Forskare från polisen, Högskolan i Borås och Linköpings universitet föreslår att alla som ska delta i frivilliga sökinsatser efter försvunna personer borde genomgå en utbildning först, rapporterar SVT Nyheter.

I dag är det bara den som leder en sådan insats som behöver utbildning, men i en ny forskningsrapport föreslås att alla som deltar ska utbildas i bland annat relevanta lagar och etiska frågor.

– Det här är insatser som gäller väldigt sårbara människor och då måste man veta hur man talar till och om personen, säger Rebecca Stenberg, räddningsforskare vid Linköpings universitet, till SVT.

Kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki stämmer nu in i kritiken mot den rapport från Linköpings universitet som hävdar att Brottsförebyggande rådet (Brå) låter forskningsresultat styras av politiska påtryckningar, skriver SvD. Enligt Sarnecki är forskarna bakom rapporten inte opartiska utan har drivit en tes.

– Den håller otroligt låg kvalitet, säger han, men tillägger att han anser att en del av den forskning Brå står för kanske i stället borde bedrivas vid universiteten.

Stefan Holgersson, en av forskarna bakom studien, säger å sin sida att Sarnecki är ”känslostyrd” eftersom han själv har ”klar koppling” till Brå.

I den rapport från Linköpings universitet där Brottsförebyggande rådet (Brå) kritiseras för att låta sig påverkas av politiska påtryckningar pekas Socialdemokraterna specifikt ut för att ha en ”stark knytning” till Brå. Men den kopplingen tar nu rapportförfattarna själva avstånd ifrån, skriver SVT Nyheter.

”Huruvida det stämmer tar inte vi ställning till”, skriver Stefan Holgersson, en av rapportförfattarna, i ett mejl.

En annan av författarna, Malin Wieslander, säger att regeringar av olika färg kan ha påverkat Brås forskning.

– Ja, vi har inte studerat en specifik regering eller tid, säger hon.

Enigt SVT förklarar Brå formuleringen om kopplingen till S med att det ska ha funnits personer som intervjuats i rapporten som tyckt att sådana kopplingar funnits.

Rapporten har bland annat gjort att SD har KU-anmält justitieminister Morgan Johansson (S), men den har också mött hård kritik från flera håll, skriver TT.

Den före detta justitieministern Beatrice Ask (M) blev förvånad när hon hörde om studien som visar att Brottsförebyggande rådet (Brå) bedriver partisk forskning.

Ask var justitieminister mellan 2006 och 2014 och säger i en intervju med Expressen att hon aldrig märkt av några påtryckningar mot Brå.

– Det är bra att man granskar, men jag kan inte erinra mig något samtal där det ens varit i närheten av detta för egen del, säger hon i intervjun.

Den rapport om Brottsförebyggande rådet, Brå, från Linköpings universitet som presenterades på tisdagen möter nu tuff kritik från flera håll. Rapporten pekar på att myndigheten utsätts för politisk styrning. Det är allvarliga anklagelser, säger Aftonbladets brottskrönikör Oisin Cantwell till SVT – men han tycker att rapporten är ”väldigt vag”.

– Jag skulle vilja höja en varningsflagg för rapporten, säger han.

Han får medhåll från journalisten Joakim Palmkvist, som är redaktör på SVT:s Veckans brott, som menar att resultaten bygger på ”anekdotisk bevisförning”.

Även professorn i kriminologi, Felipe Estrada Dörne, är kritisk rapporterar Expressen.

– Jag tycker att det är märkligt hur osaklig och oreflekterade rapporten är, säger han till tidningen.

Justitieutskottet kallar till sig Brottsförebyggande rådets (Brå) generalsekreterare för ett möte efter uppgifterna om att rådet låter sina forskningsresultat styras av politiska påtryckningar, skriver DN.

– Vi måste gå till botten med det här helt enkelt, säger Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell till tidningen.

Uppgifterna framkom i en rapport från Linköpings universitet. Även rapportförfattarna har kallats till mötet.

Att låta grisar bada i kväveskum upp till trynet gör dem orädda och stressfria inför slakt. Det säger nederländske Harm Kiezebrink, boende i Torekov, som uppfunnit den nya metoden, till SR:s vetenskapsradion.

Kväveskummet gör att allt syre försvinner och att grisen blir medvetslös. Målet är att metoden ska godkännas och tillämpas i stor skala.

Per Jenssen, etolog och professor på Linköpings universitet, är positiv.

– Det verkar på preliminär forskning som att det här ändå är ett ganska humant sätt att få djuren att falla i sömn inför själva slakten.

Det globala klimatarbetet går för långsamt, och det beror till stor del på att fossila bränslen inte konkurrerats ut av förnybar energi i den omfattning man tidigare hoppats på. Det säger klimatprofessorn Björn-Ola Linnér från Linköpings universitet till TT.

Anledningen till det är att den ”fossila ekonomin” fortfarande är djupt rotad i många länder och att många subventionerar fossila bränslen, säger han.

– Då spelar det ingen roll hur mycket vi ökar mängden förnybar energi.

Fler försvunna skulle kunna räddas varje år. Det visar en rapport som Linköpings universitet, Högskolan i Borås och Polismyndigheten gjort ihop, skriver TT.

Problemet som lyfts i rapporten är att Sverige vet för lite om efterforskningen av försvunna människor. Rapportförfattarna menar att det finns bra utländsk forskning som Sverige skulle kunna ta del av och med hjälp av den skapa mer tydliga profiler av de olika typerna som försvinner för att enklare spåra personerna.

– Människor har faktiskt all rätt i världen, som vuxna och myndiga, att dra sig undan och inte bli kontaktade. Men hur bedömer man om det är fara å färde? säger Rebecca Stenberg, räddningsforskare vid Linköpings universitet och en av rapportförfattarna till TT.

Av de cirka 25 000 anmälningarna om försvunna som kommer in årligen leder ungefär 450 till räddningsinsatser.

En anonym person har testamenterat 70 miljoner kronor till Hjärnfonden och pengarna är öronmärkta till forskning om Alzheimer. Det rör sig om en rekordstor donation, skriver Göteborgs-Posten. Forskaren Kaj Blennow, vid Göteborgs universitet, är en av mottagarna av pengarna.

”Vi är oerhört tacksamma för pengarna från Hjärnfonden. De ger oss arbetsro. Dessutom är ju pengar till hjärnforskning ett ovanligt fint sätt att ge på eftersom det kan hjälpa så många andra människor”, skriver han i ett pressmeddelande.

Även forskare vid Karolinska Institutet, Linköpings universitet och Uppsala universitet är mottagare av pengarna.