Det brittiska oppositionspartiet Labours ledare Jeremy Corbyn säger att hans parti inte kommer att stötta premiärminister Theresa Mays nya brexit-avtal, rapporterar flera medier.
Enligt Corbyn är förslaget ett ”hopkok” av sånt som May föreslagit förut, skriver The Guardian.
Det kommer inte att bli aktuellt med några stora förändringar i det existerande brittiska utträdesavtalet de kommande 30 dagarna, en tidsram som har lyfts fram av Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Det var Frankrikes president Emmanuel Macrons budskap till Storbritanniens premiärminister Boris Johnson när de träffades i Paris i dag.
Vid en pressträff utanför Élyséepalatset sa den franske presidenten också att den så kallade backstop-planen, som Johnson motsätter sig, är ”oundviklig”. Planen innebär kortfattat att det inte ska finnas några gränskontroller mellan Irland och Nordirland. Om Storbritannien lämnar EU utan något avtal den 31 oktober uppstår omedelbart gränskontroller mellan Nordirland och Irland.
Mötet mellan Macron och Johnson äger rum en dag efter att Johnson träffat Tysklands förbundskansler Angela Merkel.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel har hopp om att kunna lösa den hårdaste knäckfrågan i brexitförhandlingarna – hur det blir med gränsen på Irland.
Merkel träffade i dag Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i Berlin för att diskutera Irlandsfrågan och EU:s så kallade backstop-lösning, som i korthet innebär att gränsen mellan Irland och Nordirland hålls öppen. Johnson och den brittiska regeringen kallar lösningen ”odemokratisk” och menar att det fråntar Storbritannien dess självständighet.
– Vi kanske hittar en lösning under de kommande två åren. Eller inom de kommande 30 dagarna – varför inte? sa Merkel på dagens pressträff.
Nedgången i svensk ekonomi är väntad och Sverige står väl rustat, säger finansminister Magdalena Andersson till TT.
– Vi har skapat ordning och reda i statsfinanserna, sett till att betala av rejält på statsskulden så att vi har muskler för alla eventualiteter, säger hon på väg in till den årliga ministersamlingen på Harpsund.
Klockan 15.00 ska Magdalena Andersson presentera en utförligare syn på det ekonomiska läget. Enligt SVT:s expertkommentator Elisabeth Marmorstein kommer Andersson inte vara så expansiv som många ekonomer efterlyser.
Finansminister Magdalena Andersson (S) kommer att säga att det inte är en lågkonjunktur utan en normal nedgång som syns i Sveriges ekonomi, tror Sveriges Radios politiska kommentator Fredrik Furtenbach. I eftermiddag presenterar Andersson en prognos för Sveriges ekonomi.
– Jag tror också att hon kommer att säga att det finns ett visst utrymme för reformer, säger han men pekar på att regeringen också kommer att behöva presentera besparingar.
Göran Eriksson skriver i en analys i SvD att Centerns och Liberalernas ”liberala revolutionen” genom krav i januariöverenskommelsen riskerar att sammanfalla med en ekonomisk kris. ”Sedan avtalet skrevs under har flera ekonomiska indikatorer börjat peka i fel riktning”, menar han.
Samtidigt tror han inte regeringen kommer förorda besparingar som hotar C:s och L:s reformer: ”Reformeringen av arbetsrätten, hyresmarknaden, Arbetsförmedlingen och a-kassan – kostar inte några pengar”.
Under eftermiddagen presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) regeringens bedömning av det ekonomiska läget från det årliga mötet på Harpsund.
Eftersom den senaste prognosen från statliga Konjunkturinstitutet, KI, pekade på en snabb inbromsning av högkonjunkturen under våren väntas även finansministern presentera en dystrare prognos än i april, skriver TT. Samtidigt lär ministern tala om en normal avmattning snarare än en ekonomisk tvärnit, skriver nyhetsbyrån.
Anledningen till de mer dämpade förväntningarna är händelseutvecklingen under sommaren, med ett upptrappat handelskrig och ökad risk för en avtalslös brexit.
Tusentals skogsbränder rasar i Amazonas regnskog – och en ny brand uppstår i Brasilien en gång i minuten, skriver New York Magazine.
