Nya EU-gemensamma mål mot antibiotikaresistens
EU:s medlemsländer har kommit överens om gemensamma mål för att minska antibiotikaresistensen, vilket Ekot var först att rapportera.
Det är en framgång för det svenska EU-ordförandeskapet, som prioriterat frågan, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) till Altinget.
– Det är inte tvingande, men bara att man sätter upp de här åtagandena och att länderna har ställt sig bakom det gör att det kommer att finnas något att mäta emot.
Överenskommelsen gäller bland annat återhållsamhet med antibiotika i vården. Sverige, som ligger långt fram i arbetet, måste minska användningen med tre procent.
I andra änden finns sju länder, däribland Grekland och Frankrike som måste få till en 27-procentig minskning.
bakgrund
Antibiotikaresistens
Wikipedia (sv)
Med antibiotikaresistens avses en organisms motståndskraft mot antibiotika. Begreppet används i första hand om mikroorganismer, inte minst bakterier. Alexander Fleming upptäckte antibiotikans förfader penicillin redan år 1928 och noterade resistensutveckling redan då. Utvecklingen av resistens är ett naturligt fenomen i mikroorganismer som accelereras av till exempel ökad och felaktig användning av antibiotika. Antibiotikaanvändning kan vara nödvändigt för att bota infektionssjukdomar orsakade av främst bakterier och används även i samband med vård av förtidigt födda barn eller cancerpatienter. Antibiotikaresistens är enligt WHO ett av de största hoten mot global hälsa, livsmedelssäkerhet och utveckling.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
