Nyttan av satsningen på laddstationer för elbilar kan vara kraftigt överdriven, visar en granskning som Svenska Dagbladet har gjort.

Många bostadsrättsföreningar har under de senaste åren ansökt och fått pengar från Naturvårdsverket för att bygga laddstolpar. Men enligt en kartläggning som tidningen gjort går utbyggnaden långsamt och många färdiga laddstationer står i dag oanvända.

Naturvårdsverket beräknar schablonmässigt att varje icke-publik laddstation ger en utsläppsminskning på 1,6 ton växthusgaser per år.

Nanna Wikholm, som leder projektet på Naturvårdsverket, menar att det inte är möjligt att kontrollera att varje laddstation verkligen används innan den tas in i beräkningen för utsläppsminskningar.

Opinion Gårdagens partiledardebatt i riksdagen, klimatpolitiska styrmedel och läget i primärvården är några av de ämnen som lyfts på Sveriges lokala ledarsidor i dag. Nedan har Omni samlat fem av dagens mest intressanta ledartexter.

Opinion EU:s ”New green deal” riskerar att gå samma öde till mötes som Phileas Fogg i Jules Vernes roman ”Jorden runt på 80 dagar”, skriver två näringslivsrepresentanter och en forskare på DN Debatt. Fogg kastar i romanen allt överflöd överbord och när han väl kommer fram är det knappt något som återstår av skutan.

EU:s klimatplan riskerar att förstöra konkurrenskraften och grunden för Europas välstånd skriver de och flaggar för att även om flera länder planerar att bygga ut produktionen av förnybar energi så räcker inte det för att tillgodose elbehovet i Europa.

”Det är hög tid för en obekväm sanning: målet att göra Europa klimatneutralt till 2050 är orealistiskt.”

Statligt stöd till att fånga in koldioxidutsläpp från ett antal industrianläggningar skulle kunna mer än halvera klimatutsläppen. Det visar ett förslag från SNS konjunkturråd som Sveriges Radio tagit del av.

Sveriges utsläpp ska enligt klimatmålen minska med 85 procent till 2045. De övriga 15 procenten kan användas för kompletterande klimatåtgärder, som exempelvis att samla in koldioxid.

Men Konjunkturrådets ordförande John Hassler menar att en större andel av utsläppsmålet skulle kunna uppnås genom kompensering.

– Vi måste göra allt. Det finns ingen anledning att säga att det ena är mycket viktigare än det andra. Vi ska göra olika saker och där ingår också de saker som vi lagt kraftfulla begränsningar på i dag, säger han till Sveriges Radio.

Opinion På onsdagen ska riksdagen debattera SD:s förslag att låta Vattenfall driva Ringhals reaktorer 1 och 2, ett förslag som fått stöd av M, KD och L. Men stängningen av Ringhals 1 och 2 sker som en följd av att reaktorerna inte uppfyller moderna säkerhetskrav, skriver Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin på SvD Debatt.

Vattenfall har också haft god tid på sig att göra en ekonomisk bedömning och kommit fram till att det blir för dyrt att bygga om reaktorerna så att de uppfyller säkerhetskraven, menar hon.

”Att ta till kärnkraft som lösning på den klimatkris vi står inför är en ansvarslös skenmanöver från partier som saknar verklig klimatpolitik”, skriver Lövin.

När kommunstyrelsen i Malmö sammanträder på onsdag kommer man föreslå att klimatnödläge ska konstateras. Dock vill man inte att ett sådant ska utlysas, skriver Sydsvenskan.

Kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) förklarar beslutet med att initiativ lyfts fram som vill att den offentliga sektorn kompenserar för ”andra aktörers tillkortakommanden”.

Stadskontoret bedömer även att ett utlysande av klimatnödläge skulle uppfattas som symbolpolitik som stjäl fokus från de ansträngningar som krävs.

Enligt målet som sattes upp år 2009 skulle Malmö stad vara en klimatneutral organisation redan i år. Nu har staden nya miljömål för perioden 2021–2030.

Opinion Klimatförändringarna behandlas på olika sätt på flera ledarsidor i dag.

Det ska inte krävas förödande bränder som de i Australien för att konservativa politiker ska vakna för klimathotet, skriver Aftonbladets Pernilla Ericson. ”2020 måste bli året då världens ledare tar av skygglapparna och vågar agera”, skriver hon.

Även Expressens ledarredaktion skriver om det politiska efterspelet efter bränderna. Det är fel att bara peka finger åt landets premiärminister Scott Morrison för bristande klimatpolitik, menar tidningen. ”Inte ens när Australien står i lågor finns ett tillräckligt stort folkligt tryck för att höja kostnaderna för koldioxidutsläpp.” Utmaningen för politiker i såväl Australien som Sverige är att våga driva igenom åtgärder som svider, skriver tidningen.

Dagens Nyheters Erik Helmerson skriver om SVT-reportern Erika Bjerström som lämnat Twitter efter att en användare kallat henne nazist i samband med att hon skrivit att klimataktivisten Greta Thunberg låter alltmer vänsterpopulistisk. En ensam twittrares inlägg om journalisten har i upprörda ledartexter i DI och GP förvandlats till ett ondsint kollektiv, menar Helmerson.

”En sarkastisk miljödebattör är inte ’vänstern’. Ett anonymt Twitterkonto med åtta siffror i namnet är inte ’högern’”, skriver han.

Opinion Greta Thunberg, förlossningsvården och friskolorna är några av de ämnen som lyfts på Sveriges lokala ledarsidor i dag. Nedan har Omni samlat fem av dagens mest intressanta ledartexter.

Arvodet för experterna i det klimatpolitiska rådet är ungefär hälften så högt som för de experter som sitter i det finanspolitiska rådet, rapporterar Ekot.

Det klimatpolitiska rådet är inrättat av regeringen och består av en grupp experter som ska bevaka hur väl den svenska klimatpolitiken står sig i jämförelse med de klimatmål som riksdag och regering satt upp.

Rådets vice ordförande Johan Kuylenstierna är kritisk och säger att man förutsätter att arvodena nu korrigeras upp så att de ligger i linje med det finanspolitiska rådets eftersom arbetsuppgifternas omfattning är ungefär de samma.

– Vi utgår ju från att man värderar klimatfrågan lika högt som de finanspolitiska i arbetet i dag, säger han till Ekot.

Sverige bör införa en nationell utsläppshandel för fossila drivmedel, skriver forskaren Magnus Nilsson på DN Debatt.

Han menar att det går att nå målet att minska trafikens växthusgasutsläpp med 70 procent mellan 2010 och 2030 om man stegvis minskar mängden fossila drivmedel som får säljas.

”Med en sådan lösning skulle alla tänkbara sätt att minska trafikens utsläpp stimuleras på ett likvärdigt sätt. Utöver en ökad biodrivmedelsanvändning även övergång till el eller biogas, men dessutom generella trafikminskningar som mer kollektivtrafik och cykling”, skriver Nilsson i debattartikeln.