Brasiliens president Jair Bolsonaro har utan bevis anklagat ideella organisationer för att bränna ner regnskog i syfte att skada hans regering. ”Surrealistiskt”, säger Øyvind Eggen, generalsekreterare för den norska organisationen Regnskogfondet till Dagbladet.
– Jag kan inte ens förstå hur ett sådant påstående kan uppstå.
Nu fruktar många forskare och organisationer att vi närmar oss en ”brytpunkt” som innebär att klimatförändringarna inte kan stoppas och att jordbruket i Brasilien bryter samman, skriver tidningen.
– Forskning visar mycket tydligt att det finns en punkt där regnskogen tappar sin förmåga att återskapa sig själv. När det händer kommer skogen att försvagas ytterligare, oavsett vad vi gör, säger Eggen.
Mellan torsdag och tisdag förra veckan noterades 9 507 nya bränder, varav merparten i regnskogen, som ofta beskrivs som ”jordens lungor” och som oumbärlig om den globala uppvärmningen ska stoppas.
De många bränderna i Amazonas regnskog kan vara anlagda av grupper och föreningar som försöker ge Brasiliens regering ett sämre rykte. Det säger landets president Jair Bolsonaro enligt flera nyhetsbyråer.
Bolsonaro gav inga belägg för sitt påstående, utan hävdade att ”det är så det går till”. Hans kommentarer får hård kritik från miljöorganisationer och den brasilianska oppositionen.
– Det är ett sjuk och ynkligt uttalande, säger Marcio Astrini vid brasilianska Greenpeace och tillägger att Bolsonaros brist på miljöpolitik och regleringar gör skogsbränderna fler och värre.
De många bränderna i Amazonas regnskog har lett till stor uppmärksamhet och oro på sociala medier, skriver AFP. Hashtaggen #prayforAmazonas har twittrats 249 000 gånger under onsdagen och är den mest spridda på Twitter i dag, enligt nyhetsbyrån.
”Om jorden dör, dör vi också”, skriver en Twitteranvändare.
Brasilien har drabbats av 72 843 bränder i år, flertalet i Amazonas. Det är en ökning med 80 procent jämfört med samma period förra året. Rök från bränder i Amazonas har nått ända till Sao Paulo, över 200 mil längre bort, skriver CNN.
Skälen att hålla Ryssland utanför G7-gruppen står fast, uppger en EU-källa för nyhetsbyrån Reuters.
Landet uteslöts ur dåvarande G8-gruppen efter annekteringen av Krim 2014. Trump öppnade i veckan för att Moskva åter skulle kunna ta plats bland de övriga länderna.
Enligt Trump vore det naturligt att Ryssland ingår i gruppen eftersom ”många av de frågor vi behandlar tangerar Ryssland”. USA:s president hävdade också att det var föregångaren Barack Obama som slängde ut Ryssland, eftersom Obama enligt Trump ska ha ”överlistats” av Vladimir Putin.
G7-länderna ska mötas i franska Biarritz i helgen.
Ryssland kan ”utreda” möjligheten att återvända till G7-gruppen, skriver AFP. Landet uteslöts efter annekteringen av Krim 2014.
I tisdags uttryckte USA:s president Donald Trump stöd för tanken att Moskva skulle återvända till G7, eller G8 som gruppen heter innan Ryssland lämnade. Den består i dag av USA, Italien, Japan, Kanada, Frankrike, Tyskland och Storbritannien.
Trump väckte frågan inför toppmötet som ordnas i Biarritz i Frankrike till helgen. En lösning i Ukrainafrågan är en förutsättning för att Ryssland skulle återupptas i gruppen, enligt Trump.
– Om ett beslut tas där om Ryssland kommer vi att utreda det och svara, säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.
Frankrikes president Emmanuel Macron säger att G7-mötet bör diskutera budgetstimulanser, inklusive i Tyskland.
– Vi behöver ställa frågan till oss själva i länder som har kapacitet. Det är en fråga för Europa, för Frankrike... för Tyskland och andra länder, säger han till reportrar.
Det rapporterar nyhetsbyrån AFP.
G7 mötet i franska Biarritz hålls den 24–26 augusti.
