Tunnare plånbok ger kortare liv: “Ett folkhälsoproblem”
Pengar kan inte köpa dig lycka, men pengar verkar kunna köpa dig mer tid för att hitta den. Så inleder Time sitt reportage om kopplingen mellan bra ekonomi och ett långt liv.
Experter hade länge trott att kopplingen mellan en högre inkomst och ett längre liv skulle nå en platå och upphöra vid en viss inkomstnivå. Därför blev ekonomiprofessorn Raj Chetty och hans kollegor kanske lite förvånade när de granskade amerikanska deklarationer från 1999 till 2014. Studiens resultat var övertydligt: Mer pengar leder helt enkelt till längre liv. Den rikaste procenten levde nästan 15 år längre än den fattigaste procenten.
Ekonomiprofessorn David Cutler, som också deltog i arbetet med studien, säger till Harvard Gazette att pensionsåldern förväntas höjas i och med att amerikaner blir äldre.
– Men det är lite orättvist att säga till låginkomsttagare att de ska få ta del av stödprogrammen i färre år för att investeringsbankirer lever längre, säger han.
Tidigare i år skrev New York Times om en studie i USA och Storbritannien som inte bara slog fast att rikare personer lever längre, utan också konstaterade att de är friska i åtta till nio år längre än de fattiga. Mönstret var precis likadant i båda länderna.
– Det var överraskande att ojämlikheten var exakt densamma, säger Paola Zaninotto, som ledde studien.
Tendenserna syns också i Sverige. Den rikaste tiondelen kvinnor lever sju år längre än den fattigaste tiondelen, medan motsvarande siffra för männen är nio år, enligt Dagens Arena. Frågan är dock om det är tjockleken på plånboken eller andra faktor, exempelvis utbildningsnivån, som påverkar mest.
– Det är komplexa frågor det här, som forskningen försökt besvara i många år, säger Karin Engström, utredare på Folkhälsomyndigheten.
För tre år sedan visade en forskningsstudie att alla grupper i Sverige fått längre liv – förutom de fattigaste kvinnorna. I gruppen ingick framför allt deltidsarbetare i låglöneyrken. Enligt SVT hade deras livslängd i princip varit oförändrad i trettio år, vilket professorn Markus Jäntii beskrev som “ett folkhälsoproblem”.
