Anderson släpper fjärde verk om Earhart: ”Blev kär”

Amelia Mary Earhart (engelskt uttal: [ˈɛəɹhɑɹt]), född 24 juli 1897 i Atchison, Kansas, förmodligen död omkring 2 juli 1937 i västra Stilla havet, var en amerikansk pilot. Hon blev berömd genom en rad djärva långflygningar och verkade för att kvinnor skulle ges samma möjligheter som män att utbilda sig inom flyget. 1920 påbörjade hon en förberedande kurs för utbildning till läkare vid Columbia University i New York men fullföljde den inte. Efter en första flygtur med instruktören Frank Hawks tog hon lektioner för flygläraren Neta Snook, köpte sitt första flygplan, en Kinner Airster, och satte ett inofficiellt höjdrekord för kvinnor på 4 200 meter. I juni 1928 flög Earhart som första kvinna över Atlanten i en Fokker F.VII med piloterna Wilmer Stultz och Louis Gordon vid spakarna. De landade välbehållna i Wales efter 20 timmar och 40 minuter. Earhart hyllades, blev välkänd i Amerika och Europa och kunde därefter helt ägna sig åt flygning. Hon deltog i tävlingar, satte rekord av olika slag, mottog belöningar och gjorde ett antal långflygningar: I maj 1932 från Newfoundland mot Paris men landade på Nordirland. I augusti 1933 från Los Angeles till Newark. I januari 1935 över Stilla havet från Honolulu, Hawaii, till Oakland i Kalifornien och i april samma år från Los Angeles till Mexico City. Hon startade i mars 1937 en jordenruntflygning västerut från Oakland men måste avbryta efter ett tillbud i Honolulu. Hon startade på nytt i juni från Miami, denna gång österut och försvann spårlöst vid etappen från Lae på Nya Guinea till ön Howland 2 juli 1937.