Sänkt reduktionsplikt kan ta Sverige till EU-domstolen

Reduktionsplikten, Lag (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel, är en svensk lag som reglerar växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i vissa fossila drivmedel. Den ska styra drivmedelsleverantörerna att successivt minska, reducera, andelen av berörda fossila bränslen. Om företagen inte klarar att uppnå plikten kan de köpa andra företags överskjutande reduktion, och annars tvingas de betala en avgift för varje kilo koldioxidekvivalent som de inte lyckats minska. Reduktionsplikten gäller inte försvarsmakten.Lagen infördes 2017, trädde i kraft första juli 2018. Den ändrades i juni 2021 bland annat genom att flygfotogen också fick reduktionsplikt. Den 2 december 2021 beslutades Regeringen Anderssons proposition om att inte öka reduktionsplikten för år 2023. Det är drivmedelsleverantören (den som är först skattskyldig) som är skyldig att utföra inblandningen. Från 1:a augusti 2021 blev överlåtelsereglerna flexiblare, så att eget överskott kan sparas och användas året efter samt att överskott från ett bränsleslag kan användas för att reducera utsläppen för ett annat bränsleslag. Avgiften för de som inte klarar kravet är 5 kronor per kilo koldioxidekvivalent för bensin, 4 kronor för diesel och 6 kronor för flygfotogen.Reduktionsnivåerna höjs gradvis fram till 2030. Från 1 augusti 2021 är reduktionsnivåerna 6 procent för bensin och 26 procent för dieselbränsle och från 1 juli 2021 är reduktionsnivån för flygfotogen 0,8 procent. För 2030 är nivån 28% för bensin, 66% för diesel och 27% för flygfotogen vilket anges i Lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. ”Den svenska efterfrågan på biodrivmedel drivs i stort av reduktionsplikten” skriver Energimyndigheten. *) Sänkt reduktionsplikt till EU:s miniminivå föreslagen av regeringen.