Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Ann Linde (S), utrikeshandelsminister.
Ann Linde (S), utrikeshandelsminister. (Wiktor Nummelin/TT / TT NYHETSBYRÅN)
Globala utmaningarna

Linde: ”Inget beslut om att krediterna ska upphöra”

Av Josefin Silverberg
Publicerad: 18 juli 2019
ANNONS

Exportkreditnämden, som garanterar miljoner till affärer inom kolutvinning, har inte anpassat sitt regelverk efter Parisavtalet, uppger deras hållbarhetschef för DN.

Ansvarig minister Ann Linde (S) säger till tidningen att S inte tagit ställning till om man ska förbjuda krediter till den typen av affärer.

– Det finns inget sådant beslut inom S men det är något vi diskuterar inom den nya exportstrategin med de andra partierna i januariöverenskommelsen. Vi får se var vi landar där, säger Linde.

ANNONS
Linde säger att regeringen vill följa OECD:s regelverk
Dagens Nyheter

Mer om Parisavtalet

Parisavtalet syftar till att begränsa klimatförändringarna (29 juni)
AFP
USA däremot står fast vid beslutet att stå utanför Parisavtalet (29 juni)
TT
Tog fram Parisavtalet – är nu ”besviken” på EU-ledare (10 maj)
AFP
bakgrund
 
Parisavtalet
Wikipedia (sv)
Parisavtalet (engelska: Paris Agreement, franska: Accord de Paris) är ett internationellt klimatavtal som togs fram under Förenta nationernas klimatkonferens 2015 i Paris. Avtalet består av bestämmelser som rör bland annat minskade utsläpp av växthusgaser, klimatanpassning och omfördelning av ekonomiska medel för att hjälpa de som drabbas av klimatförändringarna. Parisavtalet ersätter det tidigare Kyotoprotokollet som innebär åtaganden fram till år 2020.I det överenskomna avtalet åtar sig varje land bidra till att den globala uppvärmningen ska hålla sig långt under 2 °C (till år 2100 jämfört med förindustriella nivåer) samt en intention om att göra ytterligare ansträngningar för att den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5 °C. Vidare ska världens länder se över sina löften vart femte år och helst även ge nya löften om att ytterligare minska utsläpp av växthusgaser. Dessutom ska världens rika länder från och med år 2020 bidra med 100 miljarder dollar årligen för att minska skadorna från det varmare klimatet hos fattigare länder. Avtalet vann laga kraft den 4 november 2016, men redan den 22 april skrevs avtalet under av representanter från en majoritet av världens länder. I och med att Syrien ratificerade avtalet i November 2017 hade alla länder i världen skrivit under eller ratificerat avtalet. Däremot tillkännagav Donald Trump den 1 juni 2017 att USA ska lämna avtalet. Avtalets regler tillåter dock inte USA att lämna förrän tidigast i slutet av 2020.
Annons
Betalar du rätt pris för ditt bredband? Jämför abonnemang på din adress
Bredbandsval
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Globala utmaningarnaAnn LindeSocialdemokraternaKlimat & miljöEKN, ExportkreditnämndenMiljöpolitikPolitik

Preems nya ägare slopar klimatmål – vill dubbla tillväxt

Oljebolaget Preem, som fick ny ägare i början av året, har också fått mindre ambitiösa klimatmål. Det rapporterar DI.

1 tim

Preems raffinaderi i Lysekil.

Rapport: Nästan alla korallrev kan kollapsa till 2075

96 procent av världens korallrev på grunt vatten är hotade och löper stor risk att kollapsa till 2075. Det är slutsatsen i en rapport från Internationella naturvårdsunionen, IUCN, där organet har gjort en första bedömning av världens samtliga korallrev.

I går 16.05
Arkivbild: Clownfiskar i Indonesien.

Lind om larmrapporten: Får inte tappa hoppet

Jorden går mot 2,8 graders uppvärmning, larmar FN i en ny rapport. MP:s språkrör Amanda Lind säger till Expressen att det är viktigt att inte tappa hoppet.

21 oktober, 17.44
Amanda Lind.

Omni förklarar •Kan regnskogen skyddas genom att sälja sin koldioxid?

EU har öppnat för att köpa internationella koldioxidkrediter för att nå sitt klimatmål till 2040. Tanken är enkel: den som skyddar skog ska kunna få betalt för utsläppen som aldrig sker.

Omni Mer
En granskning av The Guardian visade hur företag och stiftelser erbjuder urfolk i den bolivianska Amazonas pengar för det som lokalbefolkningen beskriver som ”osynlig luft”.