Hem
Ukrainsk internflykting, arkivbild. (Francisco Seco / AP)

”Attacker mot civila ryskt mönster – åtala Putin”

Rysslands invasionskrig måste leda till att president Vladimir Putin ställs till svars för brott mot mänskligheten inför Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Det skriver Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet, på DN:s debattsida.

Börjesson skriver att attackerna mot civila i Ukraina följer ett mönster från Rysslands tidigare ageranden i Tjetjenien på 90-talet och senare i Syrien.

”Även andra delar av det ryska agerandet måste vid det här laget kunna ses som en del av detta brott.”

Om debattören

Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet

bakgrund
 
Internationella brottmålsdomstolen, ICC
Wikipedia (sv)
Internationella brottmålsdomstolen (engelska International Criminal Court, ICC, franska Cour pénale internationale, CPI, ibland förkortat ICCt för att särskilja det från International Chamber of Commerce), etablerades 2002 som en internationell domstol och en permanent tribunal för att åtala personer för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser enligt bland annat Romstadgan.Tribunalen har sitt säte i Haag, Nederländerna, men regelverket för ICC tillåter att den kan hålla sammanträden var som helst.
bakgrund
 
Första och andra Tjetjenienkriget
Wikipedia (sv)
Tjetjenienkriget kan av se: Första Tjetjenienkriget – ett krig i Tjetjenien under en tvåårsperiod från 1994 till 1996 Andra Tjetjenienkriget – ett krig i Tjetjenien med start 1999 och officiellt slut 2009
bakgrund
 
Syrienkriget
Wikipedia (sv)
Syriska inbördeskriget eller Syrienkriget är en pågående väpnad konflikt mellan syriska regeringstrupper, ledda av president Bashar al-Assad, och stridande från olika oppositionella grupperingar. Konflikten inleddes under den arabiska våren med de första lokala missnöjesyttringarna i januari 2011, vilka i mitten av mars växte till organiserade landsomfattande protester. Protesterna gällde till en början krav på demokratisering, stopp på den utbredda korruptionen, respekt för de mänskliga rättigheterna och krav på Assads avgång., och möttes med omfattande våld av polis, säkerhetsstyrkor och militär. Under konfliktens gång växte inblandningen från utländska intressegrupper och Syrien såg ett inflöde av pengar och vapen från utlandet. Strider pågår på flera fronter mellan regeringsstyrkor och en lång rad olika organiserade rebellgrupper (med ett inte obetydligt inslag av utländska stridande), som i sin tur också strider mot varandra. Det ursprungliga motivet till proteströrelsen – demokratisering av Syrien – spelar numera en mindre roll, religiösa och etniska orsaker har istället trätt fram.Enligt uppgifter april 2018 har minst 340 000 människor dödats och över tolv miljoner människor, vilket är mer än halva Syriens befolkning, har drivits på flykt. Minst 600 000 syrier levde 2018 i belägrade städer och samhällen, med begränsad tillgång till mat, medicin och sjukvård. Under de knappt fyra första månaderna 2022 hade nästan 1700 människor dödats av krigsrelaterade aktioner.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen