Klimatminister Isabella Lövin. (Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN)

Regeringen upphäver utsläppsrätter – säljer inte

Regeringen har beslutat att annullera svenska utsläppsrätter som motsvarar 22,5 miljoner ton koldioxid, skriver TT. Som jämförelse kan nämnas att de årliga svenska utsläppen ligger på strax över 50 miljoner ton.

Utsläppsrätterna är en del av FN:s system inom Kyotoavtalet för att minska ländernas växthusgasutsläpp.

Tanken är att länder som har problem med att minska utsläppen ska kunna köpa utsläppsrätter från länder som har fått ner utsläppen rejält och på så vis fått ett överskott av rätter. Sverige har ett stort överskott, som ett resultat av att de svenska utsläppen minskat kraftigt. Men i stället för att sälja rätterna väljer nu den rödgröna regeringen att helt enkelt slopa dem.

– Vi har en temperaturökning på jorden som går mycket fortare än vad forskarna förutspått. Då är det inte ansvarsfullt att sälja utsläppsrätter till andra länder, säger klimatminister Isabella Lövin (MP).

bakgrund
 
Utsläppshandel
Wikipedia (sv)
Utsläppshandel är ett ekonomiskt styrmedel för att kunna möta kraven på minskade utsläpp av växthusgaser som ställts i Kyotoprotokollet, med minsta möjliga negativa påverkan på ekonomisk utveckling och sysselsättning. En central organisation, vanligtvis en regering eller någon av dess myndigheter, bestämmer en tillåten mängd (ett tak) för de miljögifter som får släppas ut. Detta kallas nationella fördelningsplaner. Företag och bolag som står för utsläppen förfogar över utsläppsrätter (tilldelningar eller ransoner) under handelsperioder som varar 4-5 år. Det totala antalet utsläppsrätter motsvarar den bestämda mängden utsläpp, vilket gör att den totala mängden utsläpp begränsas till det överenskomna taket. Företag som under denna period släpper ut mindre mängd växthusgaser än sin tilldelning, kan antingen spara rätterna till nästa period eller sälja utsläppsrätterna till andra företag som förbrukat sina ransoner. Denna försäljning av rätter kallas handel med utsläppsrätter. Företag kan handla av varandra, via börser, banker eller via särskilda mäklare. I praktiken blir alltså köpare av rätter straffade för sina utsläpp, medan säljarna blir belönade för att de minskat sina utsläpp. Ju fler bolag som behöver köpa utsläppsrätter, desto högre blir priset enligt lagen om tillgång och efterfrågan, vilket innebär att det är en bra affär för företagen att minska sina utsläpp. Det övergripande målet med utsläppshandel är att minska utsläppen av miljögifter: I i vissa fall kan taket sänkas med tiden. I andra system dras en del av rätterna tillbaka för varje transaktion som sker, vilket innebär att den tillåtna mängden utsläpp minskar varje gång handel sker. Om ett företags utsläpp överskrider antalet rätter som det förfogar över, åläggs företaget att betala en sanktionsavgift beräknad på den överskridande mängden. Inom EU är sanktionsavgiften 10 euro per ton koldioxid I USA har en handel, Acid Rain Program, med utsläppsrätter för kvicksilver och svavel varit i gång under flera år. Den har stått modell för den europeiska handeln med utsläppsrätter för koldioxid.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen