Två vargar i brutalt kraftprov på Dramaten

Kanske är det på grund av pälskapporna som nästan alla recensenter beskriver Lena Endre och Ingela Olsson som ”djuriska” när de intar Dramatens lilla scen. Men det kan också bero på energin mellan legendarerna i Bernard-Marie Koltès ”I bomullsfältens ensamhet”.

Vad de än har att säga om resten av uppsättningen är Sveriges kultursidor överens om att skådespelarinsatserna är något alldeles särskilt. Aftonbladet kallar det för ett ”magnifikt kraftprov” och SvD en ”brutal urladdning”.

I Expressen efterlyser Ulrika Kärnborg dock det mörka erotiska sug som fanns i Koltès ursprungliga text. Hon frågar sig rentav om Dramatens tolkning inte är lite tråkig. Styrkan i dramat kommer från underströmmarna av klasshat och masochism, konstaterar hon.

”Men på Dramaten ångar det mer av hurtig girlpower än av ångest och skamfylld sexualitet.”

Pjäsen beskrivs ömsom som dans, ömsom slagsmål, ömsom köpslag. Och Endre och Olsson, som cirklar runt varandra, beskrivs som skickliga, som makalösa, som lejoninnor. Inte konstigt att publiken, som Ulrika Kärnborg skriver, drar efter andan.

Varje helg tipsar Omni-redaktionen om de mest aktuella filmerna, tv-serierna, musiken, böckerna och mycket mer från hela världen. Genre kan variera från vecka till vecka.

Recensionssvepen är en del av Omnis helgsatsning med rekommendationer på läsvärda, aktuella och intressanta recensioner och intervjuer som publiceras varje helg.