Två olika vägar till eviga liv: Köttdockor och Robocops
– En del av meningen med livet är att vi ska dö.
Harvard-forskaren Amy Wagner är inte övertygad om det eftersträvansvärda i att leva för alltid. Men hon får mothugg av futurologen Ray Kurzweil, en av frontfigurerna inom området evigt liv.
– Det är en vanlig filosofisk position att döden ger livet mening, men döden är en stor rånare av mening. Det rånar oss på kärlek, svarar Kurzweil i en artikel i New Yorker.
Han är långt ifrån ensam om att nära en dröm om evigt liv. I Silicon Valley pumpas miljarder och åter miljarder kronor in i sådana projekt. Tidskriften delar upp områdets forskare i två kategorier: “Köttdockor” och “Robocops”.
Köttdockorna vill göra förändringar och förbättringar i våra kroppar så att våra liv kan fortlöpa i dess nuvarande form. Där ses Aubrey de Grey, chef för forskningsstiftelsen Sens, som en frontfigur. Genom att endast fixa sju skador i människokroppens inre – i bland annat cellerna och i vårt dna – kan vi leva i över 1 000 år, hävdar de Grey. Så länge vi inte blir, låt säga, påkörda av en buss.
Till Smithsonian Magazine säger de Grey att det är “högst troligt” att det redan går en person på jorden som kommer att nå 1 000-strecket. Hans självsäkerhet har dock retat upp många inom forskningsområdet, enligt New Yorker.
Den andra kategorin forskare, Robocops, eftersträvar ett framtida liv för våra medvetanden i en mekanisk kropp eller i molnet. Forskare försöker därför kartlägga hjärnans hundratals miljarder neuroner och hur de är sammankopplade för att kunna möjliggöra medvetandets överlevnad.
En av Robocops-profilerna är den ryske miljardären Dmitry Itskov. Hans projekt 2045-initiativet har som mål att föra över en individs personlighet “till en mer avancerad icke-biologisk bärare” – alltså möjliggöra ett evigt liv i en avatar. Kanske summerade Itskov hela branschens drivkraft bäst när han intervjuades av Vice år 2013, två år efter att projektet sjösattes.
– Jag vill bara leva, sa han.
