Moderaternas partistämma i Västerås lär handla mycket om partiet kommer att fullfölja den högersväng av politiken som redan inletts. Det skriver SVT:s Mats Knutson i en analys.

”Konkurrensen med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna om stora väljargrupper sätter fortsatt hård press på Moderaterna”, anser han.

Knutson är övertygad om att M, som ständigt balanserat mellan liberalism och konservatism, kommer fortsätta sin högersväng för att vinna väljarstöd.

Sydsvenskans Olle Lönnaeus ställer sig i stället frågan, inför M-stämman, om Ulf Kristersson har vad som krävs för att ta över makten.

Han skriver att det på ytan är god stämning i partiet men att det under pyr ett missnöje och ”en osäkerhet kring vart partiet är på väg”.

Lönneaus menar att partiet måste enas kring vilka man ska regera med. Antingen får det bli ett konservativt block med KD och SD eller så får M försöka locka tillbaka Centern och väcka liv i Alliansen.

”Reinfeldt och Borg skapade Alliansen, som med alla mått mätt blev en politisk framgång. Kristersson har bara en säker allierad – KD – men det räcker inte långt”, skriver han.

Sverigedemokraterna har gynnats av sommarens debatt om dödsskjutningar och sprängningar eftersom man har en stark ställning bland väljarna i frågor som rör lag och ordning. Det skriver SVT:s politiska kommentator Mats Knutson i en analys av den senaste väljarbarometern från Novus.

”Samtidigt underlättas partiets position av att det så länge har isolerats av de övriga partierna. Därmed kan SD avsvära sig allt ansvar för de samhällsproblem som diskuteras”, skriver Knutson.

Även en opinionsmätning gjord av Aftonbladet/Inizio visar att Sverigedemokraterna går framåt. Aftonbladets politiska kommentator Lena Mellin är inne på samma spår som Knutson och menar att SD:s framgångar till viss del kan förklaras av att partiet utestängdes från de politiska samtalen om gatuvåld och dödsskjutningar.

”Det är precis så man ska göra om man vill ge SD ännu fler väljare. Man ska säga att de inte får vara med i helt normala sammanhang”, skriver hon i sin analys.

Trots att regeringen nu lagt fram ett omfattande paket mot gängbrottsligheten kommer de havererade samtalen lämna en bitter eftersmak i munnen på Stefan Löfven. Det skriver GP:s Arne Larsson i en analys samtidigt som han ifrågasätter om M verkligen ville vara med.

”Om samtalen hade blivit en succé hade regeringen inte bara vunnit ett antal poänger på det, den hade dessutom vridit ett bra vapen ur händerna på Moderaterna under överskådlig tid.”

Aftonbladets Lena Mellin är inne på samma spår och kallar M:s, KD:s och L:s beslut att hoppa av samtalen för ”partiegoism”. Partierna har mer att vinna på att hoppa av än att stanna kvar, resonerar hon.

Expressens Jenny Madestam säger att regeringen är förloraren i den här processen.

– Det fanns en ambition om en bred överenskommelse. När det nu misslyckas är det en plump i protokollet.

Höstbudgeten präglas mer av januariavtalets byteshandel än de samhällsproblem som dominerar den politiska debatten, skriver Ekots politiska kommentator Tomas Ramberg i en analys.

Han menar att man kan tolka finansministerns avståndstagande från den slopade värnskatten i höstbudgeten som ett offentligt inledande av nästa års förhandlingar med C och L. ”’Vi kommer inte att acceptera en budget till med den här fördelningsprofilen’, låter budskapet från finansministern”, skriver Ramberg.

SvD:s Göran Eriksson menar att den avskaffade värnskatten speglar det extraordinära tillståndet i svensk politik eftersom S inte alls argumenterar för den största posten i sin egen budget.

SVT:s ekonomikommentator Johanna Cervenka skriver i en analys att regeringen inte ser någon anledning att lätta plånboken trots att det blåser ekonomisk snålblåst. ”I stället räknar finansminister Magdalena Andersson med att det är du och jag som ska hålla ekonomin igång”, skriver hon.

Regeringen har fått betala ett högt sakpolitiskt pris till Centerpartiet och Liberalerna och detta märks i budgeten, skriver SVT:s politiska kommentator Mats Knutson i en analys.

”Det här svider förstås i den socialdemokratiska själen, men är priset Stefan Löfven får betala för att sitta kvar som statsminister”.

Aftonbladets politiska kommentator Lena Mellin kallar höstbudgeten för ”ett smörgåsbord med regeringens, Annie Lööfs och Nyamko Sabunis favoriträtter”.

Hon lyfter fram avskaffad värnskatt, sänkt skatt på landsbygden, utvecklingstid samt satsningar på arbetsmarknadsåtgärder som viktiga delar av budgeten där alla fyra partier kommer att utropa sig till vinnare. Samtidigt konstaterar hon att det för väljarna blir oklart vad som är viktigast vid sidan om makten själv.

