uppbrott från invanda mönster”, skriver de.

Nu ska kommissionen ägna 18 månader åt att undersöka vad som behöver göras för att uppnå målet om ekonomisk jämställdhet.

Opinion Löneskillnaden mellan kvinnor och män som är medlemmar i fackförbundet Akavia blir under ett helt arbetsliv drygt tre miljoner kronor. Kvinnor tjänar i genomsnitt 2 797 kronor mindre än män i månaden, skriver fackförbundets ordförande Lee Wermelin på SvD Debatt.

Men det går att utjämna gapet på ett enkelt sätt: Genom att utveckla en väl fungerande löneprocess där lönesamtalet står i centrum, menar hon. Med tydliga lönekriterier där lönen speglar skicklighet, arbetets svårighetsgrad och individens bidrag till verksamheten finns ”goda förutsättningar att åstadkomma jämställda löner”, skriver Wermelin.

De senaste två åren har lönegapet mellan arbetare och tjänstemän börjat öka igen. Det framgår av en färsk LO-rapport. Enligt 2018 års lönestatistik tjänade tjänstemän i genomsnitt 50 procent mer än arbetare, det vill säga 13 500 kronor mer i månaden.

Medellönen för samtliga anställda var 33 900 kronor i månaden enligt 2018 års lönestatistik. För arbetare var den 27 000 kronor och för tjänstemän 40 500 kronor.

– Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän är nu lika högt som på 1930-talet. Vi kan inte acceptera att klassamhället breder ut sig, säger Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, i en kommentar.

Kvinnliga regiondirektörer tjänar nära 18 000 kronor mer varje månad jämfört med deras manliga motsvarigheter, skriver Dagens Samhälle.

Snittlönen för kvinnorna är 160 220 medan männens är 142 385 kronor. För bara tre år sedan var skillnaden 900 kronor.

En förklaring till att kvinnorna har en högre snittlön än männen är att det är två kvinnor som är i topp på lönelistan, Carina Lundberg Uudelepp i Region Stockholm och Ann-Sofi Lodin i Västra Götaland.

Män har i genomsnitt högre ingångslön än kvinnor i de största akademiska yrkena inom Saco, visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. Det trots att kvinnor i högre utsträckning tar examen och dessutom gör bättre ifrån sig än män på universitetet, rapporterar SVT Nyheter.

Störst skillnad i ingångslön är det för män och kvinnor med ekonomiutbildning där en man i snitt får 7 000 kronor mer i ingångslön än en nyutexaminerad kvinna. Minst skillnad är det bland socionomer där män i snitt får 200 kronor mer i ingångslön än kvinnor, skriver SVT.

Sara Andersson på Jämställdhetsmyndigheten säger till SVT Nyheter att löneskillnaderna kan bero på flera saker men att diskriminering är en orsak.

43 procent av landets kommunchefer är kvinnor, visar Dagens Samhälles genomgång.

– Jag tror att vi kommer nå fifty-fifty ganska snart. Det har ju gått rasande fort de senaste åren, säger Kristina Sundin Jonsson, Kommundirektörsföreningens ordförande och själv kommundirektör i Skellefteå.

År 1995 var nio av tio kommunchefer män, men i dag innehas toppjobben av 124 kvinnor och 166 män.

Reklam och sponsring är en viktigare intäktskälla för damfotbollen än för herrfotbollen, visar en sammanställning från revisionsbyrån EY som DN tagit del av.

43 procent av de damallsvenska klubbarnas intäkter kommer från reklam och sponsring. Motsvarande siffra för herrarna är 24 procent. För herrarna kommer 20 procent av intäkterna från biljetter, medan damernas matchintäkter bara är 5 procent.

Herrklubbarna drar också in mycket pengar vid spelarförsäljningar, men i damfotbollen betalas transfersummor sällan ut. Det är ett problem, menar Tomas Hoszek, generalsekreterare för elitklubbarnas intresseorganisation Elitfoboll dam.

– Man måste hitta vägar så att klubbarna inte blir dränerade på spelare och inte får någonting för det, säger han till DN.

Kvinnors arbetsinkomster ökar i snabbare takt än männens. Det framgår i en analys från regeringen i samband med höstbudgeten.

Under perioden 1995 till 2017 ökade kvinnors arbetsinkomst med 95 procent samtidigt som männens ökade med 69 procent, skriver DI.

Men trots den positiva utvecklingen för kvinnorna är det långt kvar till ekonomisk jämställdhet. Kvinnor har bara 76 procent av männens arbetsinkomster, har hälften av tjänstepensionen och mindre än hälften av kapitalinkomsterna.

Orsakerna till lönegapet är bland annat att fler kvinnor arbetar deltid och tar större ansvar för barn. Dessutom är kvinnor underrepresenterade på chefsposter, framför allt i näringslivet.

Lönegapet mellan män och kvinnor fortsätter att minska, visar en ny rapport från Medlingsinstitutet skriver SVT Nyheter. Löneskillnaderna minskade 2018 med 0,6 procentenheter till 10,7 procent.

Det är dock ett tag kvar tills kvinnor och män har lika löner.

– Det skulle ta ungefär 20 till 25 år, givet att det fortsätter i samma takt som den här trenden är, men det är alltid svårt att säga, säger John Ekberg, statistikansvarig på Medlingsinstitutet, till SVT.

Enligt statistik från Medlingsinstitutet (MI) var löneskillnaden mellan män och kvinnor 10,7 procent i fjol. Skillnaden minskar årligen och sedan 2007 har gapet minskat med 5,6 procentenheter, skriver MI i ett pressmeddelande.

Att män och kvinnor tenderar att arbeta i olika yrken och utbilda sig till olika saker påverkar skillnaden. Bortsett från sådana mätbara faktorer är det 4,4 procent skillnad i lön mellan könen.

– Det sker en förändring på arbetsmarknaden som går mot en utjämning av yrkesuppdelningen. Fler kvinnor får också chefsuppdrag. Det är viktiga delförklaringar till att löneskillnaden minskar, säger John Ekberg, statistiker på MI.