Ett år efter pandemins utbrott står 114 miljoner barn i Latinamerika och Karibien utan undervisning i klassrum, enligt Unicefs senaste siffror.

För många fattiga barn innebär det att dagens enda garanterade och näringsrika mål mat uteblir, skriver El País i ett långt reportage.

Tidningen har kartlagt problemet med utebliven skolmat – och vilka åtgärder som har vidtagits. I Argentina delar skolorna ut matpåsar var 15:e dag. Tack vare det får 10-årige Ismaels familj tre liter mjölk, två stora morötter, lök, apelsiner, linser, tonfisk och pasta.

I utkanten av São Paulo i Brasilien känner den ensamstående mamman Gisele Fernanda Amancio, 23, av effekten av skolstängningarna.

– I skolan fanns det frukt och grönsaker som jag inte kan erbjuda mina barn hemma, här äter de samma sak varje dag, ris och bönor med ägg eller kött, säger hon.

Allt fler länder har riktat blicken mot Argentina, som i december införde en särskild coronaskatt för de allra mest förmögna i landet, skriver TT.

– Det blir väldigt intressant att se hur mycket pengar de kan få in, säger Alejandro Rasteletti, skatteexpert vid Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB), till nyhetsbyrån.

Idén om en extra skatt för de rikaste är inte ny, men har lyfts som en möjlig åtgärd för att kunna finansiera återhämtningen efter coronapandemins härjningar – särskilt i Syd- och Latinamerika, där inkomstklyftorna är bland de djupaste i världen, skriver nyhetsbyrån.

Däremot krävs stabila institutionella resurser och välutbyggd myndighetskontroll för att effektivt kunna samla in en sådan skatt, menar Alejandro Rasteletti.

Enklare skulle vara att beskatta egendom vid tillfällen då den tydligt visar sig, säger han.

– Som vid arv och donationer till exempel, eller kapitalvinster och utdelningar.

Trots coronarestriktioner samlades människor i flera städer runt om i världen på internationella kvinnodagen.

I Mexico City tågade tusentals kvinnor med krav på att regeringen ska göra något åt våldet mot kvinnor i landet. En flicka bar ett plakat med texten ”De har inte dödat mig, men jag lever i fruktan”, rapporterar BBC.

Även i Buenos Aires, Argentina, och Santiago, Chile, hölls stora manifestationer mot våld mot kvinnor, skriver AFP.

I Polen demonstrerade kvinnor mot de skärpta abortlagarna i landet.

– Det är svårt att säga någonting positivt om internationella kvinnodagen i dag. Vi befinner oss i krig och allt jag kan hoppas på är att vi vinner kriget, sa Klementyna Suchanow, organisatör av en manifestation, till Reuters.

Argentina gav det ryska vaccinet ett nödgodkännande innan all data kring de kliniska prövningarna släppts – nu vaccineras tiotusentals vårdarbetare med Sputnik V, rapporterar NPR.

– Vissa säger att det är effektivt, andra säger tvärtom eller att de föredrar ett annat vaccin. Men det här är vad vi har tillgång till, säger sjuksköterskan Iván Martín Burnes.

Trots tidiga förhandlingar med andra vaccintillverkare lyckades Argentina inte få tillgång till något annat vaccin än det ryska. Att man varit så snabb med att godkänna vaccinet beror också på att landet med sina nära 45 miljoner invånare drabbats hårt av pandemin.

Smittan har krävt över 45 000 människors liv i Argentina. De har fler dödsfall per 100 000 invånare än vad grannen Brasilien har.

Det första fallet av den brittiska virusmutationen har upptäckts i Argentina, rapporterar AFP. En man som rest från Storbritannien i slutet av december har blivit smittad, men inte uppvisat några symptom.

”Hälsovårdsmyndigheterna är informerade”, skriver Argentinas vetenskapsminister Roberto Salvarezza på Twitter.

På lördagen fick Argentina även sitt andra parti av det ryska vaccinet Sputnik V, vilket gör det möjligt för landet att fortsätta sin vaccinering av vårdpersonal som påbörjades i slutet av förra månaden. Fler doser väntas komma i slutet av månaden.

Argentina blir andra land i världen att ge nödgodkännande för Astra Zenecas och Oxfords vaccin. Det rapporterar AFP på onsdagen med hänvisning till ett statligt uttalande.

Godkännandet kommer samma dag som vaccinet godkänts av Storbritannien.