Väljarna har lågt förtroende för riksdagspartiernas förmåga att hantera klimatfrågan, enligt en undersökning från Expressen/Demoskop.

Miljöpartiet tillmäts visserligen störst förtroende men ändå är det bara 39 procent som litar på partiet i frågan. Sverigedemokraterna rankas som sämst på området av de som deltagit i undersökningen.

– Vi vet att våra väljare prioriterar andra sakfrågor som de tycker är viktigare, säger SD:s miljöpolitiske talesperson Martin Kinnunen till Expressen.

Den svenske EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) från den liberala partigruppen Förnya Europa är kritisk till att EU:s stats- och regeringschefer inte kunde enas om målet om klimatneutralitet till 2050. Han menar att beskedet är ett underbetyg för EU:s klimatarbete.

”Det är inget annat än ett svek mot kommande generationer”, skriver han i ett meddelande till TT.

EU:s stats- och regeringschefer lyckades inte komma överens om ett klimatneutralt EU till år 2050.

Sverige och många andra länder vill se ett nollutsläpp, men fick efter långa förhandlingar i natt vika ner sig. Anledningen är att en liten grupp länder med det kolberoende Polen i spetsen sagt nej till ett sådant mål.

Detta betyder att EU inte enats om en gemensam skrivelse inför klimatmötet i New York i september, vilket statsminister Stefan Löfven tycker är synd. Samtidigt ser han förhandlingarna som ett steg framåt.

– Vi kunde inte nå enighet vad gäller målsättningen om klimatneutralt till 2050. Men vi har kvar 1,5-gradsmålet, och vi är 24 av 28 som säger att 2050 är det år som gäller. Det är ett uttryck för att det är en väldigt stark majoritet för det, säger han till TT på väg ut från toppmötet.

Efter utdragna förhandlingar på toppmötet i Bryssel i dag har EU:s stats- och regeringschefer enats om att arbeta hårdare för klimatet. Men EU-ledarna är inte överens om målet om nettonollutsläpp i EU till år 2050, rapporterar TT.

I ett läckt utkast till ett gemensamt uttalande skriver de att de tillsammans med EU-kommissionen vill öka takten i klimatarbetet men att målet inte får gå ut över den europeiska konkurrenskraften.

Det ambitiösa målet om ett klimatneutralt EU till 2050 förpassades till en fotnot, trots att flera länder velat ha detta som huvudmål. Bland annat Polen har satt sig emot målet.

Opinion Det är dags att skrota flygskammen och sluta peka fingret mot den som av förmodligen en rationell anledning tar flyget. Det skriver två forskare på Di Debatt.

”I praktiken innebär flygskatten att svenska inrikesresenärer trippelbeskattas. Men ur klimatsynpunkt är en flygresa mellan Umeå och Stockholm inget problem.”

Forskarna lyfter att en höjd flygskatt frestar den som bor nära gränsen att ta färja, tåg eller buss till närmaste utländska flygplats för att komma undan flygskatten.

”Den flygskam som riktas mot flygresande inom EES måste rimligen baseras på andra överväganden än värnandet om klimatet”, anser forskarna.

Förslaget om att införa en skatt på plastpåsar i handeln kritiseras av Svensk Dagligvaruhandels vd. Karin Brynell säger till Ekot att skatten slår mot de återvunna och förnybara påsarna – som också kommer beskattas.

– En skatt som sätts på samtliga påsar blir ju en skatt på det vi redan ställt om till återvunnen plast och förnybart. Det är svårt att se hur man motiverar det här för miljömedvetna konsumenter, säger hon till radion.

Senaste åren har svenska matbutiker successivt bytt ut plastpåsarna till återvunnen plast som tillverkas av majs och sockerrör.

Energimyndigheten föreslår kraftigt höjda utsläppskrav för bensin och diesel för att nå riksdagens klimatmål, skriver DN. Till 2030 ska bensin innehålla förnybara andelar som sänker koldioxidutsläppen med 26,7 procent och för dieseln föreslås siffran bli 60 procent.

I dag ligger den så kallade reduktionsplikten så lågt som 2,6 procent för bensin och 20 procent för diesel. Men redan till 2025 ska siffrorna upp till 15,2 respektive 39,8 procent.

Att högre krav ställs för diesel förklaras av att det finns syntetisk diesel som kan blandas in i fossil diesel, skriver DN.

Opinion Riksdagens mål att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn – exklusive flyg – med 70 procent mellan 2010 och 2030 bygger på bristfälligt underlag, skriver Per Kågeson, fil dr i energi- och miljösystemanalys, på DN Debatt.

Han menar att riksdagen 2018 trodde att man minskat med 18 procent, men att det i själva verket rörde sig om runt 15 procent. För att nå målet krävs mer än en fördubbling av bensin- och dieselpriset eller att man sätter ett bindande tak för utsläppen som stegvis sänks till motsvarande 30 procent av nivån som var 2010, skriver han.

”Det vore bra om politikerna ville inse att de låtit sig vilseledas. De behöver sänka ribban till 45 procent och satsa hårt på att med de mest effektiva medlen verkligen försöka uppnå det målet.”

Opinion Det är fel att utgå ifrån att vägtrafiken ska öka när man planerar infrastrukturen eftersom detta bara leder till en ökad biltrafik. Det menar Anders Roth på Svenska Miljöinstitutet i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

När regeringen inom kort ska ge förnyade direktiv till Trafikverket borde man i stället fokusera på åtgärder som minskar behovet av resor, satsa på trafikminskning i städerna samt att formulera de övergripande transportpolitiska målen i enlighet med klimatpolitiska rådets rekommendation.

”Klimatmålet för trafiken kommer att bli en stor utmaning att nå – även om alla politiska beslut är samordnade och går i rätt riktning. Infrastrukturbyggandet behöver stödja och inte motverka det arbetet”, skriver Anders Roth

Tonläget i klimatdebatten riskerar att göra klimatomställningen till något hotfullt, menar LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson i en intervju med Dagens industri och varnar för Miljöpartiets politik.

– Just nu är pessimisterna enormt högljudda. Jag tror att det är en stor risk, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Han är inte emot en höjd bensinskatt men det bör i så fall ske med ett kraftigt utvidgat reseavdrag som är högre på landsbygden och som omfattar mer än bara resor.

– Om man rakt av höjer bränsleskatten går det åt helvete, säger LO-ordföranden.