Armenisk ilska mot väst: ”Var är Charles Michel?”
Nästan hälften av de 120 000 etniska armenier som bor i Nagorno-Karabach har lämnat regionen efter Azerbajdzjans blixtoffensiv förra veckan, uppger lokala myndigheter. För Politico uttrycker flera av de som flyr sina hem en ilska mot väst.
– Alla säger att de bryr sig om oss. Men var är Frankrike? Var är USA? Var är Charles Michel? säger Spartak som tillsammans med sina barn och barnbarn har lämnat Nagorno-Karabach.
USA och EU har lovat att skänka pengar för att bistå med den humanitära situationen. Säkerhetsgarantier och sanktioner mot Azerbajdzjan ser däremot inte ut att vara aktuella.
– Bryssel har lagt fram sin vision för hur konflikten kan lösas men har inte tagit hänsyn till armeniernas rädsla för att behöva fly sina hem, säger experten Karena Avedissian.
100 år av konflikt om Nagorno-Karabach
Azerbajdzjaner och armenier har befunnit sig i konflikt i och om området Nagorno-Karabach i över hundra år.
Azerbajdzjan och Armenien ingick till en början i samma sovjetrepublik, men delades upp av Stalin, som också gjorde Nagorno-Karabach till en självständig så kallad oblast. Efter Sovjetunionens fall bildade Armenien och Azerbajdzjan egna stater – som båda gjorde anspråk på området Nagorno-Karabach.
1991 förklarade sig Nagorno-Karabach självständigt efter en folkomröstning, som dock bojkottades av områdets azerbajdzjanska befolkning. Kort därefter bröt ett krig ut, som slutade med att Armenien ockuperade Nagorno-Karabach.
Under konflikten tvingades etniska azerbajdzjaner lämna området, samtidigt som armenier tvingas ut ur azerbajdzjanskt kontrollerade områden.
1994 slöts en vapenvila som innebar att Nagorno-Karabach fick viss självständighet, men som en del av Azerbajdzjan.
Vapenvilan har dock brutits många gånger sedan dess.
2020 utbröt ett nytt krig där Azerbajdzjan tog tillbaka delar av det område som kontrollerats av armenier.
Förutom den etniska motsättningen präglas konflikten också av att armenier i hög grad är kristna, medan azerbajdzjaner oftast är muslimer.
Organisationen för fred och säkerhet, OSSE, har varit inblandade i fredsförhandlingar i regionen under lång tid. De närliggande regionala makterna Iran, Turkiet och Ryssland anses samtidigt ha sina egna intressen i hur konflikten utvecklar sig.