Lantbrukets skatteåterbäring på diesel ska fasas ut samtidigt som det införs ett jordbruksavdrag som ska kompensera för ökade kostnader till följd av bland annat den ökade dieselskatten.

Det är två av förslagen i utredningen ”Fossiloberoende jordbruk”, skriver regeringens utredare Helena Jonsson på DN Debatt inför att betänkandet ska lämnas över till regeringen på torsdagen.

Utredningen innehåller sex förslag och flera rekommendationer, där förslagen om att fasa ut skatteåterbäringen och införandet av ett jordbruksavdrag utgör huvudförslagen för en grön skatteväxling, skriver Jonsson.

Utredningen rekommenderar bland annat att återvinningen av plast ska öka och att möjligheterna för investeringar i biogas på gårdsnivå ska bli bättre.

De svenska klimatmålen behöver uppdateras, säger miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) till DN efter tidningens granskning om att Sveriges klimatmål inte är tillräckliga för att nå Parisavtalet.

På frågan om varför klimatmålen inte skärpts under MP:s sju år på miljöministerposten svarar Bolund att förutsättningarna tidigare inte var tillräckligt bra, men att attityden i exempelvis industrin har förbättras.

– De farhågor som fanns när vi förhandlade om klimatmålen, att det skulle drabba ekonomin till exempel, har inte visat sig stämma. Förutsättningarna nu är mycket bättre att kunna ha högre ambitioner.

Enligt de svenska klimatmålen ska Sverige nå netto noll när gäller utsläpp av växthusgaser 2045. Men att sätta netto-mål, alltså att vissa utsläpp får finnas kvar om koldioxidupptaget är lika stort, har fått omfattande kritik, skriver DN.

Netto-mål anses inte kunna ge den utsläppsminskning som behövs för att hålla uppvärmningen under 1,5 grader. Tre forskare som använt nettokonceptet i sin forskning gick i våras ut och bad om ursäkt för att de bidragit till att skapa en ”fantasivärld”.

För att de svenska målen ska nås krävs också tekniska lösningar som globalt ännu inte finns i den omfattning som skulle behövas, när det gäller hur koldioxid ska fångas upp. I Sverige finns i nuläget ingen utbyggd infrastruktur och bara enstaka testanläggningar för den tilltänkta tekniken.

De svenska klimatmålen omfattar bara en tredjedel av utsläppen från produktion och konsumtion – men när målen förhandlades fram fanns betydligt skarpare förslag på bordet, skriver DN.

Miljömålsberedningens dåvarande ordförande Anders Wijkman (tidigare KD, partilös sedan 2010) säger att det hade gått att få majoritet för att målen skulle omfatta konsumtionsutsläppen under de partiöverskridande förhandlingarna. Enligt honom sa dock S nej, för att inte riskera att de borgerliga helt skulle hoppa av.

Matilda Ernkrans som förhandlade för S räkning bekräftar att det var viktigt för partiet att få till en lösning som samtliga sju partier stod bakom.

– I en förhandling får man ge och ta, säger Ernkrans.

Konsumtionsutsläpp innebär bland annat utsläpp som uppstår i andra länder till följd av svenskars konsumtion.

Det finns runt 500 vattendammar i Sverige där en kollaps skulle kunna leda till stora skador – och enligt en ny rapport behöver tillsynen förbättras, rapporterar SVT Nyheter.

– Vi ser att vi måste klimatanpassa våra anläggningar för framtida scenarier, så att vi kan hantera de större vattenvolymerna som kan förväntas framgent, säger Toni Kekkinen, vd för Fortum Sverige, till SVT.