Bevaka
Passion I Framtidens mat

Illustrationsbild Shutterstock
Passion I Framtidens mat

Mer än tequila – miljösmart agave är på frammarsch

Agaveväxtens kanske främsta användningsområde som råvara till mexikansk tequila kan komma att utmanas. Forskare i Australien ser nämligen potential i att använda succulentväxten för att ta fram bioetanol på ett mindre resurskrävande sätt än i dag, skriver The Land och Food Navigator.

Professor Daniel Tan och hans kolleger ser fördelar med agaven jämfört med annan biomassa som används för etanolframställning, såsom majs och sockerrör. Dels för att grödan kräver mindre vatten, dels för att den genererar mindre växthusgaser och mer etanol. Agaven kräver 69 procent mindre vatten än sockerrör för samma mängd skörd och 46 procent mindre vatten än majs.

– Agave kan växa i halvtorra områden utan bevattning, den konkurrerar inte ut andra grödor eller ställer krav när det finns begränsade möjligheter till bevattning och gödning, säger Daniel Tan till Food Navigator.

Studien har genomförts vid en pilotfarm i australiska Queensland, vars klimat passar agaven bra. Den ekonomiska analysen visar dock att det i nuläget inte är kommersiellt gångbart att dra igång en produktion utan att det får ekonomiskt stöd från regeringen. Men läget kan snabbt komma att förändras menar Daniel Tan. Han pekar på det ökade behovet av etanolbaserade produkter i samband med coronakrisen, som gjort att efterfrågan på rengöringsprodukter har skjutit i höjden.

– Det här visar att agave är en vinnande produkt ekonomiskt och miljömässigt de kommande åren, säger han.

30 maj
Marsvin i Peru. Martin Mejia / TT NYHETSBYRÅN
Passion I Framtidens mat

Marsvin ersätter nötkött i Peru – mer miljövänligt

Jakten på klimatsmarta proteinkällor har lett till att det återigen blivit populärt att äta marsvin i Peru, skriver The Guardian. Under flera år minskade marsvinsätandet i landet, delvis eftersom turister problematiserat rätten. Men nu ser man ett uppsving för marsvin som föds upp på ekologiskt vis och som marknadsförs som ett alternativ till fågel och rött kött.

– I Peru ser man marsvinsuppfödningen som ett sätt att minska sin påverkan på miljön. Till skillnad från boskap så bidrar de inte till regnskogsskövling. De har heller inte lika mycket avföring som boskap vilket gör att det blir mindre växthusgaser, säger Lionel Vigil, chef för World Neighbors, en organisation som jobbar med att bekämpa fattigdom i isolerade byar i Latinamerika, Afrika och Asien.

Man hoppas också på att marsvinsuppfödandet ska ge kvinnor på landsbygden i Peru större ekonomisk frihet. Samtidigt är det en rätt som omvärlden ser med skepsis på, i många delar av världen fungerar marsvin som sällskapsdjur och älskade familjemedlemmar.

I höstas vållade det uppmärksamhet när glass med marsvinssmak började säljas i Ecuadors huvudstad Quito. Glassbutiksägaren María del Carmen Pilapaña lyckades utvinna smaken genom att göra en paté av marsvinskött, mixa det med mjölk och sedan frysa det till glass, rapporterar NBC News. Efter nytillskottet i glassdisken såg hon ett uppsving i försäljningen. Att glassen blev populär är inte konstigt menar Carolina Páez, chef över den antropoligiska institutet på det katolska universitetet i Quito.

– Marsvin är en väldigt viktig och uråldrig maträtt i Anderna, på grund av deras höga innehåll av protein. Det är inte alls konstigt att ecuadorianer äter dem, även som glass, säger Páez till NBC.

28 maj
Illustrationsbild. Shutterstock.
Passion I Framtidens mat

Studie: Stor potential för odling av mat inne i städer

Genom att använda parker, trädgårdar och andra stadsnära grönytor till odling skulle städer kunna minska importberoendet och täcka behovet av frukt och grönt hos 15 procent av befolkningen. Det är slutsatserna från en ny studie som publicerats i Nature Food och som genomförts av forskare på institutionen för hållbar mat vid University of Sheffield.

Studien har utgått från Sheffields outnyttjade grönytor men menar att resultaten går att tillämpa på andra städer som också har runt en halv miljon invånare.

Skulle 100 procent av mark som till exempel parker och privata trädgårdar användas skulle det kunna täcka det dagliga behovet av frukt och grönt för 709 000 personer, skriver Science Daily. Används tio procent skulle det räcka till att täcka behovet för 15 procent av befolkningen i staden och skulle kunna hjälpa till att säkra en inhemsk matförsörjning.

De platta taken i staden ger ytterligare möjligheter, använder man tio procent av dessa för tomatodling skulle det ge åtta procent av befolkningen deras behov och potentiellt minska den stora importen av tomater.

Professor Duncan Cameron menar att man måste hitta en balans mellan att ha kvar grönytor i staden och hur man ska utveckla trädgårdsodling. Han ser en stor potential till utveckling om myndigheterna jobbar nära lokalsamhället.

– Med noggrann hantering av grönområden och teknikanvändning för att skapa distributionsnätverk är det möjligt med ”smarta matstäder”, där lokala odlare kan försörja samhällen med färsk och hållbar mat, säger han till Science Daily.

26 maj
Illustrationsbild. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Passion I Framtidens mat

Kol i svenska jordar – nytt sätt att klimatkompensera

Hur ska vi klimatkompensera i framtiden? Måste det ske genom trädplantering i ökenområden på andra sidan jorden? 2020 blir ett pilotår för svensk kolinlagring som ett alternativ, rapporterar Lantbrukets Affärstidning som skriver om ett initiativ från företaget Miljömatematik.

Projektet som kommer pågå i tre år går ut på att klimatkompensera för den koldioxid vi tar upp ur jorden på hemmaplan, och har bland annat knutit till sig hamburgerkedjan Max och havredrycksproducenten Oatly som finansiärer.

– Om man kan lagra kol i marken så blir det ju en ny produkt som jordbruket kan sälja. Nu köper vi kolinlagring i Afrika, varför ska man inte kunna köpa svensk? säger Jessica Johansson, omställningskonsult på Miljömatematik, till tidningen.

Tanken är att få till en plattform där man kopplar ihop de som vill klimatkompensera med jordbrukare som genomför åtgärder som bidrar till att binda kol i jordbruksmark, skriver Miljö & Utveckling.

Kolinlagring är också något som regeringen lyfter som en av de åtgärder som ska främjas i sitt klimatpolitiska handlingsprogram. I februari tillsatte man en ny utredning som ska se över hur det svenska jordbruket ska bli helt fossilfritt och kolinlagring nämns som något som har stor potential.

Samtidigt ska utredaren Helena Johansson titta på hur konkurrenskraften inom det svenska jordbruket ska öka. Kanske är det just kolinlagring som blir den nya produkten att marknadsföra för svenska bönder?

25 maj
Matleverans i New York. JOHANNES EISELE / TT NYHETSBYRÅN
Passion I Framtidens mat

Förändrade matvanor i städer kan ge radikala resultat

Om invånarna i New York och Minneapolis skulle slopa köttet och i stället få sitt protein från linser och baljväxter så skulle det ge 34 procent mindre växthusgaser och vattenförbrukningen skulle minska med 24 procent. Det visar en ny studie som bland andra Science Daily skriver om. Lika stor skillnad skulle det göra om man äter fågel och fläsk istället för nötkött.

– Det jag tycker är verkligt utmanande, men också användbart, är hur snabbt vi i USA hakar på den senaste mattrenden, säger Dana Boyer, en av forskarna bakom studien på Princeton University, till New Food Magazine.

Boyer har tillsammans med kollegan Anu Ramawami analyserat hur livsmedelsystemen fungerar i Delhi och Pondicherry i Indien samt i New York och Minneapolis i USA. Man ser dels stora skillnader i köttkonsumtion mellan de två länderna men också inhemska skillnader.

I de två indiska städerna skulle det göra stor skillnad att byta ut ris till vete i sin basdiet, risodlingen bidrar stort till växthusgaser i landet. Boyer menar att det i Indien jämfört med USA är ett större ingrepp att göra stora ändringar i folks diet, eftersom maten i högre grad är en del av kulturen och mattraditionen.

Tanken är att forskningen ska vara till nytta när man uppskattar hur stor miljöpåverkan en stads livsmedelsystem har och utvärderar vilka politiska åtgärder som behöver vidtas.

Förutom möjligheten att förändra hur folk äter och hur man hanterar matavfall ser man också en potential i att minska mänsklighetens koldioxidavtryck genom att främja urban odling och ändra sättet man lagar mat på, skriver New Food Magazine.

23 maj
Sjögurka. Håvard Egge/ Sintef
Passion I Framtidens mat

Kan labbodlade sjögurkor vara framtidens superkost?

Odlad sjögurka kan bli vår nya supermat. Forskare vid Sintef Oceans Sea Lab i norska Trondheim undersöker nu om det är möjligt att föda upp sjögurkor i stor skala för den kommersiella marknaden, rapporterar Food Navigator.

Man hoppas på att det tiotal sjögurkor som finns i labbet ska föröka sig under 2020 och sneglar på hur produktionen går till i Asien. Arterna är relativt lika och förökar sig på samma sätt som fisk.

– Planen är att få dem att leka genom att utsätta dem för olika former av stress, säger forskaren Jan Ove Evjemo i ett uttalande.

Vattendjuret äts i torkad eller konserverad form i Asien men tros ha potential att slå sig fram på den västerländska matmarknaden som superkost. Sjögurkor innehåller många ämnen som är bra för människor: vitaminer, mineraler och fettsyror. Dessutom innehåller de en hög mängd protein, och på senare år har forskning även visat att de innehåller antibakteriella och antiinflammatoriska ämnen.

Utgångspunkten för forskarna är att det kommer gå snabbare för sjögurkorna att fortplanta sig i en kontrollerad miljö på land än i vatten, där de oftast blir omkring en halvmeter långa.

Även vid Göteborgs universitet pågår det försök med sjögurkor och med tanke på att arten är så pass hotad att det råder fiskeförbud på dem i vissa delar av världen ser man en potential för export av odlade sjögurkor på sikt, skriver Fiskejournalen.

22 maj