När gruvbolaget Epiroc fick sin nya vd i Helena Hedblom, satte styrelsen en årslön som var en miljon kronor lägre än vad hennes föregångare Per Lindberg hade, skriver DI.

Bolaget uppger att Lindbergs lön motiverades av att han hade längre erfarenhet som vd, även om tunga spelare på aktiemarknaden enligt tidningen hela tiden ville se Helena Hedblom som vd och hon hade lång erfarenhet av verksamheten.

– Jag har ingen kommentar till vad andra tjänar, sa Helena Hedblom själv till DI tidigare i veckan.

Billerud Korsnäs förre vd Petra Einarsson fick närmare två miljoner kronor mindre i årslön än både sin föregångare och sin efterträdare – som båda är män. Det visar DI:s granskning.

– Billerud Korsnäs agerande signalerar att en vd-kvinna värderas lägre än hennes motsvarigheter som är män, säger Amanda Lundeteg, vd för stiftelsen Allbright, till tidningen.

Enligt skogs- och pappersbolaget har den nyrekryterade vd:n Christoph Michalski fått en marknadsmässig lön som motsvarar internationell nivå.

Det är ett stort glapp mellan den uttalande viljan och det faktiska utfallet när det kommer till jämställda löner. Det skriver företrädare för Kommissionen för jämställda livsinkomster på SvD Debatt.

Ojämställdheten bygger på djupt rotade idéer om vem som gör vad och om vad som anses vara ”manligt” och ”kvinnligt”, menar debattörerna.

”Därför är politiska beslut för att öka jämställdheten nästan alltid obekväma; de gör ingrepp i det vi uppfattar som privata angelägenheter och tvingar till uppbrott från invanda mönster”, skriver de.

Nu ska kommissionen ägna 18 månader åt att undersöka vad som behöver göras för att uppnå målet om ekonomisk jämställdhet.

Löneskillnaden mellan kvinnor och män som är medlemmar i fackförbundet Akavia blir under ett helt arbetsliv drygt tre miljoner kronor. Kvinnor tjänar i genomsnitt 2 797 kronor mindre än män i månaden, skriver fackförbundets ordförande Lee Wermelin på SvD Debatt.

Men det går att utjämna gapet på ett enkelt sätt: Genom att utveckla en väl fungerande löneprocess där lönesamtalet står i centrum, menar hon. Med tydliga lönekriterier där lönen speglar skicklighet, arbetets svårighetsgrad och individens bidrag till verksamheten finns ”goda förutsättningar att åstadkomma jämställda löner”, skriver Wermelin.

De senaste två åren har lönegapet mellan arbetare och tjänstemän börjat öka igen. Det framgår av en färsk LO-rapport. Enligt 2018 års lönestatistik tjänade tjänstemän i genomsnitt 50 procent mer än arbetare, det vill säga 13 500 kronor mer i månaden.

Medellönen för samtliga anställda var 33 900 kronor i månaden enligt 2018 års lönestatistik. För arbetare var den 27 000 kronor och för tjänstemän 40 500 kronor.

– Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän är nu lika högt som på 1930-talet. Vi kan inte acceptera att klassamhället breder ut sig, säger Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, i en kommentar.