De svenska ledarsidorna har skiftade inriktningar när den nya veckan inleds. Expressen efterlyser ett ”rejält” bråk om friskolemarknaden, som menar att problemen inom friskolorna aldrig tar slut. Att borgerligheten ändå håller fast vid reformen skapar ett gyllene tillfälle för Liberalerna och Nyamko Sabuni att profilera sig inför nästa års ödesval.

”Det finns en helt ledig nisch för det borgerliga parti som ser problemen i vitögat.”

DN:s ledarredaktion tycker att myndigheter som Försäkringskassan och Kronofogden är viktiga för att strypa inkomsterna till gängkriminella. ”Följ pengarna” och slå ner på alla lagbrott, skriver ledarsidan.

Värna det privata sparandet, skriver Susanna Silfverskiöld i SvD, med fokus på premiepensionssystemet och Allra-härvan. I stället för att låta ”skurkarna” tjäna pengar och sedan kritisera systemet borde politikerna se fördelarna med sparformen och täppa igen kryphålen.

Stockholmsbörsen öppnar på plus under handelsveckans första dag, i linje med uppgångar på Asienbörserna. Efter lite mer än en timmes handel ligger ledande index som följer.
OMXSPI: +0,7%
OMXS30: +0,7%
Storbolagsindex var under första timmen nära 1 procent plus, vilket innebär att en ny rekordnivå är nära.

Morgonens största bolagsnyhet är onekligen Castellums bud på sektorkollegan Kungsleden, en affär som har potential att skapa Nordens största noterade kommersiella fastighetsbolag. Budet värderar varje aktie i Kungsleden till cirka 124,90 kronor, att jämföra med fredagens stängningskurs på 116,20 kronor.

Kungsledens aktie lyfter över 6 procent på nyheten. Castellum handlas upp 0,5 procent.

Under morgonen har nynoterade investmentbolaget Linc lämnat rapport. Bolaget, som är verksamt inom medicinteknik, såg minusavkastning i det andra kvartalet. Substansvärdet var den 30 juni på 61 kronor per aktie. Baserat på fredagens stängningskurs för aktien på 109,90 kronor ligger premien nu på cirka 80 procent.

Lincs akte föll kring 13 procent vid börsöppningen men handlas ner 4,7 procent efter en och en halv timme.

Två läkemedelsnyheter har också noterats under måndagsmorgonen. Astra Zenecas läkemedel Saphnelo har fått myndighetsgodkännande i USA medan bioteknikbolaget Hansa Biopharmas läkemedel Idefirix subventioneras i Nederländerna. Bolagen handlas i motsatt riktning. Astra sjunker 0,3 procent medan Hansa Biopharma lyfter 1,7 procent.

Antalet anmälningar av misstänkt terrorfinansiering har fördubblats i Sverige under de senaste två åren, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Under det första halvåret i år har 300 anmälningar gjorts, vilket kan jämföras med ett totalt antal om 250 anmälningar 2019 och 560 anmälningar 2020.

Anmälningarna görs bland annat av banker, som är skyldiga att rapportera misstänkta penningtransaktioner.

– Det kan naturligtvis bero på att systemen är bättre kalibrerade, men vi tror att verksamhetsutövarna har blivit duktigare på att uppmärksamma de här frågorna, säger Niklas Lundh, chef för Finanspolisen, när han kommenterar ökningen.

Under våren fick inte ens hälften av cancerpatienterna behandling inom 28 dagar, vilket är sjukvårdens ledtid, rapporterar SR Ekot.

Målet är att åtta av tio patienter ska få påbörja sin behandling inom ledtiden. Men om detta uppfylls eller inte varierar stort mellan landets regioner. I Norrbotten fick 98 procent behandling inom ledtiden medan bara 28 procent fick det i Örebro.

Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet, tror att den främsta orsaken till de långa väntetiderna är pandemin.

– Vi hoppas att få en uppåtgående trend framöver, säger hon till Ekot.

Den svenska pandemibekämpningen präglades av ålderism, anser äldreforskaren Ingmar Skoog som går hårt åt regeringens coronastrategi i sitt sommarprat.

– Man överskattade risken genom att bunta ihop pigga vältränade 70-åringar med svårt sjuka och sköra personer på äldreboenden, säger han i Sommar i P1.

Han kritiserar också besöksförbuden som infördes på landets äldreboenden. Det var en allvarlig inskränkning för de boende samtidigt som det inte fanns någon vetenskaplig evidens om att det faktiskt kunde hålla smittan borta.

– I dag tror de flesta experter att besöksförbud hade en väldigt liten effekt på smittspridningen som inte uppvägdes av de negativa effekterna av de som drabbades, säger Ingmar Skoog.