Arla har tillsammans med jordbruksexperter precis startat ett fyraårigt pilotprogram där 24 Arlabönder från fem europeiska länder ska delta. Syftet med pilotprogrammet är att utforska möjligheterna med regenerativa jordbruksmetoder och hur arbetsmetoderna kan tillämpas i olika mjölkproduktionssystem samt vilken effekt de har på klimat och natur. Projektet syftar också till att ta reda på hur metoderna kan bidra till en bättre jordhälsa.

På en av pilotgårdarna har man nyligen grävt ned ett par kalsonger av vit ekologisk bomull i jorden.

– Vad som har hänt med kalsongerna om ett år när vi gräver i jorden igen återstår att se. Om jorden mår bra borde det mesta av kalsongerna vara borta. Är jorden däremot näringsfattig med få maskar och småkryp finns det mesta av kalsongerna kvar, säger Åse Arnbratt, senior chef medlemservice på Arla.

Arla har nyligen sjösatt ett projekt som går ut på att testa regenerativa jordbruksmetoder på 24 pilotgårdar i fem olika länder i Europa. Syftet med projektet är att ta reda på hur dessa metoder inom mjölkproduktion påverkar klimat och miljö samt hur metoderna kan bidra till bättre jordhälsa och vattenkvalitet, och öka kolinlagringen och den biologiska mångfalden på gårdarna.

En av Arlagårdarna som ska testa olika regenerativa jordbruksmetoder ligger i Götene och drivs av mjölkbonden Emilia Astrenius Widerström.

Här ska man bland annat testa olika metoder för att ta reda på hur mjölkproduktionen kan öka den biologiska mångfalden på gården. Det kan till exempel handla om skötseln av betesmarker eller att köra ut gödsel med en slangspridare istället för med en bredspridare på åkrarna, på så vis minskar lustgasavgången från gödseln och man tar till vara på näringen bättre. Bland annat ingår en årlig utvärdering av jordhälsan genom att testa jordens lukt, struktur och antalet daggmaskar.

– Vi kommer säkert använda både gammal och ny teknik i vårt pilotprojekt. Det kan handla om hur man bearbetar marken på ett sätt som ökar jordhälsan samtidigt som man vill få så bra avkastning som möjligt. Att jobba i symbios med de naturliga resurser som finns runt omkring oss är avgörande för båda delar, säger Emilia.

Att vara mjölkbonde är mer än ett jobb. Ulf och Christina Winblad som driver Arlagården Womtorp strax utanför Eskilstuna, beskriver det lite som ett kall.

– Det känns som att de som jobbar som djurskötare brinner lite extra för sitt jobb. Alla som jobbar här vill göra det bästa för djuren, vi sätter alltid kon eller kalven i första rummet, säger Christina Winblad.

På gården finns omkring 300 mjölkkor och ungdjur – och alla har sin egen personlighet, berättar Ulf Winblad.

– Det har de absolut! En del sticker ut mer än andra, till exempel att hon mjölkar väldigt mycket eller är morsa till en uppskattad tjur som har kalvar över hela världen.

Kor som tar glädjesprång när de släpps ut för sommaren är en bild de flesta känner igen. Men hur trivs korna när de är inomhus, och varför är de inte utomhus jämt? Enligt bönderna Ulf och Christina Winblad som driver Arlagården Womtorp finns både för- och nackdelar med utelivet för en ko. 

– Korna blir värmestressade vid temperaturer över 21 grader, enligt forskningen. Det får varken vara för varmt eller för kallt – då stannar de hellre inne, säger Christina Winblad. 

Ösregn, snö, bitande kyla eller gassande värme är alltså inte kornas favoritväder. Allra helst vill de ha lite halvbra väder under utevistelsen, berättar Ulf Winblad. 

– En vårdag eller en höstdag med vad vi betecknar som vackert väder och 8-12 grader, det tycker de bäst om. Och det liknar ju ganska mycket det inomhusklimat som vi eftersträvar för korna, säger han. 

Att arbeta som mjölkbonde i dag är något helt annat än det var förr – precis som i många andra yrken och branscher har tekniken utvecklats och förbättrats. För Christina och Ulf Winblad som driver Arlagården Womtorp utanför Eskilstuna är tekniken en del av vardagen.

– Allt utvecklas, man lär sig nya saker hela tiden. Ett djurskötarjobb i dag är inte samma sak som för tio år sedan, säger Christina Winblad. 

På gården använder de sig av flera tekniska system som visar hur korna mår, varje dag. Runt halsen bär korna halsband med aktivitetsmätare för att se om rörelsemönstret är normalt, om de idisslar eller om de äter.

Avancerad teknologi och digital övervakning. Tvärtemot vad många kanske tror har det hänt mycket inom djurskötaryrket de senaste åren, berättar Arlabonden Daniel Halmsjö.

– Det finns en bild av att det ser ut som det gjorde på 1970-talet, men jordbruket har moderniserats och blivit mer teknologiskt, säger han.

På Holmeröds gård utanför Lysekil samlas mängder av data in om de 70 mjölkkorna, varje dag. Videokameror övervakar dem dygnet runt, de bär aktivitetsmätare runt halsen och mjölkrobotar samlar in data om mjölkens kvalitet och mängd. I örat på varje ko sitter också ett örhänge med ett chip som gör att det går att spåra varje enskild individ.

– Det fungerar otroligt effektivt och säkert. Oavsett om kon går in i en foderautomat eller mjölkroboten scannas örat av så att vi kan spåra vilka data som hör till vilken ko.