Den norske politikern Mazyar Keshvari utreds av polisen för grovt olaga hot, rapporterar Aftenposten med hänvisning till källor.

Keshvari, som sitter i Stortinget för högerpopulistiska Fremskrittspartiet, ska ha gripits i lördags och tillbringat ett dygn i häktet innan han släpptes fri.

Polisen bekräftar att en politiker gripits, men det är oklart vem hoten ska ha riktats emot. Enligt uppgifter till VG ska en person ha uppfattat det som att Keshvari spelade en slags ”rysk roulette” med ett vapen och polisen ska senare ha hittat ett vapen i politikerns bostad.

Keshvaris advokat Bjørn Stordrange säger att hans klient nekar till brott och är sjukskriven.

När det nya norska regeringssamarbetet presenterades på torsdagskvällen var det med en känsla av att den riktiga entusiasmen och samarbetsviljan mellan de fyra partierna saknades, skriver NRK:s politiska kommentator Lars Nehru Sand i en analys.

”Om nivån de bästa dagarna inte är högre än det vi såg i dag varslar det om hur låg den kan bli de sämsta dagarna”, skriver han.

Hans slutsats är att sammanhållningen i den nya fyrklövern kan bli ett problem under åren fram till stortingsvalet 2021, men att det också är en bragd att Erna Solberg fått ihop samarbetet över huvud taget.

SVT:s Marie Nordstrand skriver att just Solberg är samarbetets stora vinnare. Enligt Nordstrand är Solberg den enda som kan vara nöjd med den kompromiss som nåddes i den känsliga abortfrågan där varken kristdemokratiska KRF eller liberala Venstre fick helt som de ville.

I samband med att Kristeligt folkeparti meddelade att partiet ansluter sig till den nya norska borgerliga regeringsplattformen meddelade partiledaren Knut Arild Hareide att han lämnar sitt uppdrag, rapporterar norska medier. Hareide har varit tydlig med att han vill att partiet ska söka samarbete vänster ut.

– Jag gick till val på att inte regera ihop med Fremskrittspartet, därför är det knappast överraskande att jag röstade mot överenskommelsen, sa Hareide vid en presskonferens.

Hareide avvisade också alla tankar på att bli minister i den nya regeringen.

De norska regeringsförhandlingarna har gått i mål. Kristdemokratiska Kristelig folkeparti ansluter sig till den tidigare regeringskoalitionen bestående Høyre, Venstre och Fremskrittspartiet, meddelade partierna under en pressträff på torsdagskvällen. Därmed får den nya regeringen majoritet i stortinget.

– Det här är en historiskt dag. Det står nu klart att Norge får sin första icke-socialistiska majoritetsregering sedan 1985, sa statsminister Erna Solberg (Høyre) på presskonferensen.

Vid pressträffen meddelade partierna att man har lyckats enas kring knäckfrågor som bland annat rör klimat- och abortpolitiken.

Norges statsminister Erna Solberg, Høyre, bekymras över landets låga födelsetal och uppmanar i sitt nyårstal norska folket att skaffa fler barn, skriver norska medier.

– Jag tror inte jag behöver förklara hur det går till. Jag ska inte heller komma med några nya pålagor, säger hon.

Bakgrunden är att det föds för få barn för att välfärden ska kunna upprätthållas på dagens nivå. Födelsetalet behöver öka från dagens genomsnitt på 1,6 barn till strax över två per kvinna.

Nyårstalet, som kretsar kring barn och familjefrågor, kan ses som en avspark inför regeringsförhandlingarna som ska börja med Kristelig Folkeparti på onsdag.

Både norska statsministern Erna Solberg danske motsvarigheten Lars Løkke Rasmussen fördömer morden på norska Maren Ueland och danska Louisa Vesterager Jespersen i Marocko.

– Ett brutalt och meningslöst angrepp, säger Solberg på en pressträff.

Enligt nyhetsbyrån AFP har ytterligare tre misstänkta gripits efter morden. Tidigare i dag upprepade Løkke Rasmussen misstanken om att dådet kan kopplas till terrorism.

Norska Senterpartiet (SP) överväger att väcka misstroende mot statsminister Erna Solbergs (Høyre) regering, säger partiledaren Trygve Slagsvold Vedum i en intervju med den norska nyhetsbyrån NTB.

Bakgrunden är att SP anser att regeringen försummat arbetet med att säkra samhällskritisk infrastruktur och byggnader, vilket blivit en stor fråga i norsk politik efter Anders Behring Breiviks terrorattentat i Oslo och på Utøya den 22 juli 2011.

Även norska riksrevisionen har kritiserat brister i regeringens hantering av den så kallade objektssäkringen. Slagsvold Vedum understryker att partiets stortingsgrupp först måste diskutera färdigt frågan innan ett eventuellt misstroende kan komma i fråga.

Kvinnor i Norge ska fortsättningsvis kunna göra abort efter tolfte veckan om det finns överhängande risk att barnet kan få allvarliga funktionshinder, säger statsminister Erna Solberg (Høyre) till Dagens Næringsliv.

Beskedet kommer efter att Solberg i samband med Kristelig Folkepartis (KRF) val mellan ett höger- och vänstersamarbete försökte locka med förhandlingar om KRF:s profilfråga – abortlagstiftningen.

– Det vi ska förhandla om är att hitta en lösning som kan ta bort det diskriminerande elementet i abortlagen, samtidigt som vi drar en viktig gräns i utvecklingen mot ett sorteringssamhälle, säger hon.

KRF vill se en förändring av en paragraf som möjliggör abort i vissa fall där foster visar sig utveckla svåra funktionshinder. Den paragrafen vill även Solberg diskutera.

Knut Arild Hareide, ledare för norska Kristelig Folkeparti (KRF), fortsätter som partiledare – beroende på hur det går i de kommande förhandlingarna med regeringen, skriver NRK.

– Ja, om de inte leder till något är det naturligt att jag leder de sonderingar som eventuellt går vidare till andra partier, säger Hareide.

Detta trots att Hareide i går aviserade att han skulle avgå om hans förslag om att försöka bilda en ny regering vänsterut röstades ner, vilket det gjorde.

Høyre har redan börjat titta på hur den norska abortlagen ska kunna skrivas om – ett av Kristelig Folkepartis främsta krav i regeringsförhandlingarna. Det erfar VG.

Främst uppges partiet titta på paragraf 2c i lagen, som i sin nuvarande form säger att abort kan tillåtas efter vecka tolv om fostret löper risk för att drabbas av ”allvarlig sjukdom”. I definitionen ingår bland annat anlag för Downs syndrom, vilket KRF vänder sig emot. I stället kan formuleringen ändras så att abort efter tolfte veckan bara beviljas ”om fostret inte är livsdugligt”, enligt uppgifterna.

Det är dock långt i från klart om en sådan ändring skulle kunna få tillräckligt stöd i stortinget.