Politikernas oro: ”MP får inte kapa sina rötter”

Miljöpartiet de gröna (MP), vanligen Miljöpartiet, är ett politiskt parti i Sverige, bildat 1981. Partiet har sitt ursprung i den gröna ideologin och förespråkar ett ekologiskt hållbart samhälle. På partiets valsedlar anges partibeteckningen Miljöpartiet de gröna. Miljöpartiet har ingen partiledare, utan istället två språkrör, Isabella Lövin och Gustav Fridolin. Miljöpartiet bildades 1981, bland annat som en protest mot det dåvarande svenska fempartisystemets hantering av kärnkraften och specifikt folkomröstningen om dess avskaffande 1980. Partiet hade då sin grund i en miljöinriktad utbrytargrupp i dåvarande Folkpartiet, vars frontfigur var den tidigare folkpartistiske riksdagsmannen Per Gahrton. Miljöpartiet kom in i riksdagen första gången i valet 1988, men förlorade sina platser i valet 1991, för att återkomma i valet 1994 och har därefter stannat kvar i riksdagen. Politiskt beskriver Miljöpartiet sig som ett blocklöst mittenparti, och samarbetar med såväl det borgerliga som det socialistiska blocket i olika frågor och på olika nivåer. I den nationella svenska blockpolitiken brukar emellertid Miljöpartiet räknas till det senare, framförallt efter det parlamentariska samarbetet med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet 1998–2006. När Miljöpartiet under 1990-talet började samarbeta allt mer med andra partier började de trappa ner på sin antietablissemangsstrategi. Således kan de inte längre definieras som ett klassiskt anti-etablissemangsparti. Partiet är det fjärde största i riksdagen. Inför riksdagsvalet 2010 samarbetade partiet tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som De rödgröna. Miljöpartiet formulerar sin politik utifrån vad man kallar en trefaldig solidaritet med det ekologiska kretsloppet, kommande generationer och världens alla människor. Konkret förespråkar partiet en kretsloppsekonomi där människor lever av naturresursers avkastning och inte tär på sin omgivning, något man anser att ekonomisk tillväxt gör. Partiet betonar vikten av deltagardemokrati och profilerar sig främst inom områden som miljö och energi men ofta även i frågor som jämställdhet, feminism och djurskydd. 2014 börjar man även och profilerar sig inom skolan, vilket man också gör till en huvudfråga. Sedan partikongressen 2013 säger Miljöpartiet nej till vinstuttag i välfärden och vill reglera friskolorna. Miljöpartiet har sitt starkaste stöd i Stockholms och Göteborgs kommuners riksdagsvalkretsar. I Europaparlamentsvalet 2014 erhöll Miljöpartiet 15,41 procentenheter av väljarnas röster och intog därmed fyra platser i parlamentet. I parlamentet är Miljöpartiet en del av Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen (G/EFA). Partiet är medlem av det Europeiska gröna partiet. I riksdagsvalet 2014 fick miljöpartiet 6,8 procent av rösterna, vilket är en minskning med 0,5 procentenheter. Partiet har inte längre en nomineringsgrupp i Svenska kyrkan, utan har ersatts av nätverket Miljöpartister i Svenska kyrkan (MiSK) med en nomineringsgrupp vid samma namn.