Källor: Trump överväger att erkänna Krym som ryskt
Vita huset överväger att erkänna den annekterade ukrainska Krymhalvön som ryskt territorium som en del i försöken att få slut på kriget, uppger två källor för nyhetssajten Semafor.
Enligt samma uppgifter har Donald Trumps administration diskuterat möjligheten att försöka uppmana FN att göra detsamma. Något formellt beslut har inte fattats och det är ett av flera alternativ som diskuterats inför veckans telefonsamtal mellan Trump och Rysslands Vladimir Putin.
Rysslands olagliga annektering av Krymhalvön 2014 har fördömts av FN:s generalförsamling. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uteslutit att Ukraina kommer ge upp territorium.
bakgrund
Rysslands ockupation och annektering av Krym
Wikipedia (sv)
Rysslands ockupation och annektering av Krim är en fas i en konflikt om halvön Krims nationella status. Konflikten trappades upp i slutet av februari 2014, efter att demonstrationer och kravaller i Ukrainas huvudstad Kiev lett till att presidenten Viktor Janukovytj flytt landet. Den politiska majoriteten i landets parlament tippade i hans frånvaro över i oppositionens favör. Den rysktalande befolkningsmajoriteten i Krim hade i stora drag varit lojal med presidenten Viktor Janukovytj.
I slutet på februari iscensattes ett politiskt uppror i autonoma republiken Krim, där de upproriska fått assistans från Ryska federationen som militärt intervenerat – mer eller mindre öppet – i konflikten. Rysk militär (som genom avtal haft en flottbas på halvön) hade deltagit i militärinsatser över hela Krim, där den ryska svartahavsflottan beslagtog och intog flera ukrainska militärbaser. Krimregimen stoppade de ukrainskspråkiga TV-kanalernas sändningar.
Krims parlament deklarerade den Autonoma republiken Krims självständighet 11 mars 2014, vilket endast erkändes av Ryssland, varefter man ombildade sig till Republiken Krim (som även inkluderade staden Sevastopol). Republiken Krim och staden Sevastopol blev efter en folkomröstning annekterade av Ryska federationen 18 mars 2014, som två separata enheter i federationen. "Västvärlden" menade att folkomröstningen som låg till grund för detta bröt mot folkrätten och därmed var olaglig. 27 mars röstade FN:s generalförsamling igenom en resolution där den fördömde Rysslands annektering av Krim och Sevastopol.
Den nya regimen i Kiev försatte Ukrainas försvarsstyrkor i höjd beredskap. Observatörer från OSSE sändes till Ukraina vid ett flertal tillfällen under krisen men förvägrades tillträde till Krim. Ukraina bad om hjälp från Nato, som tillsammans med Sverige under mars 2014 sände spaningsplan till sina östra gränsområden för att "övervaka situationen". Efter ryska belägringar och stormningar av ukrainska militärbaser utrymdes dessa av ukrainsk personal/militär under månadens lopp. Ukrainsk militär blev beskjutna men ska inte ha skjutit tillbaka, i många fall eftersom de saknade aktiv stridsledning från sina överordnade.
I februari 2015 publicerade den icke-statskontrollerade ryska dagstidningen Novaja Gazeta uppgifter som gjorde gällande att både Rysslands annektering av Krim och en befarad/möjlig motsvarighet av den ukrainska delen av Donetskbäckenet skulle varit planerad sedan början av januari 2014.
För första gången sedan andra världskriget hade en europeisk stat erövrat och annekterat en del av ett annat land. Omvärlden reagerade kraftigt på annekteringen. Ryssland anklagades både för att ha brutit mot folkrätten och mot flera internationella avtal.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
