Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Jytte Guteland/Skorstensrök över Stockholm.
Jytte Guteland/Skorstensrök över Stockholm. (TT)
Klimathotet • Globala utmaningarna

Viktig vecka väntar: ”Som ett EM för klimatpolitiken”

Av Marcus Andersson
Publicerad: 4 juni 2022
ANNONS

Under veckan ska EU-parlamentet rösta om det som kan vara årets viktigaste fråga, rapporterar Europaportalen. Ledamöterna ska rösta om hur snabbt antalet utsläppsrätter inom ramen för EU:s klimathandelssystem ska minskas.

EU-kommissionen vill se en minskning på 61 procent till 2030. Men parlamentets miljöutskott, där Jytte Guteland (S) och flera andra svenska parlamentariker ingår, förespråkar 67 procents minskning. Det bromsas av konservativa partier, och ett kompromissförslag om 63 procent ligger också på bordet.

– Nästa vecka känns oerhört viktig, lite som ett EM för klimatpolitiken, säger Guteland.

ANNONS
Omröstningen gäller också gratisutsläpp till industrier och utsläpp från bilismen
www.europaportalen.se
EU:s klimathandelsystem har minskat utsläppen rejält, men mer krävs (17 maj)
Reuters  · Ofta betalvägg
EU-politiker har nått en kompromiss om koldioxidmarknaden (11 maj)
www.euractiv.com
bakgrund
 
Utsläppshandel
Wikipedia (sv)
Utsläppshandel är ett ekonomiskt styrmedel för att kunna möta kraven på minskade utsläpp av växthusgaser som ställts i Kyotoprotokollet, med minsta möjliga negativa påverkan på ekonomisk utveckling och sysselsättning. En central organisation, vanligtvis en regering eller någon av dess myndigheter, bestämmer en tillåten mängd (ett tak) för de växthusgaser som får släppas ut. Detta kallas nationella fördelningsplaner. Företag och bolag som står för utsläppen förfogar över utsläppsrätter (tilldelningar eller ransoner) under handelsperioder som varar 4-5 år. Det totala antalet utsläppsrätter motsvarar den bestämda mängden utsläpp, vilket gör att den totala mängden utsläpp begränsas till det överenskomna taket. Företag som under denna period släpper ut mindre mängd växthusgaser än sin tilldelning, kan antingen spara rätterna till nästa period eller sälja utsläppsrätterna till andra företag som förbrukat sina ransoner. Denna försäljning av rätter kallas handel med utsläppsrätter. Företag kan handla av varandra, via börser, banker eller via särskilda mäklare. I praktiken blir alltså köpare av rätter straffade för sina utsläpp, medan säljarna blir belönade för att de minskat sina utsläpp. Ju fler bolag som behöver köpa utsläppsrätter, desto högre blir priset enligt lagen om tillgång och efterfrågan, vilket innebär att det är en bra affär för företagen att minska sina utsläpp. Det övergripande målet med utsläppshandel är att minska utsläppen av växthusgaser: I i vissa fall kan taket sänkas med tiden. I andra system dras en del av rätterna tillbaka för varje transaktion som sker, vilket innebär att den tillåtna mängden utsläpp minskar varje gång handel sker. Om ett företags utsläpp överskrider antalet rätter som det förfogar över, åläggs företaget att betala en sanktionsavgift beräknad på den överskridande mängden. Inom EU är sanktionsavgiften 10 euro per ton koldioxid I USA har en handel, Acid Rain Program, med utsläppsrätter för kvicksilver och svavel varit i gång under flera år. Den har stått modell för den europeiska handeln med utsläppsrätter för koldioxid, EU ETS.
Annons
Planerar du en helg på hotell? Elite Hotels ger 30% rabatt på två nätter vid ankomst torsdag eller fredag
Elite Hotels
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
KlimathotetGlobala utmaningarnaKlimat & miljöJytte GutelandEuropaEUEU-politikSocialdemokraterna

Brittiska träd tror att det är vår: ”Helt i obalans”

Träd i Storbritannien upplever en slags falsk vår på grund av ovanligt varmt höstväder. Det kan orsaka långvarig skada för pollinatörer, rapporterar The Guardian.

6 november, 19.03
Det tidiga blommandet gäller bland annat kastanjeträd. Illustrationsbild.

FN: Klimatstöd från rika länder har stannat av

Klimatstöd som rika länder lovat åt fattigare har stannat av sedan 2022, trots att ökande extremväder och varningar om att den globala uppvärmningen ser ut att accelerera. Det visar en rapport från FN, enligt The Guardian.

4 november, 21.02
Rök från skogsbränder gör luften orange i staden Palangkaraya i Indonesien. Bilden togs den 24 oktober.

Forskarlarm: Uppvärmning kan ge permanenta skador

Jordens is- och snötäckta områden riskerar permanenta skador om den globala uppvärmningen fortsätter att stiga. Det visar en ny FN-stödd rapport skriven av över 80 forskare, skriver The Guardian.

2 november, 14.11
Antarctica.

Omni förklarar •Det här står på spel inför klimattoppmötet i Turkiet

Snart inleds klimattoppmötet COP31 i turkiska Antalya. Under mötet väntas världens länder hantera att 1,5-gradersmålet slinker ur händerna, att pengarna till klimatanpassning inte räcker och att värdlandet är Europas största mottagare av plastavfall.

Omni Mer
Europa värms snabbare än andra kontinenter och kan enligt FN:s miljöorgan nå upp till 3 grader över förindustriell nivå till 2100. Det är en av frågorna på agendan inför klimattoppmötet i Turkiet.