Sjöhästar vid sjöhästsjukhuset i Ravenna i juni 2024. (Luca Bruno / AP)

Världsunikt sjöhästsjukhus kämpar för att stärka arten

Världens första sjöhästsjukhus har räddat över 8 000 sjöhästar sedan starten 2019, skriver The Telegraph.

Projektet i italienska Ravenna har ett tätt samarbete med lokala fiskare, som ofta får med sig skadade sjöhästar i sina fiskenät. Djuren skickas då vidare till sjukhuset, där deras annars livshotande sår lappas ihop.

Projektet är dock en droppe i havet. Bestånden av sjöhästar har minskat kraftigt på grund av illegal handel till Asien. Varje år skickas tiotals miljoner sjöhästar till Kina och andra asiatiska länder, där de används som ett populärt torkat tilltugg och för traditionell medicin.

– En varelse som har överlevt i miljontals år kämpar nu för att överleva människan, säger Neil Greenwood vid djurskyddsorganisationen IFAW.

bakgrund
 
Sjöhästar
Wikipedia (sv)
Sjöhästar (Hippocampus) är ett släkte av fiskar som tillhör familjen kantnålsfiskar. Sjöhästar är små benfiskar, den största arten, Hippocampus abdominalis, blir 35 centimeter lång, och den minsta arten, Hippocampus satomiae, blir 1,4 centimeter lång, Sjöhästar kännetecknas av sitt hästliknande huvud med en rörformig nos, långsmala kropp och stjärt som fungerar som en gripsvans. De har en lodrät kroppshållning, huvudet är nästan vinkelrätt ansatt mot kroppen genom en hals, och de simmar långsamt och upprätt genom vågformiga rörelser med ryggfenan och bröstfenorna. Gripsvansen används till att hålla i sig i någon tångruska eller sjögräs för att djuret inte ska svepas med av strömmarna. Kroppen skyddas av ringar av benplattor och de kan ha olika slags horn och taggar. De har inga fjäll. Det finns över 40 arter av sjöhästar; 46 arter erkänns, men taxonomin för gruppen är ej fullt utredd. Sjöhästar är marina och flertalet av arterna förekommer i tropiska och subtropiska hav, men några förekommer även i tempererade vatten. Flest arter har den centrala indopacifiska regionen. Två arter, långnosad sjöhäst och kortnosad sjöhäst, är inhemska i europeiska vatten. De flesta sjöhästar lever i grunda vatten på mindre än 30 meters djup och vanliga livsmiljöer är sjögräsängar, korallrev och mangrove. Sjöhästar undviker rovdjur genom kamouflage och det finns både sjöhästar i starka färger som passar in bland koraller i korallrev och sjöhästar som har mer diskreta färger som passar in bland sjögräs och tång. Vissa sjöhästar kan ändra färg för att bättre passa in sin omgivning. Deras kroppsform och stillsamma beteende bidrar också till kamouflaget, de rör sig försiktigt och håller sig vanligen inom ett litet område. De har ögon som kan röra sig oberoende av varandra och de kan därför iaktta sin omgivning utan att röra sig, vilket gör dem svåra att upptäcka samtidigt som de själva kan upptäcka predatorer och byten. Den smala rörformiga munnen används som en pipett för att suga i sig smådjur som plankton och små kräftdjur. Sjöhästar måste äta ofta, eftersom de inte har en magsäck passerar födan fort genom deras matsmältningssystem. Hos sjöhästar tar hanen hand om avkomman. Hanen har en ficka på magen där honan lägger sina ägg som hanen sedan befruktar. Kort efter att ynglen kläckts släpps de ut från fickan, och sedan klarar de sig själva. Det finns en art av sjöhäst där individerna är monogama.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen