”Ta inte ett brittiskt EU-utträde för givet”
Det är dags att utforska det outsagda alternativet – att överväga hur brexit kan undvikas. Det skriver Mats Karlsson, direktör för Utrikespolitiska institutet, i en debattartikel i SvD.
”Storbritannien står bara inför dåliga, sämre eller katastrofala val”, skriver Karlsson. ”Brexit-förespråkarnas scenarier är önsketänkande.”
Karlsson skriver att ett reformerat EU – vilket ändå måste ske – kan bli lockande för Storbritannien och att även om vägen tillbaka kan framstå som oöverkomlig så är den inte omöjlig. ”När förhandlingarna startar kommer de halv- och osanningar på vilka brexit-omröstningens olyckliga utgång bestämdes att bytas mot nya realiteter. Nya demokratiska öppningar uppstår.”
bakgrund
Utrikespolitiska Institutet
Wikipedia (sv)
Utrikespolitiska institutet (UI) är ett svenskt institut som forskar och informerar svenska medborgare och forskare i hela världen om internationell politik och tillhörande aktuella problem. Det organiserar under Utrikespolitiska samfundet, som är en ideell förening. Direktör sedan september 2014 Mats Karlsson.
Institutet bildades 1938 med namnet Kommittén för utrikespolitisk upplysning, och bland dess tidiga profiler fanns Yngve Lorents och Ragnvald Lundström. Kommittén bytte 1940 till nuvarande namn. Yngve Lorents var ordförande från starten till 1959 och deltog även i bildandet. UI:s direktörer har varit Ragnvald Lundström (1938-1945), Brita Skottsberg Åman (1946-1948), Lennart Hirschfeldt (1948-1960), Karl E. Birnbaum (1960-1970), Åke Sparring (1970-1985), Nordal Åkerman (1985-1988), Bo Huldt (1988-1992, 1995-1997), Rutger Lindahl (1992-1995), Anders Mellbourn (1997-2004), Tomas Ries (2005-2010), Anna Jardfelt (sedan 2010). Bland övriga som varit styrelseordförande vid UI genom åren finns Nils Andrén, Leif Leifland, Kurt Samuelsson och Yngve Möller.
Sedan 1940 utger institutet Världspolitikens dagsfrågor; under det första året medverkade Herbert Tingsten, Bernhard Karlgren och Gunnar Jarring. Världspolitikens dagsfrågor distribuerades till en början av Kooperativa förbundet. Andra publikationer som UI utger är Internationella Studier, Organisationer i fickformat och Länder i fickformat. Sedan 2002 finns Länder i fickformat också som länderdatabas på internet, Landguiden. Landguiden innehåller alla världens länder och uppdateras dagligen med nya fakta.
Utrikespolitiska Institutet ordnar löpande föreläsningar, seminarier och konferenser öppna för allmänheten. Syftet är att informera allmänheten om utrikespolitik och UI har också fler forskare inom området. Flera av forskarna är knutna dit genom olika projekt och institutet har även en permanent personal om cirka 40 personer.
Institutet får sina intäkter från bidrag och från försäjlning av egna publikationer, svenska staten (främst UD), näringslivsorganisationer och folkrörelser. Förutom detta får organisationen också forskningsanslag och donationer.
Utrikespolitiska Institutet (UI) flyttade under sommaren 2005 till nya lokaler på Drottning Kristinas väg, Campus Valhallavägen vid Kungliga Tekniska Högskolan. UI flyttade från Lilla Nygatan 23 i Gamla stan till en helt nybyggd fastighet i samarbete med Försvarshögskolan. I och med flytten så upphörde UI att ha ett eget bibliotek. UI:s bibliotek och FHS bibliotek slogs samman och bildade Anna Lindh-biblioteket, som är Sveriges största offentliga bibliotek för utrikes- och säkerhetspolitik.
bakgrund
Brexit
Wikipedia (en)
The United Kingdom's withdrawal from the European Union is widely known as Brexit, a portmanteau of "British" and "exit". Following a referendum held on 23 June 2016 in which 52% of votes were cast in favour of leaving the EU, the UK government intends to invoke Article 50 of the Treaty on European Union, the formal procedure for withdrawing, by the end of March 2017. This, within the treaty terms, would put the UK on a course to leave the EU by March 2019. Prime Minister Theresa May, elected by the ruling Conservative Party in the wake of the referendum, has promised a bill to repeal the European Communities Act 1972 and to incorporate existing EU laws into UK domestic law. The terms of withdrawal have not yet been negotiated; in the meantime, the UK remains a full member of the European Union.
The UK joined the European Economic Community (EEC), a predecessor of the EU, in 1973, and confirmed its membership in a 1975 referendum by 67% of the votes. Historical opinion polls 1973–2015 tended to reveal majorities in favour of remaining in the EEC, EC or EU. In the 1970s and 1980s, withdrawal from the EEC was advocated mainly by some Labour Party and trade union figures. From the 1990s, withdrawal from the EU was advocated mainly by some Conservatives and by the newly founded UK Independence Party (UKIP).
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen