Opinion Den globala matkarusellen har gjort att vår livsmedelskonsumtion genom import påverkar andra länder, samtidigt som de flesta människor här hemma blivit alltmer avskärmade från jordbruket och matproduktionen i Sverige. Genom en ”landskapsmodell” kan matens sammanhang återskapas, skriver tre debattörer på SvD Debatt.

Enligt modellen ska maten vi äter utgå från och hushålla med de lokala resurserna i det landskap där man lever och bor. På så vis utvecklar man ett hållbart ekosystem med en regional matkultur, vilket också kan locka fler människor till landsbygden, menar de.

Vänsterpartiet i Lund kräver att kommunen stoppar utbyggnaden av motorvägen E22. Detta efter att kommunstyrelsen röstat för att man ska erkänna att det råder ett globalt klimatnödläge, rapporterar Sydsvenskan.

Partikandidaterna Helena Falk och Jesper Sahlén har skickat in en motion i ärendet. Falk säger till tidningen att det är dubbelmoral att både rösta för en utbyggnad och att erkänna klimatnödläget.

– Det är många små och stora beslut som leder till att klimathotet blir värre, säger Falk.

Kalkningen av försurade sjöar och vattendrag kan minskas, enligt en kommande rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Det gäller för en tredjedel av de vattendrag där kalkning görs i dag, säger forskningsledaren Jens Fölster till TT.

– Det är framförallt i norra Sverige som naturens läkning fortgått så långt.

Miljöskyddande åtgärder från 1980 och framåt har gjort att nedfallet av svavel över Sverige minskat till en tiondel av vad det har varit.

Samtidigt är skadorna på vissa ställen så djupgående att det krävs kalkning ”till nästa istid”, som en del experter har uttryckt det.

Svenska exportkrediter som går till fossila verksamheter ska fasas ut och 2022 är det stopp, meddelar regeringen.

– Det är ett väldigt viktigt steg vi tar nu för att visa att vi är ett föregångsland. Det här är en oerhört viktig åtgärd för att hantera den akuta klimatkrisen som råder, säger Anna Hallberg, utrikeshandelsminister (S), enligt TT.

Förra året utfärdades tre miljarder kronor i exportkrediter till projekt med fossila verksamheter, skriver TT.

Exportkrediter är garantier eller lån med förmånliga villkor som ges av Exportkreditnämnden eller bolaget Svensk exportkredit.

Bonus Malus-systemet är inte effektivt för att nå Sveriges klimatmål. Det säger Svante Mandell som är forskningschef på Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet till SR Ekot.

– Vi tycker man ska se över det systemet eller till och med avskaffa systemet.

Systemet innebär högre skatt för köp av nya bilar med höga utsläpp och lägre skatt för köp bilar med lägre utsläpp. Svante Mandell tror att dyrare bensin och diesel i sig är ett bättre incitament för att få människor att välja mindre miljöskadliga alternativ.

Opinion Januariavtalets klimatinsatser kommer inte räcka. Nu behöver socialdemokratins klimatpolitik förnyas och modiga beslut om investeringar och omprövningar fattas, skriver företrädare för socialdemokratiska tankesmedjan Tiden på DN Debatt.

Bland annat måste stödet till laddbara bilpooler och laddstationer öka och inrikesflyg vars sträckor på tåg tar mindre än tre timmar ersättas, menar de. Befintliga kärnkraftverk måste också behållas – samt hållbarhet göras till en central del av socialdemokratisk idégrund.

Ekonomiska styrmedel får gärna användas, men det är de rika länderna, företagen och grupperna som ska betala mest för klimatomställningen – inte låginkomsttagare och utsatta grupper, tycker de.

En ny studie från Handelshögskolan i Stockholm visar att svensk koldioxidskatt inte haft lika stor effekt som man trott, rapporterar SVT Nyheter. 1991 införde Sverige en punktskatt på koldioxidutsläpp och forskargruppen har gått igenom svenska företags koldioxidutsläpp 1990–2008.

På knappt 20 år har utsläppen minskat – men inte hos företag som stått för 70–75 procent av alla koldioxidutsläpp i Sverige. Enligt professor Per Strömberg kan de till och med ha ökat sina koldioxidutsläpp, bland annat tack vare att stålindustrin lyckats få regeringen att införa undantag efter lobbyarbete.

Runt 800 personer deltog i dagens klimatprotest i Rinkeby norr om Stockholm, skriver Stockholm Direkt. En av dem är 14-åriga Morrigan Hörnquist Malmberg.

– Klimathotet är historiens viktigaste fråga. 2020 är här om 25 dagar och då ska vi enligt parisavtalet vara på god väg att vända klimathotet, säger hon till tidningen Mitt i.

Greta Thunberg, som just nu är i Madrid, talade via länk till demonstranterna, skriver Expressen.

– Det senaste året har varit en seger för vår rörelse och världsledarna har inte hunnit ikapp, sa hon.

Opinion En ny studie visar att det som påverkar människor att sluta flyga för klimatets skull inte är flygskam utan viljan att ta ansvar. Men en förutsättning för att kunna göra det är kunskap, dels om klimatproblemets allvar och dels vilken inverkan flyget faktiskt har, skriver Maria Wolrath Söderberg och Nina Wormbs, aktuella med en ny rapport, på Aftonbladet Debatt.

Enligt deras rapport är det moraliska engagemanget av stor betydelse för att man ska ändra på sitt beteende. Man vill ”kunna se sina barn i ögonen”, skriver debattörerna. Men insikten om vilken skillnad man som enskild person faktiskt kan göra när man drar ner på det egna flygandet beskrivs ofta som en chock som leder till just ett väckt moraliskt engagemang.

Våren 2021 kommer Malmö stå värd för globala nätverket ICLEI:s kongress. Det skriver Malmö stad i ett pressmeddelande.

ICLEI har över 1 750 städer som medlemmar och hållbar utveckling som fokus. När företrädare och aktörer från hela världen samlas i Malmö om två år kommer stadens hållbarhetsarbete ligga i fokus. Tanken är att Malmös lokala lösningar ska kunna användas som inspiration för att lösa globala problem.