Chilenarna stod under söndagen i långa ordnade köer för att rösta om diktatorn Augusto Pinochets grundlag från 1980, rapporterar AFP. Valet genomfördes ett år efter att över en miljon människor protesterade i huvudstaden Santiago, vilket resulterade i 30 döda och tusentals skadade.

– Det är många unga människor här. Man såg dem inte rösta i presidentvalet men man ser dem rösta nu, sa taxichauffören Jose Gallardo till nyhetsbyrån.

Kritiker hävdar att lagen som trädde i kraft för 40 år sedan ligger bakom de stora klyftorna i landet och att lagen förhindrar sociala reformer i landet. Konservativa röster i landet hävdar istället att lagen gjort det möjligt för landet att växa ekonomiskt.

Chiles nuvarande grundlag förhindrar sociala framsteg i landet, säger psykologen Ernesto Quintana till nyhetsbyrån AFP, som har intervjuat invånare i huvudstaden Santiago inför dagens folkomröstning.

– Det är en grundlag som gynnar det nyliberala systemet på en extrem nivå, den har upprätthållit ett helt ojämlikt system, säger 38-åringen som har deltagit i flera massprotester under det senaste året.

Krögaren Francisco Pereira håller med om att Chile behöver genomgå stora förändring, men anser inte att det är rätt läge att driva igenom en grundlagsändring under coronapandemin.

– Precis som alla andra länder befinner sig Chile i en allvarlig ekonomisk kris.

Efter det senaste årets massiva protester ska Chile i dag rösta om huruvida landet ska riva upp diktatorn Augusto Pinochets grundlag från 1980 – som av kritiker anses ligga bakom de stora klyftorna i landet.

Enligt opinionsundersökningar som nyhetsbyråerna AFP och Reuters tagit del av vill uppemot tre fjärdedelar av Chiles befolkning ha en ny grundlag.

Chile har i dag den största ekonomiska ojämlikheten inom OECD. Mer än en tredjedel av landets tillgångar beräknas ägas av en procent av befolkningen.

Folkomröstningen skulle ha hållits i april men försenades på grund av coronapandemin.

Amnesty anklagar chilensk polis för omfattande människorättsbrott under förra årets regeringskritiska protester som resulterade i ett 30-tal döda och 12 000 skadade, rapporterar Ekot.

I en ny rapport ger organisationen exempel på övervåld, tortyr och sexövergrepp och slår samtidigt fast att det inte var isolerade händelser utan en medveten strategi i syfte att stoppa protesterna till vilket pris som helst – en strategi som de högsta polisbefälen både kände till och godkände, enligt Amnesty.

Organisationen kräver därför att Chiles högsta polischef Mario Rozas och hans stab bör ställas inför rätta.

Över fyra miljoner coronafall har rapporterats i Latinamerika och Karibien, skriver AFP. Mer än hälften av dem, 2,2 miljoner, har rapporterats i Brasilien.

På onsdagen rapporterades nära 68 000 nya smittade i landet, vilket är en ny högstasiffra för ett dygn. Drygt 82 000 har dött av covid-19 i Brasilien av de hittills nära 173 000 döda i Latinamerika och Karibien.

Förutom Brasilien finns även Peru, Mexiko och Chile finns med på listan över de tio länder med mest coronafall i världen.