(Claudio Bresciani / TT)

”Inlandsbanan kan bli viktig i klimatomställningen”

Inlandsbanan skulle kunna spela en viktig roll för att minska de svenska koldioxidutsläppen. Men för det krävs att två miljarder kronor satsas på en upprustning, skriver bland andra Katarina Nyberg Finn, styrelseordförande Inlandsbanan AB, på DN Debatt.

En upprustning skulle kunna förvandla Inlandsbanan till en grön godskorridor där större volymer vätgas skulle kunna lagras och fraktas kostnadseffektivt. På så viss skulle grön vätgas kunna bli tillgänglig för hela landet, skriver debattörerna.

”Den potential som Inlandsbanan kan bidra med att sänka Sveriges totala utsläpp med 10 procent från dagens nivåer, är unikt och fullt realistiskt att förverkliga i närtid”, skriver de.

Om debattörerna

Katarina Nyberg Finn, styrelse­ordförande Inlandsbanan AB

Peter Enå, vätgasstrateg, Inlandsbanan AB

Thomas Wågberg, professor vid institutionen för fysik, Umeå universitet

Per Lindberg, chef för Inlandets teknikpark

 
Inlandsbanan
Wikipedia (sv)
Inlandsbanan är en svensk järnväg som går mellan Kristinehamn i söder och Gällivare i norr, totalt en sträcka av 1 288 kilometer (om sträckan Östersund–Brunflo, vilken är 15 kilometer och gemensam med Mittbanan, räknas in). Numera talar man i första hand om sträckan Mora–Gällivare samt om den norra (Östersund–Gällivare) respektive södra delen (Kristinehamn–Persberg–Mora−Östersund) av Inlandsbanan. Inom den södra delen är en nära 160 kilometer lång sträcka, från Persberg norr om Filipstad till Lomsmyren strax söder om Mora, helt nedlagd för trafik. Spåret ligger dock helt kvar, och sommartid har även dressincykling förekommit på delar av banavsnittet. Sträckan Kristinehamn–Nykroppa har rustats upp och ingår som en normal del av Trafikverkets nät.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen