Förstörelsen i Paris.
Förstörelsen i Paris. (AP/TT/Anna Thulin)

”Gula västarna framstår som korgossar i jämförelse”

Även om lugnet återvänt till Paris gator är förödelsen efter nattens våldsamheter slående och enormt omfattande, skriver Le Parisien. Längs vissa gator har inte en enda butik skonats från våldet. Banker, klädbutiker, skönhetssalonger och apotek har utsatts för skadegörelse och plundring. Tidningens reporter noterar hur unga personer rotar efter värdefulla föremål i spillrorna.

– Människor äcklar mig, dra åt helvete! utbrister en person som just köpt kaffe åt renhållningsarbetarna på Boulevard Voltaire.

Paris vice borgmästare Lamia El Aaraje säger att många butiksägare fått se sina hela sina verksamheter, och därmed sitt levebröd, förstörda under natten. Många arbetsgivare kommer att tvingas införa ett tillfälligt arbetsstopp från och med måndag.

– Gula västarna framstår som rena rama korgossarna i jämförelse med detta, säger en servitör som arbetar på ett brasserie på Place de la République.

bakgrund
 
Gula västarna
Wikipedia (sv)
Gula västarna (franska: Les gilets jaunes) är en proteströrelse som startade i Frankrike i november 2018 i anslutning till regeringens beslut om höjda bensinskatter. Ett gemensamt tema i protesterna är missnöje med de reformer regeringen infört efter valet 2017 och där presidenten Emmanuel Macron är symbolen för denna politik. Namnet kommer av de reflexvästar som många av de protesterande bär, och som alla bilister måste ha i sin bil. Rörelsen var inte bunden till någon fackförening och organiserades på Facebook-sidor av demonstranterna själva, som samlades på vägar och rondeller iklädda gula reflexvästar. Regeringen hade tidigare reformerat förmögenhetsskatten, tagit bort skatten på lyxyachter och planerade att införa en koldioxidskatt på bränsle som gjorde att ännu fler fransmän från olika bakgrunder anslöt sig till rörelsen. Regeringen avskaffade koldioxidskatten på bränsle utan att lyckas lugna demonstranterna som började samlas i huvudstaden Paris varje lördag för att protestera. Le Parisien rapporterade sommaren 2019 att försäkringsbolagen under det första halvåret hade betalat ut 217 miljoner euro som ersättning för skadegörelse och bränder i rörelsens spår. Protesterna har främst pågått i Frankrike men även i andra länder har liknande protester genomförts. Covid-19-pandemin gjorde att protesterna minskade eller helt upphörde, i vissa fall upplöstes med tvångsmedel.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen