(Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN)

Nordeas flyttplan sträcker sig år tillbaka i tiden

Konflikten mellan Nordea och regeringen handlar å ena sidan om bankens ovilja att betala högre avgifter och å andra sidan om statens behov av att skydda skattebetalarna från de risker jättebanker som Nordea utgör. Men för att förstå det flytthot som Nordea nu varslar om måste man titta bortom det av banken sågade förslaget om höjd resolutionsavgift, skriver DN.

För tanken på att flytta huvudkontoret till Helsingfors har funnits på Nordea i flera år – enligt uppgifter i DI 2014. Och kopplat till fjolårets intresse för banken ABN Amro uppgavs finnas en tanke om att basera Nordea i Nederländerna. Samtidigt har storbanken omstrukturerats och omvandlat sina dotterbolag till filialer – vilket enligt experter är ett drag som öppnat för en flytt av huvudkontoret, skriver DN.

Samma filialisering fördubblade samtidigt Nordeas tillgångar i Sverige – vilket ökat den möjliga skada som bankens kollaps skulle innebära.

– Vi måste skydda skattebetalarna mot den risk som finanssektorn och banker skapar i ekonomin, sa finansminister Magdalena Andersson (S) till DN i förra veckan.

bakgrund
 
Nordea en av 29 ”systemkritiska banker” globalt
Wikipedia (sv)
Systemviktig bank är ett begrepp som används av de myndigheter som övervakar finanssystem beträffande banker, vilkas fallissemang bedöms kunna medföra stora risker för omfattande negativ effekt på hela det nationella, eller internationella, banksystemet. En bank kan, inför ett möjligt sammanbrott, bedömas olika i fråga om systemviktighet vid olika tidpunkter. Ett exempel i Sverige är att Carnegie 2008 bedömdes som systemviktig och därmed föranledde insatser av svenska myndigheter, medan HQ Bank 2010 bedömdes kunna fallera utan alltför stora följder i detr svenska finanssystemet som helhet.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen