Omkring 700 av Sveriges vindkraftverk förlorar i dagsläget på att hålla full kapacitet i produktionen, rapporterar SR:s Ekot. Anledningen är ett gammalt regelverk som gör att nätavgiften stiger ordentligt om producenterna håller full kapacitet.

För vindkraftsproducenten Nils-Erik Bondesson uppgår nätavgiften till 19 000 kronor i månaden vid full kapacitet. Sänker han produktionen med 20 procent sjunker avgiften till 152 kronor.

– Det var ren förlust att producera [fullt], helt enkelt, säger han till Ekot.

Försvarsmakten och vindkraftsindustrin konkurrerar om samma områden i havet. Men ett nytt förslag från Havs- och vattenmyndigheten, Hav, skulle kunna lösa tvisterna, rapporterar Ekot. Myndigheten vill att regeringen utreder möjligheten att ge försvaret betalt för att låta vindkraftsindustrins intressen går före.

Enligt dagens regelverk prioriteras försvarets intressen om konkurrens uppstår om samma områden. Att ge upp områden kan bli kostsamt för försvaret då de är attraktiva för övningar.

Spotpriset på el halverades till 10 öre per kilowattimme för samtliga fyra elområden i Sverige på elbörsen Nordpool mellan fredagen och lördagen, rapporterar DI. Vissa timmar var elen i princip gratis, skriver tidningen.

Förklaringen uppges vara att tysk vindkraft går på högvarv. Enligt Wattsights analytiker Tor Reier Lilleholt är situationen unik i Tyskland just nu.

– Där är elpriserna positiva endast fem timmar om dygnet. Resten av tiden får kraftproducenterna betala för att producera el, säger han till Dagens Næringsliv.

I morgon väntas de svenska elpriserna öka marginellt igen, skriver DI.

Opinion Vindkraften klarar sig utan stöd och kan minska klimatutsläppen kraftigt. Därför måste stat och kommuner sluta sätta käppar i hjulet för vindkraften, skriver sex vindkraftsföreträdare på DN Debatt.

Debattörerna har fem förslag för att förbättra vindkraftens potential, bland annat ett utbyggnadsmål till 2030, mål på regional nivå och att kommunerna underlättar vindkraftsutbyggnaden.

”Vi har vattenkraft som reglerkraft, goda möjligheter att exportera el och vi är ett blåsigt och glesbefolkat land med mycket låga investeringskostnader för vindkraft”, skriver de.

Storskaliga anläggningar för vind- och solenergi kan dubbla regnmängderna i Saharaöknen, visar klimatmodeller som tagits fram av forskare från USA och Kina.

Anläggningarna höjer marktemperaturen och minskar vinden, vilket i sin tur leder till mer regn. Regnet skulle till stor del falla lokalt och på vissa platser skulle regnmängden kunna öka med så mycket som 500 millimeter per år. Det skulle i sin tur kunna leda till kraftigt ökad växtlighet och grönska.

I modellen antogs enorma anläggningar som producerar fyra gånger mer energi än den nuvarande globala förbrukningen. Studieförfattarna rekommenderar ändå att sol- och vindkraft uppförs lokalt då de ekologiska fördelarna kan vara stora.

Vindkraften svarade under gårdagen för 9 procent av den europeiska elefterfrågan. Sverige hamnade samtidigt på andra plats med en vindandel på 26 procent av vår konsumtion av el, enligt Finwire.

På första plats kom Danmark med en andel om 38 procent, visar en sammanställning av Wind Europe.

Miljöpartiet föreslår att fastighetsskatten för vattenkraften och vindkraften ska tillfalla de regioner och kommuner där den produceras. Närboende ska också erbjudas att köpa andelar när det byggs vindkraft.

Förslagen presenteras på årets upplaga av Landsbygdsriksdagen som pågår i Örnsköldsvik, skriver TT.

– Det är en stor investering och förändring för att se till att lite av de stora värden som skapas när vi ställer om till ett hundra procent förnybart energisystem också stannar i de bygder där de skapas, säger språkröret Gustav Fridolin (MP).

Många andra länder har i dag redan detta system och såväl OECD som kraftbolagen har efterfrågat ett sådant system, framhåller han.

2017 var ett rekordår för vindkraft till havs i Europa. Det skriver norska E24 med hänvisning till en rapport från organisationen Wind Europe.

Förra året byggdes 560 nya turbiner på totalt 3 100 megawatt, vilket innebär att den totala kapaciteten nu är 4 150 turbiner på sammanlagt 15 800 megawatt.

Ett projekt som lyfts fram i rapporten är Statoils försök med flytande vindkraftverk i Skottland. Genom att kraftverken är flytande kan man anlägga vindkraftparker på helt andra djup än tidigare, när turbintornen har varit förankrade i fundament som står på botten.

Danmark har slagit världsrekord i grön energianvändning, rapporterar TT. Av all el som användes i landet under 2017 kom 43,4 procent från vindkraften.

Enligt regeringen innebär siffrorna att det tidigare rekordet från 2015 på 42 procent är utraderat.

– Med rekordet för vindkraftproduktion placerar Danmark en grön flagga på världskartan, säger energi- och klimatminister Lars Lilleholt, enligt nyhetsbyrån.

Medräknat solenergin kom de två gröna energislagen upp i 45,8 procent av elanvändningen i Danmark 2017.

Vattenfalls och Statoils beslut att delta i upphandlingen av världens första icke-subventionerade havsbaserade vindkraftspark, Hollandse Kust Zuid, var en av förra årets viktigaste milstolpar i omställningen till förnybar energi. Det skriver Financial Times energikolumnist Nathalie Thomas i en analys.

För från investerares perspektiv är det den främsta utmaningen för vindkraften hur de parker som inte får statligt stöd ska finansieras, uppger en bankkälla för tidningen.

Enligt Vattenfalls vindkraftschef Gunnar Groebler går vägen till lönsamhet för icke-subventionerade parker via långsiktiga elavtal med större bolag, även kallat för PPA-avtal. Investerare menar dock att den marknaden är mindre utvecklad i Europa än i USA, skriver Thomas.