Efter avtalsrörelsen kommer löneökningstakten att blir något högre än tidigare väntat. Det säger Konjunkturinstitutet till Direkt och spår en ökning med 2,2 procent för 2021.

– Regeringen har stöttat företagen, så att de inte är i ett lika dåligt läge än vad de annars skulle ha varit, säger Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl till nyhetsbyrån.

Samtidigt är det en löneökningstakt som är klart lägre än de senaste årens snitt på 2,5 procent.

Den strukturella löneskillnaden mellan kvinnor och män uppgick 2019 till 15 procent – därför är det nu dags att se till att kvinnorna kommer ikapp. Det skriver flera löneexperter vid föreningen Lönelotsarna på Aftonbladets debattsida.

Värdeminskningen är tydligast i stora kvinnodominerande yrkesgrupper som sjuk- och undersköterskor och för- och grundskollärare, vilka också är de som har burit Sverige under coronakrisen. Därför bör årets löneförhöjningar fokusera på välfärden, skriver de.

”Om en rejäl lönehöjning görs samtidigt som andra löner inte ökar lika mycket, uppstår en chans att bryta trenden och minska de strukturella löneskillnaderna.”

När gruvbolaget Epiroc fick sin nya vd i Helena Hedblom, satte styrelsen en årslön som var en miljon kronor lägre än vad hennes föregångare Per Lindberg hade, skriver DI.

Bolaget uppger att Lindbergs lön motiverades av att han hade längre erfarenhet som vd, även om tunga spelare på aktiemarknaden enligt tidningen hela tiden ville se Helena Hedblom som vd och hon hade lång erfarenhet av verksamheten.

– Jag har ingen kommentar till vad andra tjänar, sa Helena Hedblom själv till DI tidigare i veckan.

Billerud Korsnäs förre vd Petra Einarsson fick närmare två miljoner kronor mindre i årslön än både sin föregångare och sin efterträdare – som båda är män. Det visar DI:s granskning.

– Billerud Korsnäs agerande signalerar att en vd-kvinna värderas lägre än hennes motsvarigheter som är män, säger Amanda Lundeteg, vd för stiftelsen Allbright, till tidningen.

Enligt skogs- och pappersbolaget har den nyrekryterade vd:n Christoph Michalski fått en marknadsmässig lön som motsvarar internationell nivå.

Det är ett stort glapp mellan den uttalande viljan och det faktiska utfallet när det kommer till jämställda löner. Det skriver företrädare för Kommissionen för jämställda livsinkomster på SvD Debatt.

Ojämställdheten bygger på djupt rotade idéer om vem som gör vad och om vad som anses vara ”manligt” och ”kvinnligt”, menar debattörerna.

”Därför är politiska beslut för att öka jämställdheten nästan alltid obekväma; de gör ingrepp i det vi uppfattar som privata angelägenheter och tvingar till uppbrott från invanda mönster”, skriver de.

Nu ska kommissionen ägna 18 månader åt att undersöka vad som behöver göras för att uppnå målet om ekonomisk jämställdhet.