Arkivbild. (TT)

Virtanen: Svenskt dna omkodat – vill inte pröjsa mer

Marknadsliberalismen har ersatt solidariteten i det svenska dna:t, skriver Aftonbladets Fredrik Virtanen i en ledarkrönika.
”Nu äter Sverige lax, ser fonderna växa och vill inte pröjsa mer för att rädda Alan Kurdis, 3, liv.”
Han menar att det svenska folket under hösten låtit sig skrämmas att en systemkollaps orsakad av asylmottagandet är närstående. Det har i sin tur fått regeringen att ”vika ner sig i vinden”.
”Det var som att betalningsviljan, den humanistiska och ekonomiska, plötsligt tog slut. Någon gång i oktober var det. Och då går det inte att både behålla alla samhällsfunktioner och rädda Alans liv. Det är lika självklart som sorgligt”, avslutar Virtanen.

Virtanen hänvisar till stycke ur en Wolodarski-ledare

”Ju rikare vi blivit, desto mindre misär orkar vi bevittna mitt i vårt eget samhälle.”

Bakgrund: Marknadsliberalism

”Att ekonomisk makt och egendom ska kontrolleras av enskilda individer och företag.”

 
Källa: Wikipedia
Wikipedia (sv)
Marknadsliberalism eller ekonomisk liberalism är en ekonomisk teori som utvecklades under upplysningstiden på 1700-talet av tänkare som Adam Smith. Marknadsliberalismen förespråkade avskaffandet av den feodala ekonomin, merkantilismen, skråväsendet och ärftliga privilegier. I stället förespråkar marknadsliberalismen att ekonomisk makt och egendom ska kontrolleras av enskilda individer och företag med offentlig inblandning begränsad till att tillhandahålla ett juridiskt ramverk. Marknadsliberalismen blev en av de krafter som lade grunden för den industriella revolutionen och den fria marknad som växte fram under 1800-talet. Under början av 1900-talet ledde nationell protektionism och den stora depressionen till att marknadsliberalismen ifrågasattes. Keynesianismen förespråkade i stället statliga interventioner och blandekonomi. Under 1970-talet steg åter intresset för marknadsliberalismen. Nationalekonomer som Friedrich von Hayek inspirerade Ronald Reagans och Margaret Thatchers ekonomiska politik. Marknadsliberalismen är en gren av liberalismen som utgår från den negativa frihetsdefinitionen. Marknadsliberaler är vanligtvis motståndare till en aktiv offentlig socialpolitik. Laissez faire [leseˈfɛʀ] eller laissez faire laissez passer (på svenska: låt gå, låt ske) är ett slagord och benämning på bland annat François Quesnays ekonomiska lära, som lanserades i Frankrike vid 1700-talets mitt, om total näringsfrihet och skattefrihet. Idéerna, som var en reaktion mot den rådande merkantilismen, kom senare att bilda grunden till de liberala ekonomiska teorierna och påverkade även den så kallade nationalekonomins fader, skotten Adam Smith, när han 1776 publicerade sin Nationernas välstånd. Sedan Smith är de ledande förespråkarna den österrikiska skolans nationalekonomer, som Ludwig von Mises, Murray Rothbard och George Reisman. Laissez faire används också ibland i en annan liknande betydelse, om en obrydd och nihilistisk låt gå-attityd i allmänhet. Begreppet är ej att förväxla med FN:s passdokument Laissez-Passer.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen