Tolvprocentsregeln: Bakväg in i riksdagens korridorer

Det krävs fyra procent av rösterna för att klara riksdagsspärren. Men genom en särskild regel i regeringsformen kan ett småparti faktiskt få en riksdagsplats utan att klara spärren.

Det finns 29 olika riksdagsvalkretsar i Sverige. Om ett parti får över tolv procent av rösterna i en av valkretsarna får partiet delta i mandatfördelningen till riksdagen i just den valkretsen – oberoende av partiets storlek på riksplanet. Detta innebär dock inte per automatik en riksdagsplats.

Valkretsarna har på förhand tilldelats olika antal mandat i riksdagen beroende på hur många som bor i varje krets. Det innebär att de minsta kretsarna har väldigt få platser; Gotlands län har exempelvis bara två fasta mandat i årets val. Därför är det möjligt att få över tolv procent i en valkrets och ändå inte kvalificera sig för ett riksdagsmandat.

Bakvägen in i riksdagen är alltså snäv – och hittills har inget parti tagit sig in i riksdagen på det här sättet.

Närmast var Kristdemokraterna 1988. Partiet fick bara 2,9 procent av rösterna i hela riket, men hela 10,6 procent i Jönköpings län, som var partiledaren Alf Svenssons hemvalkrets.

Partierna kampanjar och jagar röster in i det sista. Varje dag fram till valet den 11 september presenterar Omni en nyckelsiffra som på ett eller annat sätt kan bli avgörande när allt ska avgöras.