Ekots Fredrik Furtenbach säger att den största posten i höstbudgeten är skattesänkningar, bland annat eftersom man nu slopar värnskatten.

– De viktigaste reformerna i budgeten ökar klyftorna, det beror framför allt på att värnskatten slopas. Dessutom ökar ojämlikheten mellan könen eftersom män gynnas, säger han när han analyserar budgeten.

Januariavtalets skjortkrage börjar kännas trång för delar av den socialdemokratiska sfären skriver Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg i en analys och nämner LO och S-tankesmedjan Tiden som de som vantrivs.

Men partiledningen går i motsatt väg och visar inga tecken på att vilja bryta januariavtalet, skriver han.

DN:s Ewa Stenberg skriver om SD:s inflytande att det ”inte bara är spelteori” utan avgör vilken politik som bedrivs, försöken att isolera partiet har också nått vägs ände.

Att SD stängs ute från diskussionerna om brottsbekämpningen ger partiet en fortsatt martyrroll menar SVT:s Mats Knutson. ”Det ger en möjlighet att agera kommentator utan eget personligt ansvar”, skriver han.

Flera bedömare menar att Margot Wallströms linje med en feministisk utrikespolitik lär fortsätta – men kanske inte med samma kraft.

Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet, menar att den nya utrikesministern kommer försöka fullfölja Wallströms ansträngningar och fortsätta arbeta för diplomati inom FN.

Annika Bergman Rosamond, genusforskare och docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, menar dock att den feministiska utrikespolitiken är väldigt kopplad till Margot Wallströms personliga engagemang.

– Jag är inte säker på att vi skulle ha haft en feministisk utrikespolitik om hon inte hade varit utrikesminister, för hon har jobbat med frågorna i FN och varit intresserad av dem förut, säger hon till TT.

Enligt säkra källor till SVT Nyheter blir nuvarande handelsministern Ann Linde (S) Sveriges nästa utrikesminister när Margot Wallström (S) avgår.

– Definitivt besked lär komma från statsminister Stefan Löfven i morgon tisdag, säger Mats Knutson, SVT:s inrikespolitiske kommentator.

– Hon har lång och gedigen erfarenhet på det utrikespolitiska området och har haft internationella uppdrag för Socialdemokraterna både i Sverige och EU, fortsätter Knutson.

Statsminister Stefan Löfven väntas meddela vem som efterträder Wallström under riksmötets öppnande på tisdag.

Regeringen tvingades backa och ge allianspartierna vad de ville ha i försvarsfrågan. Men i gengäld splittrade man Allianspartierna och slapp ett nederlag i riksdagen, skriver SVT:s Mats Knutson i en analys.

De borgerliga hoppade av Försvarsberedningen i våras sedan S inte velat binda sig vid en försvarsbudget på 84 miljarder kronor till 2025. Men nu har regeringen gjort en helomvändning, trots att inte särskilt mycket hänt i sak. Sydsvenskans Olle Lönnaeus beskriver det som att Stefan Löfven avgjort striden mellan försvarsminister Peter Hultqvist och finansminister Magdalena Andersson till Hultqvists fördel.

SvD:s Jonas Gummesson beskriver de extra 20 miljarder kronorna som nu tillförs Försvarsmakten som priset regeringen fick betala för att behålla makten. Och DN:s Ewa Stenberg skriver att regeringen inte hade något val – eftersom SD ställt sig på de borgerligas sida var S och MP på väg mot ett svidande nederlag i riksdagen.

”Men i stället för pinsamheter fick S och MP uppträda tillsammans med sina samarbetspartier i den första större blocköverskridande överenskommelsen efter januariavtalet.”

Efter att ha haft kraftig medvind under några år så säger nu finansminister Magdalena Andersson att vinden mojnat. Prognoserna för exakt hur ekonomin kommer att utvecklas spretar, men flera mediers kommentatorer tar upp hur finansministern kan agera om det blir lågkonjunktur:

DI:s Johanna Jeansson konstaterar att finansministern nu har möjlighet att spendera för att isolera det svenska huset inför den kommande snålblåsten. Statens finanser är goda och dessutom är räntorna låga. Reformutrymmet finns, skriver hon, ”för den som vill och vågar”.

DN:s Carl Johan von Seth menar att förutsättningarna för internationellt samordnade krisinsatser är sämre nu än under finanskrisen. Då ställde till exempel Fed upp med stora lån till utländska centralbanker, men numera heter det ”America first”.

SR:s Fredrik Furtenbach säger apropå de miljarder som finansministern anser finns kvar i reformutrymme att det är viktigt att komma ihåg att Anderssons beräkningar är politiska bedömningar av vad man kan göra av med utan att få kritik från utomstående bedömare.

SVT:s Mats Knutson slutligen, skriver att det även finns långsiktiga utmaningar. Bland annat att det, enligt finansministern, behövs satsningar inom välfärden på 90 miljarder fram till år 2026.