Liberalernas ökning med 0,9 procent – en statistiskt säkerställd uppgång – i SCB:s sista stora mätning inför höstens val kan få ”en psykologisk effekt”. Det säger statsvetaren Annika Fredén till DN. Enligt henne ökar partiet sina chanser att få stödröster.

– Väljare som följer det här får en bekräftelse på att en röst på Liberalerna inte behöver vara bortkastad.

Jonas Hinnfors, statsvetare vid Göteborgs universitet, säger till P4 Göteborg att man nog inte ska räkna bort ”krispartierna” Liberalerna och Miljöpartiet inför höstens val. Han lyfter också fram att småpartier ofta gynnas av valrörelser eftersom det blir en slags likabehandling av alla partier.

Den S-märkta statsvetaren Ulf Bjereld säger att det blir en spännande valrörelse och förmodligen även en spännande valnatt.

– Valresultatet kommer att avgöras i botten, MP och L, vilket av de partierna kommer att klara fyraprocentsspärren? Det kan bli den avgörande faktorn för hela regeringsfrågan.

S: 33,3 (29,1)
M: 21,3 (22,7)
SD: 17 (18,6)
C: 6,7 (8,4)
V: 7,8 (9,2)
KD: 5,2 (4,6)
MP: 3,3 (3,9)
L: 3,4 (2,5)

S: 28,26
M: 19,84
SD: 17,53
C: 8,61
V: 8
KD: 6,32
MP: 4,41
L: 5,49

Partisympatiundersökningen (PSU) genomförs av SCB i maj och november varje år. Resultaten publiceras alltid månaden efter och mätningarna anses vara mycket viktiga för partierna.

Undersökningen ställer två frågor: vilket parti väljarna skulle rösta på om det var val i dag och vilket parti som är bästa parti. Undersökningen frågar också om EU-sympatier. Resultatet i PSU bryts ned på till exempel kön, ålder, socioekonomisk bakgrund, och utländsk/svensk bakgrund.

Genom ett slumpmässigt urval intervjuas cirka 9 000 personer. Svaren samlas in via telefonintervjuer och webbenkäter. Den som inte har besvarat webbenkäten blir kontaktad via telefon.

Undersökningen har pågått sedan 1972.