Med Klimatklivet som förebild bör Sverige inrätta ett Cirkulär ekonomi-kliv – ett program av politiska styrmedel som hjälper företagen att ställa om sina affärsmodeller. Det skriver Maria Wetterstrand i Omstartskommissionens rapport Idéer för ett starkare Sverige.

Cirkulär ekonomi innebär i korthet att låta resurser som redan finns i samhället cirkulera, för att minska behovet av att utvinna nytt råmaterial. Exempel på cirkulära affärsmodeller är pantsystem, uthyrning, tjänster i stället för produkter, bilpooler eller reparationer.

En rad politiska styrmedel kan enligt Maria Wetterstrand driva på utvecklingen. Det kan vara skatt på icke återvunnet material, kvoter för återvunna råmaterial, krav på reparationsvänlig produktdesign liksom att produktdesign ska vara återbruks- och återvinningsvärnlig.

Sverige har redan tagit steg mot en mer cirkulär ekonomi. I juli i år beslutade regeringen om en nationell strategi för cirkulär ekonomi. Strategin har fyra fokusområden: Hållbar produktion och produktdesign, Hållbara sätt att konsumera, Giftfria kretslopp samt främjande av innovation och cirkulära affärsmodeller.

I augusti i år beslutade regeringen om fyra etappmål för att minska matsvinnet, öka återanvändningen av förpackningar samt öka återvinningen av kommunalt avfall.

Förpackningar är det största enskilda användningsområdet för plast i Sverige, skriver Aktuell Hållbarhet. Ett av regeringens etappmål innebär att andelen återanvändbara förpackningar på marknaden ska öka med minst 30 procent från 2022 till 2030.

Omstartskommissionen kom till på initiativ av Stockholms handelskammare och består av ledande experter inom områden med betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Varje expert har självständigt författat varsitt kapitel i slutrapporten.