Illustrationsbild. (Åserud, Lise / NTB)

”Sänkt reduktionsplikt hotar bioenergin”

De politiska förslagen om att minska reduktionsplikten skulle föra Sveriges klimatpolitik ett decennium tillbaka i tiden och eliminera 80 procent av marknaden för biodrivmedel. Det skriver 17 företrädare för biodrivmedelbranschen på SvD Debatt.

Det finns en uppfattning om att reduktionsplikten ensamt drivit upp priset på drivmedel i Sverige. Detta är fel, skriver debattörerna. De tycker att kortsiktigheten i den svenska politiken är allvarlig, eftersom det handlar om investeringar i miljardklassen:

”Framtiden för svensk industris konkurrenskraft är helt beroende av långsiktiga och stabila spelregler.”

Om debattörerna

Gustav Melin, vd Svebio
Magdalena Streijffert, chef public affairs Neste Sverige
Ludwig Kollberg, kommunikationschef Preem
Lars-Gunnar Edh, divisionschef Lantmännen Energi
Per-Arne Karlsson, direktör Public Affairs St1
Lars Lind, vd Adesso Bioproducts
Henrik Brodin, energichef Södra
Mikael Källgren, affärsområdeschef förnybar energi SCA
David Öquist, vd Sunpine
Charlotte Elander, vd Energifabriken
Magnus Nyfjäll, vd Colabit
Katarina Levin, koncernchef Setra Group
Pontus Friberg, ordförande Pyrocell
Rolf Ljunggren, grundare och vd Cortus Energy
Sven Löchen, vd Ren Fuel K2B
Lars-Gunnar Almryd, vd Envigas
Jonas Rudberg, delägare Chemrec

Läs mer:

bakgrund
 
Lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel
Wikipedia (sv)
Lag (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel är en svensk lag som reglerar växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Den ska styra drivmedelsleverantörerna att minska, reducera, andelen av de berörda fossila bränslen genom att blanda dem med biodrivmedel. Om företagen inte klarar att uppnå plikten kan de köpa andra företags överskjutande reduktion, och annars tvingas de betala en avgift för varje kilo koldioxidekvivalent som de inte lyckats minska.Lagen infördes 2017, trädde i kraft första juli 2018, och ändrades senast i juni 2021 bland annat genom att flygfotogen också fick reduktionsplikt. Det är drivmedelsleverantören (den som är först skattskyldig) som är skyldig att utföra inblandningen. Från 1:a augusti 2021 blev överlåtelsereglerna flexiblare, så att eget överskott kan sparas och användas året efter samt att överskott från ett bränsleslag kan användas för att reducera utsläppen för ett annat bränsleslag. Avgiften för de som inte klarar kravet är 5 kronor per kilo koldioxidekvivalent för bensin, 4 kronor för diesel och 6 kronor för flygfotogen.Reduktionsnivåerna höjs gradvis fram till 2030. Från 1 augusti 2021 är reduktionsnivåerna 6 procent för bensin och 26 procent för dieselbränsle och från 1 juli 2021 är reduktionsnivån för flygfotogen 0,8 procent. För 2030 är nivån 28% för bensin, 66% för diesel och 27% för flygfotogen vilket anges i Lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. ”Den svenska efterfrågan på biodrivmedel drivs i stort av reduktionsplikten” skriver Energimyndigheten. Syftet med lagen är att skapa en stabil marknad som kan utnyttja svensk bioråvara.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen