Analys: En juridisk rysare väntar för politikerna

Lagrådet är en svensk myndighet med uppgift att granska viktiga lagförslag innan de behandlas av riksdagen. Medlemmarna består av domare eller, vid behov, tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådet skapades 1909 (kallades till en början även Konungens lagråd), tidigare sköttes dessa uppgifter av Högsta domstolen. Regeringen är inte skyldig att låta Lagrådet granska ett lagförslag, men måste, inför riksdagen, motivera ett beslut att avstå från granskning. Regleringen av lagrådet finns i Regeringsformen (8 kap 20-22 §§) och kompletterande bestämmelser i Lag (SFS 2003:333) om Lagrådet. Lagrådets uppdrag inkluderar att granska hur lagförslag förhåller sig till grundlagarna, rättsordningen i övrigt och rättssäkerhetens krav. Lagrådet granskar även hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra, om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna syften samt vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen. Den funktion Lagrådet utövar kan med en engelsk term kallas för judicial preview och är i Sverige väl utvecklad. De svenska domstolarnas lagprövningsrätt (judicial review) har varit mera begränsad fram till en ändring år 2011 i 11 kap. 14 § regeringformen.

Ränteavdrag eller räntereduktion ingår i rätten att dra av kapitalförluster från skatten. I Sverige kan ränteutgifter för privatpersoner kvittas inte bara mot ränteintäkter utan även mot inkomst av arbete. Ett sådant ränteavdrag gör det möjligt för en låntagare att låna större belopp än vad som annars vore möjligt genom att sänka kostnaden för att låna pengar. Fördelen med detta är att mindre bemedlade hushåll kan bo bra och att det förmodas stimulera bostadsbyggande[källa behövs]. Nackdelen är att det driver upp bostadspriserna och ökar utlåningen[källa behövs]. Sänkningen av ränteavdragen anses ha bidragit till finanskrisen i Sverige 1990-1994.